Världens bästa ursäkt? Och lite trading…

Byggblasket har fått in rapporter från både när och fjärren – om Mänskliga faktorns framfart. Efter SVT-skandalen i tisdags har Mänskliga faktorn lämnat sitt varumärke både här och där. Dock inte så mycket här i Malmö – på ett tag!

Efter att ha orsakat ett allvarligt takras i Årets bygge i Göteborg stal Mänskliga faktorn en bil som h*n sedan körde och parkerade i en schaktgrop i Norrland. Igår var Mänskliga faktorn tillbaka i Göteborg för att orsaka mer problem på Årets bygge. Kanske var det även h*n som triggade Byggnads i Göteborg och fick Byggnadsarbetaren att utse Årets sämsta bygge?

En för alla? Eller ingen för alla….
Byggblasket skriver ofta om individuellt ansvar men har på senaste tiden fått äta upp en del av detta eftersom individuellt ansvar i arbetsmiljödomstolen tycks tolkas som att enbart EN INDIVID skall ta på sig alla andra individers ansvar + sitt eget! Syndabocken!

Kanske inte så konstigt att vi i byggsekten tillämpar en snedvriden syn på ansvar?
Sen SVT m fl avslöjat Mänskliga faktorns framfart har Byggblasket börjat fundera över vad det är för ofog att ständigt skylla på mänskliga faktorn. När började detta ofog? På sjuttiotalet eller tidigare? Varför? Trodde man då att maskinerna skulle ta över ansvaret? Liksom vi i byggsekten tror att ett kvalitetledningssystem eller nå´t annat dyrköpt administrativa s k ”verktyg” skall ta över tänkandet…!

Genom att ge Mänskliga faktorn skulden – menar man då att människorna i organisationen har ansvaret för det inträffade – men att ingen behöver stå för det ansvaret? Eller vad menar man?

Fler filosofer om Mänskliga faktorn:
Situation Norrland har här gjort ett tappert försök att analysera Mänskliga faktorn.
Kommentatorn ”Arbetsledarn” skriver bl a följande tänkvärda på Syncs blogg:

Ja tänk om vi kunde bygga hus med enbart maskiner. Med robotar på byggena slipper man ju den där elakartade mänskliga faktorn. Men å andra sidan så är det troligtvis människor som kommer att bygga dessa robotar, och vips så är den där mänskliga faktorn där igen!

Arbetsledarn har rätt! Mänskliga faktorn kan vi inte utrota!
Vi kan bara förskjuta ansvaret till en annan part i processen fast det är vi ju redan bra på!

Så…. vad är Mänskliga faktorn för en j-la ursäkt – egentligen?

PS. Eftersom Byggblasket ínte vill låsa upp hela detta inlägg med hela sin produktionskapacitet så har texten om Trading – som tidigare låg under detta inlägg – outsourcats :HIT

Trollkarlen som blev sne…

Upphittat i Cyberrymden:

Signaturen Trollkarlen skriver på Byggnadsarbetarens hemsida:

Trött på snea byggen
Börjar bli sjukt trött på alla dessa oplanerat krokiga hus som byggs, där arkitekten, konstruktören samt byggets arbetsledning inte verkar ha någon koll eller intresse alls!

Varför inte bygga ordentligt från början, så slipper vi alla problem när huset är “färdigt”. Det vi sysslar med heter plåtslageri inte trolleri! Ju fortare DE där uppe lär sig det desto mindre problem blir det för alla oss andra på bygget.

Trollkarlen
2009-11-13

Byggblasket svarar här (Byggnadsarbetaren publicerar nämligen inte alltid mina kommentarer – men det har hänt…   ):

Du är INTE ensam!
Problemet med dålig planering och att INTE lyssna på den som har kompetens inom sitt område, t ex på den byggnadsarbetare som skall utföra jobbet – det har jag också försökt påtala X antal gånger här på Byggblasket. Det ÄR ett perspektiv på problemet men… det finns flera orsaker och orsakssamband!

Problem som branschen har för avsikt att LÖSA kan inte förenklas – därför tycker jag att det är viktigt att ALLA får läsa din kommentar (inte bara de som läser Byggnadsarbetarens kommentarsspalt) – Du återger ETT inte helt oväsentligt perspektiv på branschens kvalitets-problem!

