Låt barn och flyktingar betala för ineffektiviteten i byggandet

Jag vet inte om jag tolkat Mats Odells och HSB´s minst sagt okristliga bospar-förslag (som även BI ställt sig bakom!) rätt – dvs att låta barn och ungdomar finansiera byggföretagens ineffektivitet, bonusar och aktieavkastning genom bosparande?! Snacka om framtung betalningsplan! (Jonas Pettersson – jag saknar dig lite nu! Du hade iaf en vettig poäng – nå´nstans…)

Klart att Sveriges Byggindustrier ställer sig bakom ett sådant subventionerat slöseri…
Vore korkat annars! Att inte ta chansen att suga pengar även från de som ännu inte är branschens kunder – istället för att se över vilka svarta hål de pengar som dras in idag stoppas i. Bonusar, avkastning och höjda löner är helt OK (om man gjort sig förtjänt av det…) – men ineffektivitet, slarv garantiarbeten till förbannelse… Skall nu ungdomarna ta ansvar för detta? När alla andra börjar dra öronen åt sig när det gäller fuskbyggande och andra “fenomen”. Så klart att både HSB och byggbranschn generellt ställer sig bakom ett sådant förslag! Låt barnen betala!

När skall byggbranschen själv börja ta ansvar för sin planering och sina finanser?

Byggblasket har fler kreativa förslag om framförhållning och FRAMTUNG finansiering av byggandet:

• Låt flyktingar i flyktingläger runt om i världen börja bospara hos HSB redan innan de kommer till Sverige.
• Tvinga spermadonatorer att öppna bosparkonto till sina avkommor. Minsta insättning: en krona per spermie!

Det finns många fler idéer och sätt att i god tid dra in pengar till byggbranschens “produktivitet”, slöseri, löner och aktieutdelningar – bara fantasin och ett eventuellt ansvarskännande sätter gränserna…

Skall bosparandet vara frivilligt och pengarna icke låsta och utgöra nå´n form av garanti för att få bostad när man flyttar hemifrån? Då finns ju redan det konceptet, eller hur? Så vilka politiska poäng är det HSB, Mats Odell och Byggindustrierna fikar efter här? Det där med att ta ungdomarnas pengar är ju patetiskt och pinsamt!

Hur seriöst är det att låta barn finansiera en dysfunktionell bransch, ett onödigt dyrt bostadsbyggande och ett dysfunktionellt bostadsplanerande? Hoppas förslaget som presenteras bl a i detta pressmeddelande innehåller något mer seriöst också. Läste nå´t om enklare plan- och byggregler – mindre byråkrati är ju däremot något som även Byggblasket förespråkar.

Ägna de byråkratiska processerna åt att komma åt slarv och fusk – istället för att hämma byggandet till bl a unga! Tvinga sen byggföretagen att själva bospara till sin ineffektivitet och sina framtida fel och brister! Istället för att bidra till escalerande boendekostnader som folk snart måste börja spara till innan de ens är påtänka…

Lundafuskarna ligger för närvarande i lä…  Åtminstone tills Blasket utrett detta vidare.
T o m en forskare brukar ju kunna tänka lite längre än näsan räcker – innan de basunerar ut sina slutsatser och grodorna hoppar ur munnen…!!!

Fotnot: Byggblasket är INTE forskare…

Definitionen på byggfusk – kort och gott:

“Byggfusk är när enorma pengar försvinner i svarta hål i byggprocessen, och kommer att kosta hyresgäster eller köpare onödiga pengar i många år framåt.”

Av Calle Fridén

Calle ger oss definition på det sammantagna fusket i byggbranschen – relaterat till “resultatet” av detta “fusk”,  dvs kostnadsineffektiviteten!
Calle är också i byggbranschen – hans perspketiv och erfarenhet borde vara trovärdigt även för andra i branschen! Byggblasket tackar för en bra och välformulerad sammanfattningen av vad byggfusk faktiskt ÄR (eller leder till!) och vad det utmynnar i:  svarta hål ! V.S.B.

Det finns inga förenklingar, inga genvägar – annat än att inse att vi alla är involverade i det som benämns byggfusk! Byggblasket har många gånger ifrågasatt olika byggaktörers och medarbetares ansvarskännande inför egna beslut och ageranden i byggprocessen.

Hur många fuskar inte med att ta ansvar – genom att helt sonika strunta i att säga ifrån när något uppenbarligen håller på att gå käpprätt åt…ni vet? Eller när någon helt sonika struntar i att lyssna på den som försöker ta ett ansvar genom att säga ifrån. Att inte lyssna är, enligt Byggblaskets fuskskala, ännu värre – än att inte säga ifrån!

Likgiltighet är en dödssynd, enligt Sissela Kyle! Byggfusk ÄR likgiltighet, enligt Byggblasket:

• Sambandet mellan byggfusk och medvetslöshet analyseras HÄR.
• Sambandet mellan fusk och inkompetens HÄR
• Byggkostnaderna och ineffektiviteten har varit på tapeten bl a HÄR.

