Baktunga projekt – framtunga förluster

Bondfångeriet fortgår – med mer eller mindre seriösa “byggare” som lägger upp sin baktunga finansiering av bostadsprojekt genom att lura till sig lättlockat villebråd, som utan någon säkerhet – värd att kallas “säkerhet – får stå för den framtunga betalningen till pengastinna – men själva olikvida exploatörer.

 Jag har sett det hända förr, det händer just NU och det kommer att hända igen inom snar framtid!
I samband med nybyggnation är det idag i allt högre grad privatpersoner som står den direkta och finansiella risken. Flera exploatörer kommer över projekten/fastigheterna utan ett enda eget öre på fickan. Lite sweet talk med golfkompisar och f d kollegor eller kommunhöjdare – sen är det klart! (Jfr Göteborgskalaset) Alla andra, bl a slutkunderna, får stå risken – trots att dessa saknar kontroll över styrning och kostnadsflöden i projekten.

Betala först, obesett – sen får vi se om vi lyckas leverera…
Visst, det är frivilligt att investera i sitt boende – och den som har ansvaret för några miljoner, att ta ut sitt svängrum med, bör ju faktiskt också kunna ta ansvaret för förvaltningen av sin förmögenhet och sina investeringar – och inte köpa grisar i stora säckar! Men det är synd på fina fastigheter i bra lägen när bostadsprojekten utmynnar i skitprojekt och onödigt höga boendekostnader (när det väl blir färdiga och täta…) för att beställarna som borde haft kompetensen att handla upp och driva projektet samt viss likviditeten att upprätta hålla det hela – inte “råkat” haft just de kvalifikationerna!

Medan t o m banken håller sådan glada psykopater om ryggen – är det privatpersoner, bankerna egna kunder och kommunhöjdarnas egna skattebetalare – som får stå med skäggen i sina ännu omonterade brevlådor.

Det händer – inte sällan – att olikvida byggare försöker sälja av bostadsrätter som inte ens är halvfärdiga- för att överhuvudtaget kunna finansiera färdigställandet en del av bostadsrättsföreningar – i hopp om att sedan ro iland försäljning, finansiering och färdigställande av resten av BRF´n. Det är baktungt tänk! Och det är högrisk-tänk av den som köper!!!

Bondfångarna – är kanske de konkurrenter BI-företagen borde sätta tänderna i? I istället för att jaga skiten ur fattiga polacker!

Sen en uppmaning till alla bostadsköpare: Sluta köpa säckarna med grisar i!
Den som går in och betalar hela eller större delen kostnaden (eller förbinder sig att betala – utan att få några reella garantier/säkerheter i gengäld!) för en lägenhet i ett kvartsfärdigt projekt (under ledning av exploatörer på konkursens rad) och dessutom har sin bank med sig – bör byta bank! Annars kan det gå som för denna bostadsrättsförening i Norrtälje! Tidigare inlägg om byggbranschens hantering av riskkapital och grisen i säcken.

Leverera grisen oemballerad – och ta betalt av kunden sen!

“Bygg klart skiten”

Bloggveckan mjukstartar med en workshop och ett par banala diskussions- och reptitionsövningar. Kan du inte svaret så fråga en kollega – dvs en som KAN svaret!

• Vem i ett byggprojekt bör ansvara för att kommunikationen blir funktionell samt dokumenteras? Den som har kompetens och mest erfarenhet? Eller kunden?
  Sync skriver om hantverkare och kommunikation med privatkunder. Byggblasket tycker det ansvaret bör gälla gentemot alla kunder – även proffessionella kunder. Det tycker även Byggblaskets kompis målaren – ni vet han som lackade….
• Är det “rätt” byggare som tilldelas kommunal tomtmark? Och bygger dessa “rätt” bostäder?
  Erik på Byggbloggarna diskuterar bostadsfrågor såsom bostadsbristen. Bostads- och byggpolitiken har Byggblasket också funderat över varför gnäller en del kommuner över bostadsbrist samtidigt som de tilldelar mark till olikvida lycksökare och andra byggare… – vilka som regel bara bygger på sina projekt lite då och då… Den sporadiska byggverksamheten sammanfaller med de korta stunder som expolatören råkar ha pengar på fickan! Målgruppen är främst människor som INTE lider brist på vare sig bostad eller annat – utom möjligen på smak (med det är en annan historia… läs länk om poolspöket nedan!)

- Argumentet att nybyggandet frigör andra bostäder i bostadskedjan köper jag, men vilken typ av bostäder är det som frigörs när medelålders par säljer sina 30 miljonersvillor för att klämma in sig i nyproducerade 250 kvm´s lägenheter vid havet? Hur lång blir den flyttkedjan? Dvs innan en bostadslös får sin chans?! Men OK, man måste ju faktiskt börja i nå´n ände – det förstår även Byggblasket(!)…

-Det ena utesluter kanske inte det andra – bygg bostäder till alla! Men…
Hur hållbar är en bostadspolitik som tillåter kreti och pleti – utan kapital, reell kompetens eller andra resurser – att år efter år formligen ockupera kommunens bästa fastigheter med sina tomma plånböcker, sina sura investerare, sina kursade underentreprenörer, sina inbördes tvister och sina halvfärdiga byggen?

-NÄR frigörs då alla “gamla” och billigare bostäder i flyttkedjan – om alla dessa olikvida byggare aldrig blir klara med de nya och dyrare bostäderna?  

Nedan: Ett dagsfärskt exempel på likvida obestånd i Malmö – enl. kringboendes(?) frustrerade klotter… Eller ofärdiga flyktingförläggningar för människor på flykt från poolspöket? …haha
Ja, det är väl inte Herrgården i alla fall? Då hade nog Malmö kommun legat på och hotat med vite – om inte badrummen färdigställs… här skulle inte ens kackerlackorna vilja bo!

Ur Byggblaskets Fotogalleri

Bild: Ännu ett – av byggare på obestånd(?) -ockuperat ödehus på bästa läge i bostadsbristens Mekka!

Sista tankeställaren för idag:
Vad är det som triggar småborgerliga, helpräktiga, halvakademiker och andra närboende skattebetalare i 8 miljonersvillor att smyga ut en kall vinterdag(natt?) för att – ägna sig åt klotter??? Knappast är det väl avundsjuka???  Haha… för det är väl så det gick till här:

Ur Byggblaskets Fotogalleri

Ur Byggblaskets Fotogalleri

“Bygg klart för fan”
<———

“Få fram pengar och gör skiten klar”
—————–>