Men har du tänkt på att felet kan ju kanske även ligga på ett helt annat plan. Oftast ÄR det ju – precis som du också antyder – NÅGON ANNANS fel… Så varför inte lägga skulden på t ex sjukvården? Dom bär säkert det yttersta ansvaret för alla krokiga och sneda hus som byggs? Kanske borde ögonläkarna ställas till svars lite oftare?

Vi själva gör ju “bara vårt jobb” – så även en byggnadsarbetare, väl?

Byggblasket 2009-11-27

Sync (och Byggblasket) undrar också VARFÖR byggnadsarbetare trivs BÄST på jobbet  - av ALLA ställen…? Bidra gärna med fler teorier kring detta fenomen här nedan – eller HÄR hos Sync.

Hittills har inkommit förslag på att detta FENOMEN skulle kunna bero på:

• att byggnadsarbetare får stryk där hemma,
• på det fina vädret,
• den höga lönen eller helt enkelt
• på de goda arbetsförutsättningarna, såsom harmonisk arbetsmiljö och samarbetsviljan mellan olika yrkesgrupper….

Fler förslag på VARFÖR byggnadsarbetare trivs bäst på jobbet emotses!

Ni har hela helgen på er!

Målaren som blev lack

SPONSRAT INLÄGG:

Målaren som blev lack
- på byggbranschen

I MIN värld hör jag ganska ofta byggentreprenörer, hantverkare och konsulter säga: ”Vi jobbar inte med privatpersoner – det blir bara problem”.

När Byggblasket var ute och körde bil häromdagen – på jakt efter intet ont anande sponsorer…- fick jag syn på en målare som kom körande i sin målarebil. Byggblasket förföljde målarebilen tills den kört in och stannat i en mörk återvändsgränd. Byggblasket stannade bakom och blockerade utfarten så att han inte kunde komma undan… Målaren verkade lika glad ändå… och vi talades vid en stund – om jobb, vad annars?

”Ja, jag jobbar numera BARA med privatpersoner!” sa målaren som heter Patrik. Då blev Byggblasket – efter alla bloggdiskussioner om privatkunder och kommunikation med dessa – idel öra.

”Varför då?” var Byggblaskets rappa fråga. ”Berätta mer! ”

”Ja, jag är så j-la trött på byggarna som hela tiden försöker köra över en”, svarade målaren.

”Hur då?” sa Byggblasket med sin ointelligenta uppsyn. ”Berätta mer!”

”Om byggarna t ex är 3 veckor försenade så förväntas vi underentreprenörer jobba in tiden – utan ersättning. Försöker vi säga ifrån blir det alltid rabalder, då blir man dessutom ofta mer eller mindre hotad – med att inte få fler jobb.”

”Berätta mer!”

”Det finns helt enkelt ingen avance för oss att arbeta med byggare – vi vet om att vi blir blåsta i slutänden!”

”Berätta mer!”

”Byggarna kommer ofta med tillägg i efterhand, s k ÄTA” (BB´s kommentar: ÄTA är sån´t som beställare-Viktoria och byggare-Sync träter om). Patrik fortsätter: “Sen ifrågasätter de alltid kostnaderna för ÄTA och försöker pruta.  Slutligen när jobbet är färdigt – skiter de i att betala…”

”Du skojar… Berätta mer!”

”Nä, det är alltid bråk om betalningen, allt skall motiveras i efterhand… Man måste komma in med 12 skrivelser för att överhuvudtaget se röken av några pengar på ÄTA”

Byggblasket frågar vidare: ”Vad är skillnaden mellan att ha en byggare eller en privatperson som kund?”

”Privatpersoner betalar sina fakturor. Efter 13 år i branschen har jag endast haft problem att få betalt vid 2 tillfällen – när kunden varit privatperson”

”Brukar dina privatkunder vara nöjda”

”Ja, men det gäller att vara tydlig från början. När jag arbetar med privatkunder är kraven högre och jag måste ta större ansvar!”

”Jaha, behöver du inte ta ansvar då menar du – när du arbetar som underentreprenör för en byggare?”

”Jo, men byggarna har då större del i ansvaret för det som beställs – att det är relevant utifrån förutsättningarna. En beställare som är byggare har normalt ansvaret för en korrekt arbetsbeskrivning. När jag jobbar hos privatpersoner har jag hela ansvaret för hur jag utför jobbet. Jag måste själv undersöka förutsättningarna innan jag startar jobbet.”

