En annan ”sanning” handlar om organisatoriska förutsättningar och om kommunikation. I föregående inlägg skrev jag om hur vi är ”programmerade” att se saker främst ur vårt eget perspektiv. Detta – att inte anstränga sig att försöka förstå kommunikationsparten – kan ju påverka möjligheten till en effektiv och funktionell kommunikation.

I ett byggprojekt förekommer som bekant många kommunikationshändelser. Se bl a Per-Erik Josephssons rapporter. Vill man studera kommunikationen kan man också skilja mellan:

• envägskomunikation,
• tvåvägskommunikation och
• flervägs-kommunikation samt

• social respektive
• arbetsrelaterad kommunikation.

Exempel på envägskommunikation är färdiga bygghandlingar som skall följas på byggarbetsplatsen
Om bygghandlingarna alltid vore korrekta från början skulle övrig kommunikation – på arbetsplatsen – sträcka sig till inbördes kommunikation angående bl a praktiska aspekter på utförandet och materialhantering. Om handlingarna är felaktiga eller ofullständiga kan flervägskommunikation bli nödvändig för att lösa problemet. Eller så följer man befintliga handlingar – ändå… Med andra ord ett medvetet val att låta projektören eller någon annan överordnad ta ansvaret – trots att man på bygget känner till att handlingarna är felaktiga! – Ja, detta förekommer faktiskt och är betydligt enklare än att kommunicera! (dvs enligt flera uppgivna/frustrerade byggnadsarbetare jag själv talat med är det “inte lönt” att säga ifrån om handlingarna är felaktiga)

Tvåvägs- och flervägskommunikation förekommer hela tiden på byggarbetsplatsen
Kommunikationen på bygget kan vara såväl arbetsrelaterad som social. Enligt en intervju på en byggarbetsplats förkommer den sociala och kamratliga kommunikationen främst inom den egna gruppen medan kommunikationen mellan olika yrkesgrupper eller underentreprenörer främst är arbetsrelaterad och har inte lika mycket socialt eller trivselrelaterat innehåll.

Olika subkulturer i en organisation påverkar kommunikationen och resultatet
Sannolikt fungerar kommunikationen mest friktionsfritt mellan individer eller grupper där också en social faktor binder ihop dessa. Friktion i kommunikationen kan uppstå vid motsättningar, brist på förståelse för de andra aktörernas förutsättningar. Det räcker kanske inte att ”bara” lyssna bättre på andra – det krävs också förståelse, inlevelseförmåga.

Ju fler olika grupperingar som finns i ett projekt och på ett bygge – desto större risk för just kommunikationsproblem iform av motsättningar, ”vi och dom” . Ju fler subkulturer desto svårare att få alla att ro i takt!

Ror alla ens åt samma håll?
Byggblasket undrar hur stor roll trenden med alltmer delade entreprenader, inhyrd personal spelar – för de brister som idag ofta uppstår i byggandet? Att varje individ dels ingår i byggarbetsplatsens team också ingår i sin egen arbetsgivares team och delar (förhoppningsvis) också denne arbetsgivares övergripande målsättning – inte bara det aktuella byggprojektets…

Ett annat betänkande är att under samma period som specialisering och uppdelning blivit allt vanligare i byggprojekten tycks allt färre resurser läggas på planering och projektering. Ett problem som ALLA tycks medvetna om och som ALLA tycks anse vara mindre ekonomiskt – på lång sikt och kanske också numera även på kortare sikt?

Frågan är om den organisatoriska och kommunikativa utvecklingen i byggbranschen går hand i hand?
Förekommer det överhuvudtaget någon medveten utveckling avseende funktionell kommunikation i ett byggprojekt? När organisationerna blivit alltmer uppdelade. Det är kanske upp till var och en? I så fall kommer mina präktiga förslag här:

• Ta själv ansvar för kommunikationen!
• Ta ansvar för din del av arbetet – säg ifrån om något verkar bli fel (även inom andra ansvarsområden än ditt eget)
• Ta ansvar genom att säga ifrån FRÅN BÖRJAN om du märker att förutsättningarna att genomföra arbetet på ett bra sätt kommer att bli orimliga (säger du inte ifrån så snart du är medveten om detta – så gnäll heller inte!)
• Försök förstå andra gruppers (subkulturer) förutsättningar när du kommunicerar och samarbetar med dem.
• Försök se andras perspektiv och möt andra även på deras premisser – men sätt dina egna gränser och låt dig inte utnyttjas (mer än du själv tillåter…)!

Lästips för ökad förståelse och lyhördhet:
- För den som inte själv är projektledare eller entreprenör kan Sync bistå med erfarenheter från arbetsplatsledning och projektledning.
- För den som inte själv är underentreprenör (inom VVS) kan jag rekommendera Rörmoks många skildringar över episoder som bl a beskriver kommunikationen på de byggen han arbetar på. Bl a en episod där en till synes ”klumpig” arbetsledare klampar in, försöker kommunicera och uppnår en enda sak: motsättning. Många av Rörmoks arbetsrelaterade inlägg handlar just om kommunikationsbrister, organisatoriska brister och är därför mycket lärorika att läsa och reflektera över.
- En annan underleverantör är Peter Walfridsson som i sin blogg  ibland beskriver byggprocessen  – eller snarare problem i denna – utifrån just sitt underleverantörs-perspektiv.
-Calle beskriver då och då byggjobbarperspektivet ofta med politiska förtecken. Inte fel att ta del av för den som själv inte är byggjobbare!
- Den som vill förstå att en byggchef inte bara är en bonusmaskin utan också har en vardag med sina dilemman och förpliktelser kan läsa bl a Byggchefens blogg. Byggchefer kan t ex känna sig väldigt “ensamma” i organisationen. Kanske därför även de är organiserade i Byggcheferna?
-Upps! Glömde Viktoria… som då och då skriver något om branschen – ur en miljöingenjörs och beställares perspektiv, såsom här om konsulter.

När du inser att det många fler “sanningar” än enbart din egen - då har du kommit långt!!!
Att dessutom bli varse övriga aktörers olika perspektiv och förutsättningar är kanske det som krävs för att åstadkomma förbättringar i byggprocessen och kommunikationen i denna. Inte minst underleverantörernas perspektiv är viktigt – de är ju till stor del dessa som utför jobben på byggena idag! Men det handlar väl då om att varje individ och subkultur, t ex UE, i större utsträckning också tar ansvar för att själva förmedla sitt eget perspektiv till beställare, kollegor och andra som berörs!!! Och då inte enbart i efterhand!

Det är orimligt att – som idag – fortsätta att utgå ifrån att alla andra är tankeläsare. Det är de allra flesta – INTE!!!

Och en sak till: Kvalitet är ingen tillfällighet! Så sluta utgå ifrån denna etablerade villfarelse… …och hälften är vunnet!