Hur PRIORITERADE dom här? LEX Femtielva…

Att prioritera är INTE fult – inte oetiskt. Faktum är att vi alla prioriterar hela tiden, ofta på det omedvetna planet. Att prioritera är normalt, till och med nödvändigt. Vi kan inte göra/vara allt samtidigt. Personligen har jag bland annat prioriterat bort livet som miljardär på en paradisö i Söderhavet! Det ni – det är få förunnat

När ordet PRIORITERA börjar smaka illa är kanske framförallt i sjukvårdssammanhang. Klart måste även här prioriteras och det har det säkert också gjorts  sedan urminnes tider – m h a kompetens, hjärna och magkänsla hos personalen! Nä, problemen med prioriteringar är när hjärnan kopplas bort från själva förfarandet, från processen. Att prioritera med sin egen hjärna och magkänsla är en sak – att prioritera efter en FÖRUTBESTÄMD och generell mall är en helt annan sak. Det är då det blir oetiskt…

Byggblasket varnar härmed känsliga läsare från att klicka på denna länk till artikel i SDS om hanteringen (bortprioriteringen!) av en svårt influensasjuk man. Den som redan är MÖRKRÄDD när det gäller sjukvården riskerar men för livet – efter att ha läst denna artikel: HÄR
Uppdaterad 2/11: Som om inte det vore nog… – ett annat skräckexempel, från Astrid Lindgrens Barnsjukhus: HÄR (hade jag varit Astrid Lindgrens släktingar hade jag tagit bort hennes namn från det sjukhuset)

LEXA mig hit – LEXA mig dit
Att vårdpersonal riskerar EN patients liv tillhör i normalfallet det normala… Inget vi längre höjer på ögonbrynen för – dvs när det INTE är pandemitider. Men att i dessa svin-tider även riskera alla andras liv kräver en särskild LEX. Att så svårt sjuk och med så sannolika symptom gång på gång refuseras av vården som slutligen – i maskopi med SOS Alarm – VÄLJER att också riskera FLERA andra personers liv och hälsa. Inte bara en taxichaufförs och dennes tre andra i andra sjukdomar sjuka personer – utan också på de personer som av olika skäl kan komma att behöva vård i konstgjord lunga framöver – när denna nu, av märkliga prioriteringsskäl, “råkar” vara upptagen…

Vad har en taxichaufför att lära ut till vården? -Allt! Allt om prioritering och sunt förnuft!
Den enda som gjorde RÄTT här var faktiskt taxichauffören – han prioriterade m h a sunt förnuft! Han prioriterade den dödssjuka mannen framför hämtningen av den fjärde färdtjänstpatienten (och kanske räddade livet på denne?) för att köra den influensasjuka mannen mer eller mindre direkt till en konstgjord lunga.

OK, influensamannen är ju medelålders (en ganska låg-prioriterad livsform) – hade det varit ett barn hade säkert prioritering skett annorlunda. (Uppdaterad 2/11: Detta trodde jag i mitt enfald – i fredags – idag vänder det sig i magen när jag läser om prioritering av just barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Astrid Lindgren själv vänder sig säkert i graven! Fy faaaaan!)

Just därför får vi nu hoppas att inte nästa patient ÄR ett barn – den konstgjorda lungan i Lund börjar nämligen bli fullbelagd!  Kanske p g a just “prioriteringar”…

Byggblasket undrar: HUR i h-vete prioriterade dom här?

Och på tal om effektivitet och funktionalitet – ett konstruktivt förslag:
Hade det inte varit bättre (och säkrare) att upprätta ett kölappsystem till den konstgjorda lungan och skippa alla förvirrade och kostsamma mellanhänder. När det är din tur till lungmaskinen och du verkligen behöver den – då har du tur !!!(precis som som det brukar vara i vården).
Om du när det är din tur i kön INTE är i behov av konstgjord lunga – ja, då är det bara att ställa sig sist i kön och hoppas på bättre tur nästa gång…

Sjukt? Inte sjukare än vården! Och sannolikt mer funktionellt! För att inte tala om effektivt – kostnadseffektivt!

OBS! Efter uppdatering 2/11 med anledning av en 3-årings död efter att ha nonchalerats av vården: Jag brukar göra jämförelser mellan sjukvården och byggbranschen ur funktionalitets-, ansvars- och effektivitetsperspektiv mm. Idag vill jag dock göra en distinkt åtskillnad; byggbranschen kan INTE jämföras med kulturen vid Astrid Lindrens Barnsjukhus – inte ens vid djursjukhuset i Malmö tror jag man kan sjunka så lågt som personalen vid Astrid Lindgrens djursjukhus lyckats. Nedanstående jämförelser har därför inget med just detta s k barnsjukhus att göra !!!

Vad är då skillnaden mellan sjukvården och byggbranschen?
Jag skojar inte! Det finns en väsentlig skillnad…
Båda branschers kärnverksamhet går visserligen på autopilot mesta tiden – enligt givna program, mallar och system. Det funkar OK fram tills någon annan påpekar en brist – därefter kopplas det tunga artilleriet in i processen:

• hjärna,
• problemlösningsförmåga och
• ansvar – samt inte sällan
• jurister –  som inte förstår sig på verksamheten eller kundvärdet – men väl på paragrafer och skadestånd!