Målare-Patrik som sannolikt beskrivit något som en del känner igen sig i? Även om inte alla själva lyckats kravla sig upp ur horträsket –  ÄNNU. Så kan nog ovanstående tjäna som ett exempel på den förhärskande prostitutionskulturen i byggbranschen:

”När man jobbar för byggare gör man det de BER om! Och vi VET om att vi blir blåsta i slutänden!”

”Tycker du det är bättre med större eget ansvar och de högre krav på utförande och kvalitet som privatkunder ställer?”

”Självklart! Då har jag ju förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb!”

 
 
Mer info om Patriks måleriföretag här: WWW.MALAOM.SE
“Riktiga” byggare göre sig icke besvär… men bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och icke-byggföretag är välkomna, hälsar Patrik!

 
Avslutningsvis:
Byggblasket som ju gillar kaxiga byggare – och målare! – kan nu inte låta bli att undra HUR byggbranschens sett ut om ALLA underentreprenörer hade haft STAKE nog att ”strejka” när villkoren blir orimliga?! Eller när beställaren/byggaren utnyttjar dem som alternativa kreditinstitut – genom att dra ut på betalningarna.
Hade byggkvaliten blivit bättre? Hade totalkostnaden blivit högre – eller lägre? Hade vinsterna och aktieutdelningarna varit ännu högre?

Texten skriven av Byggblasket u.p.a …
Nu återstår att se om AB Måla Om i Malmö som sponsrat detta inlägg INTE bryter mot tystnadsplikten samt betalar SIN faktura i tid… Annars kommer minsann Byggblasket -i traditionsenlig ordning – att dra de j-la målarna och deras 12 skrivelser upp till tingsrätten – och där stämma skiten ur dem…

Vår vardag kantas av äcklig otur

… men ibland har vi tur! I byggbranschen – världens största slumpgenerator!

Appropå denna artikel i Byggvärlden om byggnadsarbetare som skyller på oturen efter att de “tappat” en 11-kilos rulle i huvudet på en kollega… Dessutom var det en kvinnlig kollega – Enligt Byggblaskets förhastade slutsatser måste det då ha varit med vilje!

Klart det är OTUR…
…när två personer gör en GEMENSAM ansträngning för att både RÅKA lyfta och RÅKA kasta ut en rulle som RÅKADE väga 11 kilo genom ett fönster – som RÅKADE vara öppet -just när någon MEDVETET befinner sig nedanför – för att RÅKA få rullen i huvudet… Maximal OTUR!

Hon får väl skylla sig själv, hon som MED BERÅTT MOD befann sig nedanför. Det var INTE otur. Om hon t ex kände sina “kamrater” och nogrannnare hade analyserat och övervägt riskerna INNAN hon beslöt sig för att vistas nedanför ett fönster som råkade vara öppet osv – så hade detta aldrig hänt. Va f-n gjorde hon där överhuvutaget? Smygrökte? Myglade? Är det någon som förhört “offret” om hennes uppsåt – att stå under det öppna fönsteret? Var hon full?

Offren här är ju helt klart de åtalade… Kollegan som fíck rullen i huvudet hade ju till att börja med kunnat välja ett annat yrke – med alternativa arbetskamrater som:

• tar ansvar och när det ändå blir fel…
• åtminstone har STAKE nog att erkänna och ta på sig skulden!

Hon kunde ju ha blivit hårfrisör eller nå´t … (på tal om MACHO)

En rulle i huvudet får man tåla – det är bara att bita ihop!
Skall man jobba i byggbranschen måste man anpassa sig till kulturen och mentaliteten. ALLT som sker i byggprocessen är ju faktiskt rena olyckshändelser – i synnerhet när ett projekt går riktigt bra!

Faktum är att byggprocessen består av en serie olyckshändelser som mer eller mindre noggrannt planerats in för maximal diskorrelation…

Blir kvaliten trots allt bra, alla inblandade överlever och kunden dessutom är nöjd -
DÅ ÄR DET ALLTID EN SLUMP, jag lovar!

Jag vill avsluta detta inlägg med att låta mina tankar gå till de drabbade stackars åtalade byggnadsarbetarna som helt klart råkat ut för en komplott. De gjorde ju bara med nöd och näppe – sitt jobb… NOT!!!

Veckans föredöme – PEAB!!!!

Läste i Byggindustrin att PEAB agerat föredömligt. Baserat på det faktum att PEAB själva inte anser sig ha resurser att genomföra ett projekt AVSTÅR man alltså ifrån att prostituera sig – i konkurrens med övriga bygghoror! PEAB har självrespekt och skiter helt enkelt i att lämna anbud på orimliga uppdrag – om jag fattat det rätt(?). Vad som är orimligt för PEAB avgör de sjäva. Hur många hundar som ligger begravda här vet förståss inte Byggblasket – men det är ändå ett FÖREDÖMLIGT BETEENDE! Så det så!

Inte ett öga är torrt – när även NCC visar sig ha stake nog att ifrågasätta rimligheten i att lämna anbud på orimliga grunder
Skanska å andra sidan VÄLJER medvetet att ta en kalkylerad(!) risk (vilket iofs inte behöver vara negativt – det är ju deras egen bedömning). Om detta i förlängningen också blir ENBART Skanskas egen risk eller också kommer att bli beställarens problem återstår att se… Detta hänger ju lika mycket på vilka risker den här ERFARNA beställaren – är beredd att MEDVETET ta… osv…. Skanska har tydligen redan jobbat med beställaren ifråga – så kanske inser PEAB att loppet ändå är kört – LOU i alla ära… (=en av alla begravda hundar?)

Byggblaskets kommentar till artikeln i Byggindustrin löd:

“Äntligen någon med koll på sig själv och förmåga att inte prostituera sig för ett jobb de från början vet blir svårt att genomföra – med bra resultat! Ett bra föredöme för andra!

ETT POÄNG till PEAB från Byggblasket.se SAMT ett bonuspoäng för att – i egenskap av representant för byggbranschen – i media berätta att vi visst det har både självrespekt och förmåga att göra genomtänkta VAL!!!

Byggblasket är rörd till tårar – igen!!!”

Bra PEAB och Mats Paulsson!
Säkert ett genomtänkt, strategiskt och insiktsfullt BESLUT som tagits – INNAN det visar sig vara för sent att backa tillbaka – med hedern i behåll…

Fortsätt i den stilen(!) – samt med det ni är allra bäst på – affärsutveckling och att köra pistmaskiner!
Och för min del får ni gärna köpa både Knislige och Storlien! Där kan säkert behövas lite drag under galoscherna…

Till er andra; byggföretag, UE och konsulter, säger Byggblasket:
Nu har PEAB dragit åtminstone ETT stort strå till stacken. Vad tänker ni andra göra för att förbättra vårt GEMENSAMMA VARUMÄRKE i byggbranschen?

Tidigare föredömligheter här på Blasket bl a:
“Arkitekten som la ner pennan” och
Zlatan som föredöme för beställare

PS. Man behöver inte dra sig ur helt och hållet – och lägga sig ner och dö – bara för att man inser sina begränsingar i ett ENSKILT projekt – där man förstår redan från början(!) att förutsättningarna att göra ett bra jobb är obefintliga. Det räcker att – baserat på sin egen erfarenhet (=kompetens!) och magkänsla - tänka efter före och ta sitt ansvar – från början… Bygghoror!

Byggblaskets långsiktiga/hållbara strategi – Gör ett bra jobb där förutsättningar för detta ges och skapa din affärsverksamhet utifrån detta GODA! Skit i de andra jobben/beställarna – dom kan ta hororna som blir över…
Någon mer som VÅGAR ta “risken” att VÄLJA sina uppdrag och prioriteringar –
Risken att PLÖTSLIGT framstå som bra och prisvärd – och tjäna pengar på detta istället! Lite ovant kanske…

“Fukt och mögel, fusk och mygel”

Uppdaterad: Allt är relativt! SDS citerar en kund/familj som måste flytta ut ur sitt hus medan NCC gör vid fasaderna. -”Det är inte alls synd om mig“, säger kunden. Ja, allt är ju faktiskt relativt (Byggblaskets Relativitetsteorier). Viktigt med perspektiv – ETT bra fördöme alltså, tycker Byggblasket. Det gäller att ha en positiv livssyn och fokusera rätt (En självbevarelsedrift – som dock inte försvarar vare sig Byggismen eller byggmetoden i “något steg“…)

Ursprungligt inlägg: “Fukt och mögel, fusk och mygel“…så citerar tidningen Norra Skåne Arne Cajdert som tidigare jobbat som expert vid Boverket samt som universitetslektor i Örebro – inom byggteknik och murverkskonstruktioner.

Arne Cajdert, som också har skrivit boken “Byggande med kunskap och moral ”, ifrågasätter i artikeln bl a:

• det kortsiktiga tänkandet i byggbranschen.
• om inte forskningen när det gäller olika materiel kan bli ett självändamål.
• om det verkligen är forskning som behövs i alla lägen.