Vi sätter åt varandra om det går att hitta en skyldig och när det är klart gör vi kanske aldrig mer om det specifika “lilla” misstaget, utan fokuserar glatt framåt – på nya fadäser! Och för sjukvårdens del på ett efterlängtat nytillskott till den ständigt växande LEX -samlingen. LEX står för den RETROAKTIVA styrningen av vårdfunktionen: Först gör vi fel och sen kollar vi upp OM det verkligen var ett fel! Denna sista “städrutin” funkar faktiskt riktigt bra! Bättre än i byggbranschen!

Enligt Byggblaskets överslagskalkyl (jfr: offert) kommer det bara att ta några hundra år innan LEX-samlingen är komplett så att de som DÅ arbetar inom vården vet hur den skulle ha fungerat…IDAG!

Så vilken ÄR då skillnaden – mellan vår byggbransch och sjukvården?
Jo, skillnaden är att i den ena branschen VET vi INTE om vi skall skratta eller gråta åt eländet. Angående den andra branschen kan vi däremot LUGNT sätta skrattet i halsen – så mycket VET vi!

Spotta och skölj!

Prioritera gärna men koppla först ur autopiloten – och in hjärnan samt det personliga ansvaret!!!

När kommunikationen i hjärnan kortsluts och inte når ut till eller från verksamheten

Förlossningsläkarna i Lund FÅR INTE lov att uppfylla vårdens åtaganden gentemot allmänheten – p g a att politiska mål är viktigare för politiker SJÄLVA än vad verksamhetens mål är (gissar Byggblasket). Förlossningsläkarna TVINGAS nu ta ut sin övertid i ledighet trots att de behövs på plats för att sköta just förlossningar!

Pedagogiskt sett ger Region Skåne oss härmed ett praktiskt men ett dessutom mycket allvarligt exempel på hur illa en verksamhet kan skötas – när kommunikationen mellan hjärnan och verksamheten kortsluts. När olika enheter inom samma verksamhet jobbar mot OLIKA MÅL! Värderingarna tycks dock allt som ofta var lika genom HELA sjukvården – egotrippade offer ju tydligare ju högre upp i hierakin man kommer? Eller har Byggblasket “fel” upplevelser?

Sjukvården versus byggbranschen -likheter och skillnader:
Sjukvården bör kunna ses som ett avskräckande exempel på hur hela system kan kollapsa när hela verksamhetens fokus flyttas – från värdeskapande till besparing. Vården har mycket att lära av byggsektorn:
Byggblasket undrar t ex varför inte förlossningsläkarna istället för att tjafsa – jobbar svart under sin ledighet? Och på så sätt uppfyller vårdkraven/målen på egen hand?!!! Utan dyra mellanhänder dvs politiker! Många inklusive Byggblasket hade gärna anlitat er vid behov – personligen inte för att föda barn men – kosta vad det vill att slippa att – efter 24 timmars väntetid med brutna armar och ben sittande på en oergonomisk träsits på en allmän akutmottagning – låta sig bli kränkt av någon nyexaminerad översittare vars främsta uppgift snarare tycks vara att sålla ut patienter än att hjälpa dem! Här ligger Byggbranschen i lä! Big time!!!

Lite bättre värdeskapare är vi byggare allt, tycker Byggblasket – om det nu kan vara en tröst att jämföra med vården! Vården är däremot ett tydligt och pedagogiskt användbart exempel på hur ett system kan kollapsa om hjärnan inte har koll på fötterna, om hjärnan arbetar för att uppfylla andra mål än verksamhetens mål, om verksamheten istället för att fokusera på kundernas behov börjar fokusera på hjärnans mål: att undvika kunder, att hjälpa så få av de sjuka som möjligt!! Här tycks fokus för vården och dess personal ligga just nu!!

Vården lägger idag stor resurser på att just sålla bort kunderna. Vad kostar detta arbete i pengar? Vad kostar detta fokus i männsikoliv? Detta är inget som vi vanliga dödliga i näringslivet förstår oss på. Kanske lönar det sig i längden att minimera antalet kunder och bara finnas till för sin egen skull? Kanske lönar det sig att använda samma metodik när man bemöter kunder som när man behandlar resistenta bakterier?