Skönt att ha hittat ännu en intern tänkare med distans till och ifrågasättande av fenomenen i byggbranschen!
Arne – som antingen måste både ha läst och FÖRSTÅTT vad Byggblasket säger/skriver – ELLER KAN TÄNKA SJÄLV!!! – anser att det i första hand inte behövs forskas vidare för att hitta nya lösningar.

”Det räcker med att ta vara på de beprövade lösningar som finns”, säger han!

Läs hela artikeln – som vår aktiva privatkund Berra tipsat om: HÄR

Vad tycker ni andra?
Ni som läser Byggblasket vet ungefär vad Byggblasket anser om byggforskning och självändamål i allmänhet.

Byggmaterialbranschen är de som forskar och leder utvecklingen
– vi andra FÖLJER bara efter… “köper” allt -
OCH LÅTER VÅRA KUNDER BETALA! Eller ????

Dagens bevingade: OTILLSTÄNDIG kostnadseffektivitet

Uppdaterad: Två mindre kostnadseffektiva byggnader/byggnadsverk har av Byggnadsarbetaren utsetts till Årtiondets byggnader - men den ena byggdes väl FÖRRA årtiondet?! Men att hålla koll på tider är en petitess även i detta sammanhang – det viktiga att notera här är just att INGEN av dessa byggnader är belägen i “Sova Lund” – eller i Ume… Utan i Malmö, förståss (även om den långe tangerar Danmark och den höge tangerar himmelriket! Tack, Byggnadsarbetaren!

Ursprunglig blogg:
Lelånghus har i Rågsved (utanför Tokholm) byggt två kostnadseffektiva hyreshus med bl a följande kvalitetskriterier:

• Ansvarsfullt(?) monterade fasadplattor – som glipar.
• Omsorgsfullt(?) inbyggd isolering – som sticker ut
• Inga onödiga balkongräcken.
• Tapeter som enkelt kan demonteras…
• Rör som släpper ut mer vatten – och på ANDRA ställen – än de dimensionerats för…
• Lister med distinkta skarvar
• Goodwill i form av gratis fläckar och märken på ytskikten

På det aktuella stadsbygggnadskontoret är man dock lite kinkiga – trots det osedvanligt lyckade resultatet, där hyresgästerna snabbt kunnat flytta in i och betala hyra – UTAN att företaget redovisat slutbevis – gnäller man från kommunhåll:

• “De har inte hållit tidplaner och arbetet är inte fackmannamässigt gjort.”
• “Under byggskedet hade några fibercementskivor blåst bort. Därför har vi begärt ett intyg om fuktkontroll i slutredovisningen från Lelånghus”

Men nu får kommunen skärpa sig ! Det är väl bra att ett bygge – FÖR EN GÅNGS SKULL – färdigställs FÖRST och slutredovisas SEN?!  Byggblasket tycker Lelångshus agerar föredömligt – i denna fråga! NOT!!!

Lelånghus VD säger att balkongdörrana ÄR låsta och förstår inte hur hyresgästerna kan hänga tvätt, möblera eller sitta och röka på sina balkonger – på den tredje oräckade våningen… Byggblasket tycker faktiskt synd om honom; han är ju helt klart ett offer för sina obstinata hyresgäster! Betala hyra och tro att tillgång till balkongen skall ingå – bara så där… Hyresgästerna har ju uppenbara attitydproblem!

Men lite trotsig är nog denne VD själv också när han inte lyder kommunen gällande fuktkontroll, inflyttning och slutredovisning. Dessutom säger han:

“Vi bygger i den kvalitet vi önskar…” osv

– “Det är helt otillständigt“,
säger en kvinna med den imponerande titeln: stadsbyggnadsborgarråd…

Fler bevingade ord här på byggblasket:

• “Man ska hålla samman när det blåser”, Erik Paulsson, PEAB
• “Om ni skulle ha fått det riktigt gjort skulle ni ha sagt till – och fått betala för det”, okänd “soldat”

Entreprenören har många magar – kon har bara fyra…

“Entreprenörens mage” – ytterligare ett av byggbranschens 7 stora mysterier.

Följande har hänt:
En beställare (inte en privatkund – UTAN en RIKTIG, tvättäkta och respektabel beställarej-vel!) har anlitat en entreprenör som – för ovanlighetens skull – ”råkat” utföra jobbet…, dock felaktigt! Detta visar sig vid besiktningen – INTE vid egenkontrollen för den gjordes uppenbarligen aldrig. (Eller så var det egenkontrollen som var felaktigt utförd – inte entreprenaden… Vad vet jag?!)

Hur som helst:
Vid besiktningen “visar det sig” alltså att entreprenören VALT att gjuta in gängstänger med en felaktig dimensionen M20, istället för föreskrivna M30. När felet påtalas upplever beställaren att entreprenören inte vill ”kännas vid” sitt misstag och börjar istället instruera beställaren om hur HON skall LÖSA problemet, dvs ”fixa och trixa med hylsor, brickor och dessutom tillverka en hel uppsättning specialverktyg för M20 då M30-grejorna inte funkar”.

Beställaren uttrycker sin frustration så här:
”De har mage att säga att VI ska få en massa extrajobb för att DE har gjort fel.”

Beställarens liknelse:
“Det lite som att åka ut för att köpa en tvättmaskin men när man kommer hem så har man fått med sig en diskmaskin som man med en massa specialknep hjälpligt kan tvätta sina tanttrosor i.”

Beställaren frågar sig nu:

• Om man som entreprenör helt uppenbart har gjort fel varför kryper man inte till korset direkt, ber om ursäkt och fixar problemet?
• Hur har man ens mage att försöka dyvla på mig en massa problem trots att jag betalat för att få en fungerande anläggning?

Byggblasket tycker att frågorna är högst relevanta och för dem därför vidare i cyberrymden. Någon som kan hjälpa oss att lösa mysteriet kring entreprenörens mage??? Hur många magar har entreprenören?

Och nu när vi är inne på matematik - igen: Hur många kackelackor har Fastighetsbolaget Actas chefer hemma hos sig själva?

Näste man (kvinna) till rakning – K

K som i kartell, K som i kommunikation, K som i kortslutning och K som i byggnadskonstruktör!
Jag har skrivit en del om Arkitek-trollen tidigare. Senast om ett danskt arkitek-troll. Igår träffade jag två andra danska arkitek-troll från Århus. De var på studiebesök i Sverige och en av dem har tidigare arbetat i Göteborg (kanske med Sync…?). Efter den sedvanliga diskussionen om svensk kontra dansk kompetens, dvs om teknisk kunnande och helhetssyn kontra detaljfixering. Kom vi fram till att arkitekter ses som “ett nödvändigt ont” även i Danmark – men att det måste vara “värre” i Sverige…

Efter den kloka slutsatsen uttalar sig plötsligt den arkitekt som varit minst aktiv i diskussionen och som INTE arbetat i Sverige. Han som tyckte att Turning Torso såg ut som en smal “pinne”… Han sa något i stil med: “I Danmark har vi även några som kallas byggnadskonstruktörer och dom begriper ju ingenting…” En svensk arkitekt hade inte kunnat (eller vågat?) säga detta bättre själv… Har vi förresten byggnadskonstruktörer i Sverige – nuförtiden?

Personligen såg jag detta uttalande som ett tecken från ovan – att jag nu måste “ta K i öronen”
Dagen innan hade jag nämligen stött på en f d kollega som arbetar med just K. Han sa bl a att “det var bättre förr”… Då kunde K lite av varje, var mer intresserad av helheten, funktionen etc. Hans yngre kollegor nischar in sig på speciallösningar, prefab, stålkonstruktioner och är sällan intresserade av att kunna mer än en typ av konstruktion eller att förstå helheten, funktionen, byggnadsfysiken eller dylikt. Detta påstod han en smula uppgivet och oförstående.

K som i “låg profil”…
K har länge varit förskonade här på Byggblasket. Gör man inget väsen av sig hamnar man sällan heller i hetluften. Men finns man inte på internet så finns man inte alls! Byggblasket vill därför ge K-kåren en knuff i rätt riktning, en knuff mot ära och berömmelse…

K som i konflikträdd?
Ända sedan jag startade Byggblasket har ett annat uttalande från en annan K och tillika chef över en massa K, legat och gnagt i bakhuvudet. Han sa ungefär så här: “Vi är alldeles för fega… vi vågar inte berätta för beställarna vad som verkligen krävs i tid och pengar för att vi skall kunna göra ett bra jobb”. Nu kan jag inte förhala mitt ansvar längre. Byggblasket tar härmed tag i mystiken kring K och Krollen.