Det fullskaleprojekt som politiker inom vården driver och som många JA-sägande läkare driver vidare i det praktiska arbetet (läkare kan väl knappast av oss andra betraktas som samhällets ”offer”? Även om de och övrig vårdpersonal ibland tycks se sig själva som just offer – för sina egna “krävande” kunder – patienterna, dvs de som betalar deras – och deras chefersv- lön!), detta kompletta katastrof-exempel på icke-värdeskapande processer tjänat ett gott syfte också – även om en del patienter dör på vägen så har vi i det privata näringslivet en del att lära av vården!!! Vi gillar inte heller kunder som kräver att de får något för sina pengar. Här sitter vi i samma sits! Skillnaden är att i byggbranschen dör INTE kunderna utan medarbetarna…

Vi kan ändå lära oss mycket av vården t ex om vilka strategier som INTE fungerar på lång sikt! Eller på någon sikt alls? Vi kan gå in i dimman tillsammans med vården – men jag tror inte att vi – till skillnad från vården stannar kvar i dimman! Nä, vi byggare gör bara studiebesök, vi förändrar ju inget i verkligheten och vi har ju dessutom alltid helljuset på. Vi älskar att blända varandra!! Det är det fri konkurrens går ut på. Vården kan nog mest liknas vid en helt vanlig asfaltkartell! En konkurrensfrihet – där inga värden behövers skapas! Och vad kostar egentligen ett förlorat människoliv? Vad är det värt? En fjäder i hatten för en snål sjukvårdspolitiker kanske medan det för en byggherre kan kosta ett fängelsestraff?!

Alla ledighetstvingade läkare har här en viktig samhällsfunktion att sköta – att skapa svarta värden utanför vården! Där har vården något att lära av byggbranschen! Det finns pengar att tjäna! En winn-winn-situation för både läkare och de patienter som själva jobbar svart – inga pengar fastnar i politikernas nät. Vilken affärside´!

Undrar förresten om inte vården är snäppet farligare för samhället än vad byggbranschen är för sina medarbetare!! Vad säger ni på Galaxen? Jag tror vården dessutom har ännu fler Ja-sägare som tycker synd om sig själva än byggbranschen har. Vad tror ni? Fler exempel eller reflektioner? Läkare och politiker är också välkomna – ALLA har något att lära ut! För den som VILL lyssna!

I vår lilla byggbransch - som ibland faktiskt också handlar om liv och död även om detta inte är vår kärnverksamhet. Det är inte ens vårt formella uppdrag mot skattebetalarna – ändå försöker vi till skillnad från vården åtminstone att rädda liv! I likhet med sjukvårdspolitikerna är det våra egna liv vi vill rädda därefter våra kollegors!

Byggbranschens hjärnor kommunicerar nästan dagligen glatt med media om sina visioner och bjuder ibland till och med på snittar i kostym…

Tror ni de trakasserade lärlingarna, den ”stackars” vilsne platschefen eller någon annan av dalmasarna inom Skanska har blivit bjudna på snittar??? Inte ens Byggblasket har fått snittar av Skanska (därav bitterheten…ingen vågar muta Byggblasket…).

Tror ni medarbetarna inom NCC (Byggblasket väljer att betrakta anställda som medarbetare även de som kanske inte behandlas som såda) har hört talas om Hållbar utveckling och vad det innebär? Tror ni var och en förstått vad som krävs av dem för att arbetsgivarens uttalande i media skall gå i uppfyllelse? Tror ni det finns en konkret och verksamhetsanpassad plan för hållbart byggande? Byggblasket som inte vet vad de egentligen menar med begreppet ”hållbart” undrar om de som snackar om det själva vet det? Byggblasket ifrågasätter dessutom om någon medarbetare i branschen ens sett ”planen” för hur husen man bygger skall hålla ens över garantitiden? Är det detta som är ”hållbar utveckling” inom byggandet så har ni Byggblaskets fulla stöd!!!

Tror ni medarbetarna inom Skanska vet om att deras arbetsgivare skall skära ner produktionskostnaderna och att deras medverkan krävs för detta? Media vet om det – det räcker för visionärerna! De ca 80% av medarbetarna inom byggbranschen som KAN läsa har ju dessutom möjlighet att läsa envägskommunikationen förmedlad via dagspress eller någon byggtidning!

Är media företagshjärnornas kommunikationskanal ut till den egna verksamheten? Om någon vill ställa frågor då? Ja då får ni kanske vända er till facket eller till Byggblasket – alternativt starta en egen blogg – men vänta er inte att hjärnorna svarar på era frågorna – de har nog med att klia varandra på ryggen! Det blir nog mest en massa cyberspace-spekulationer från likasinnade! Och ännu mer publicitet för företagen med de stora hjärnorna som vill så mycket.

Några anklagar säkert företagsledningen för att ägna sig åt ”grupptänk”, dvs man diskuterar och skapar sin egen verklighet inom gruppen och tar inte in impulser utifrån den verkliga verkligheten. Så tror Byggblasket att de lobotomerade hjärnhalvorna inom vården fungerar!

Men så fungerar inte byggsektorn! Nej, bygghjärnorna kommunicerar med media – sprider glatt sina positiva budskap och sina visioner – för att nå ut till politiker, investerare och aktiemarkanden. Vem kommunicerar med de som skall verkställa? Vem kommunicerar ut budskap och visioner til de 15-20% som INTE kan läsa själva – i media?

En neurolog kanske kunde berätta mer om kortslutning i hjärnan? Eller är det ortopedernna som tar han om detta nu – Neurologerna kanske vikariera på förlossningen ???
Någon hjälper väl de nya skattebetalarna till världen – får vi hoppas! Vilka kunder skall annars vården ta död på i framtiden – men de kanske inte tänker så långt inom Region Skåne? Hållbar utveckling sträcker sig kanske bara över en mandatperiod!