Finns K egentligen?
K´s egen livsfilosofi är att allt som inte går att räkna på – eller slå upp i en tabell – det existerar heller inte i “verkligheten”! Det är K´s sanning! Existerar då K i verkligheten, hur många K syns på projmöten, på bygget? Har någon sett K? Har någon hört K? Har någon hört K säga annat än: “ja”?

-Vad är ditt handikapp? – K!
Den som väntar på ett uttalande från K väntar förgäves. Det är lite synd om K. K har både inititaviförmåga och inlevelseförmåga – men vet inte hur han/hon skall använda dem!
För att riva åtminstone en av byggbranschens kommunikationsbarriärer är Byggblaskets upprop därför:
Hjälp K på traven. Ställ ledande frågor!

• Hur mycket tid behöver ni?
• Vad kostar det?

Svårare än så behöver det inte vara, eller? Kanske ligger K´s problem djupare än så? Kankse brottas K med mer existensiella frågor? Nä då, ingen fara… K är ju en konstant - INTE en variabel!

Ett vridmoment i taget – det är K´s motto!
Att livet består av fler moment än enbart en massa arbetsmomentet har gått K helt förbi. På tal om tunnelseende…
Men livet går inte att beräkna! Det finns inget beräkningsprogram som kan få med alla livets parametrar – därför upplever K ett existentiellt dilemma och tvingas själv agera – lågmält och försynt – utifrån tesen att han/hon inte finns i verkligheten! Vi andra är fortfarande osäkra…

Kommunikationsbarriärer i byggprojekt – finns/fanns dom?

Det sägs ofta att kvalitén i byggandet blivit allt sämre på senare år. Orsakerna skylls bl a på stress, beställarna och nya obeprövade material och produktionstekniker. Om det nu verkligen är så att kvaliten faktiskt blivit sämre totalt sett, vet jag inte. Men det finns säkert flera ”sanningar” kring de kvalitetsbrister som förekommer i byggandet. En av dessa – och sannolikt starkt bidragande(!) – är att ingen tycks känna sig personligt ansvarig. (Ja, jag är tjatig!)

En annan ”sanning” handlar om organisatoriska förutsättningar och om kommunikation. I föregående inlägg skrev jag om hur vi är ”programmerade” att se saker främst ur vårt eget perspektiv. Detta – att inte anstränga sig att försöka förstå kommunikationsparten – kan ju påverka möjligheten till en effektiv och funktionell kommunikation.

I ett byggprojekt förekommer som bekant många kommunikationshändelser. Se bl a Per-Erik Josephssons rapporter. Vill man studera kommunikationen kan man också skilja mellan:

• envägskomunikation,
• tvåvägskommunikation och
• flervägs-kommunikation samt

• social respektive
• arbetsrelaterad kommunikation.

Exempel på envägskommunikation är färdiga bygghandlingar som skall följas på byggarbetsplatsen
Om bygghandlingarna alltid vore korrekta från början skulle övrig kommunikation – på arbetsplatsen – sträcka sig till inbördes kommunikation angående bl a praktiska aspekter på utförandet och materialhantering. Om handlingarna är felaktiga eller ofullständiga kan flervägskommunikation bli nödvändig för att lösa problemet. Eller så följer man befintliga handlingar – ändå… Med andra ord ett medvetet val att låta projektören eller någon annan överordnad ta ansvaret – trots att man på bygget känner till att handlingarna är felaktiga! – Ja, detta förekommer faktiskt och är betydligt enklare än att kommunicera! (dvs enligt flera uppgivna/frustrerade byggnadsarbetare jag själv talat med är det “inte lönt” att säga ifrån om handlingarna är felaktiga)

Tvåvägs- och flervägskommunikation förekommer hela tiden på byggarbetsplatsen
Kommunikationen på bygget kan vara såväl arbetsrelaterad som social. Enligt en intervju på en byggarbetsplats förkommer den sociala och kamratliga kommunikationen främst inom den egna gruppen medan kommunikationen mellan olika yrkesgrupper eller underentreprenörer främst är arbetsrelaterad och har inte lika mycket socialt eller trivselrelaterat innehåll.

Olika subkulturer i en organisation påverkar kommunikationen och resultatet
Sannolikt fungerar kommunikationen mest friktionsfritt mellan individer eller grupper där också en social faktor binder ihop dessa. Friktion i kommunikationen kan uppstå vid motsättningar, brist på förståelse för de andra aktörernas förutsättningar. Det räcker kanske inte att ”bara” lyssna bättre på andra – det krävs också förståelse, inlevelseförmåga.

Ju fler olika grupperingar som finns i ett projekt och på ett bygge – desto större risk för just kommunikationsproblem iform av motsättningar, ”vi och dom” . Ju fler subkulturer desto svårare att få alla att ro i takt!

Ror alla ens åt samma håll?
Byggblasket undrar hur stor roll trenden med alltmer delade entreprenader, inhyrd personal spelar – för de brister som idag ofta uppstår i byggandet? Att varje individ dels ingår i byggarbetsplatsens team också ingår i sin egen arbetsgivares team och delar (förhoppningsvis) också denne arbetsgivares övergripande målsättning – inte bara det aktuella byggprojektets…

Ett annat betänkande är att under samma period som specialisering och uppdelning blivit allt vanligare i byggprojekten tycks allt färre resurser läggas på planering och projektering. Ett problem som ALLA tycks medvetna om och som ALLA tycks anse vara mindre ekonomiskt – på lång sikt och kanske också numera även på kortare sikt?

Frågan är om den organisatoriska och kommunikativa utvecklingen i byggbranschen går hand i hand?
Förekommer det överhuvudtaget någon medveten utveckling avseende funktionell kommunikation i ett byggprojekt? När organisationerna blivit alltmer uppdelade. Det är kanske upp till var och en? I så fall kommer mina präktiga förslag här:

• Ta själv ansvar för kommunikationen!
• Ta ansvar för din del av arbetet – säg ifrån om något verkar bli fel (även inom andra ansvarsområden än ditt eget)
• Ta ansvar genom att säga ifrån FRÅN BÖRJAN om du märker att förutsättningarna att genomföra arbetet på ett bra sätt kommer att bli orimliga (säger du inte ifrån så snart du är medveten om detta – så gnäll heller inte!)
• Försök förstå andra gruppers (subkulturer) förutsättningar när du kommunicerar och samarbetar med dem.
• Försök se andras perspektiv och möt andra även på deras premisser – men sätt dina egna gränser och låt dig inte utnyttjas (mer än du själv tillåter…)!

Lästips för ökad förståelse och lyhördhet:
- För den som inte själv är projektledare eller entreprenör kan Sync bistå med erfarenheter från arbetsplatsledning och projektledning.
- För den som inte själv är underentreprenör (inom VVS) kan jag rekommendera Rörmoks många skildringar över episoder som bl a beskriver kommunikationen på de byggen han arbetar på. Bl a en episod där en till synes ”klumpig” arbetsledare klampar in, försöker kommunicera och uppnår en enda sak: motsättning. Många av Rörmoks arbetsrelaterade inlägg handlar just om kommunikationsbrister, organisatoriska brister och är därför mycket lärorika att läsa och reflektera över.
- En annan underleverantör är Peter Walfridsson som i sin blogg  ibland beskriver byggprocessen  – eller snarare problem i denna – utifrån just sitt underleverantörs-perspektiv.
-Calle beskriver då och då byggjobbarperspektivet ofta med politiska förtecken. Inte fel att ta del av för den som själv inte är byggjobbare!
- Den som vill förstå att en byggchef inte bara är en bonusmaskin utan också har en vardag med sina dilemman och förpliktelser kan läsa bl a Byggchefens blogg. Byggchefer kan t ex känna sig väldigt “ensamma” i organisationen. Kanske därför även de är organiserade i Byggcheferna?
-Upps! Glömde Viktoria… som då och då skriver något om branschen – ur en miljöingenjörs och beställares perspektiv, såsom här om konsulter.

När du inser att det många fler “sanningar” än enbart din egen - då har du kommit långt!!!
Att dessutom bli varse övriga aktörers olika perspektiv och förutsättningar är kanske det som krävs för att åstadkomma förbättringar i byggprocessen och kommunikationen i denna. Inte minst underleverantörernas perspektiv är viktigt – de är ju till stor del dessa som utför jobben på byggena idag! Men det handlar väl då om att varje individ och subkultur, t ex UE, i större utsträckning också tar ansvar för att själva förmedla sitt eget perspektiv till beställare, kollegor och andra som berörs!!! Och då inte enbart i efterhand!

Det är orimligt att – som idag – fortsätta att utgå ifrån att alla andra är tankeläsare. Det är de allra flesta – INTE!!!

Och en sak till: Kvalitet är ingen tillfällighet! Så sluta utgå ifrån denna etablerade villfarelse… …och hälften är vunnet!