Spotta och skölj!

En sak är i alla fall säker: Ingen är oskyldig!!!
Den mesta omfattande inkompetensen utspelar sig många gånger långt innan bygget
hamnar ute på byggarbetsplatsen och i händerna på hantverkare!!! Så det så!

Ja, byggbranschens anseende har nog inte blivit bättre sen igår! Och sen så håller jag med Fredrik även om följande: Kunderna måste bemötas bättre för att kunna införskaffa bättre “anseende” – kundbemötandet är också en kompetensfråga! Med kundbemötande fuskas det således också en del – alltifrån ibland – till ofta…

Det är såååå synd om byggarna… snyft!

(Inlägget uppdaterat längre ner)

Byggblasket har sedan begynnelsen hävdat att byggbranschens främsta orsak till ineffektivitet och dålig kvalitet, dvs alla de symptom som kreti och pleti klagar på jämt och ständigt, det är vår bristande känsla för ansvar. Vilket jag kan utveckla vidare men inte nu – igen…. Idag läser jag däremot ett färskt och talande exempel på just detta. Hoppas centerns nya bostadstalesman får med detta i sitt protokoll:

Det är från och med idag bevisat och dokumenterat att byggare verkligen ÄR offer!
Folk (tjänstemän inom byggbranschen) lägger dyrbar tid på att sitta och beklaga sig vid möte efter möte. Kostsam “byggtid” går åt för tjänstemän och andra representanter – som våra kunder finansierar – för att dessa “byggare” skall kunna medverka i AA-liknande möten där likasinnade sitter och beklagar sin utsatta situation. Nickar instämmande och snyftar lite… Kliar varandra lite på ryggen och därmed överens – om idiotin… Snacka om kartell-bildning!!!

Beviset: Så här säger en byggchef så sent som i idag vid ett av dessa möten (enligt Fredriks blogg):

Byggföretagen får skulden men anledningen är att leverantörerna höjer priserna.

Här kommer rekylen:

• Vilka är det som ständigt beklagar sig över att deras kunder (beställarna) är snåla och har för dålig kompetens för att veta vad de beställer och ställa rätt krav från början bla bla bla – och därför bli kvaliten dålig och/eller huset för dyrt…? Det är alltså uteslutande kundens fel!
• Vilka är det nu som när de själva är kunden beklagar sig över leverantören, som de sannolikt dessutom först pressat inköpspriserna hos och sedan inte brytt sig om att ställa krav på eller välja de produkter från som är verkligen är prisvärda? När byggaren nu själv är kund ja då är allt plötsligt leverantörernas fel…

….hallåå är det nå´n hemma…. bakom skallbenet?
Ja, det är alltså alla dessa multipla personligheter inom byggbranschen som aldrig ser sin egen del i det som sker omkring dem. De som kan vara såväl beställare, uppdragstagare och kund som producent, uppdragsgivare och leverantör – i ett och samma projekt! Men ändå ser sig som försvarslösa offer oavsett i vilken roll de själva befinner sig i… ! Kan man slänga ur sig en sån sak som ovanstående byggchef gör – utan att ens bita sig själv i tungan – då ÄR man ett offer!!! V.S.B.

I rollen som kund är det alltså underleverantören som är skyldig till alla misstag – medan ofta samma personer i rollen som uppdragstagare skyller på sin kund om det blir fel…

Så här skrev Sync häromdagen angående konstruktörernas rädsla för att behöva ta ansvar för sina handlingar: “Oroliga för att behöva ansvara för sina fel?! Shit. Jobbigt. Skitjobbigt.” OBS! han är ironisk (hoppas jag )

Uppdaterad:

Idag filar Fredrik Karlsson på sin ledare om bostadspolitik och statens ANSVAR för byggandet. Fredrik brukar analysera och ifrågasätta på ett klarsynt sätt – så… Den ledaren ser vi fram emot – vi som inser att statens ansvar för subventioner och annat daltande bidragit till att ansvaret i samhället ALDRIG är vårt eget… Vi som ser det orimliga att utveckla en affärsmässigt bärande verksamhet baserad på statens ansvar.

Ytterst är det väl statens fel att vi bygger fel och oeknomiskt? Det är väl därför staten även subventionerar i andra änden, dvs med bostadsbidrag till de som skall betala de höga boendekostnaderna – för att kompensera sitt ansvar för det oeknomiska byggandet
Säga vad man vill om staten – men ansvar de tar dom… för oss byggare i alla fall!
Tack staten för den björntjänsten! (om jag nu skall skylla ifrån mig…. haha)

Är det nu någon mer som behöver undra över låg produktivitet eller nå´t annat “fancy”????
Kan det bli mer patetiskt än så här – för det är väl fler än jag som ser den tydliga dysfunktionen? I offermentaliteten! Som om inte detta är allvarligt nog… Nu skal vi dessutom lyssna på “viktiga” personer som – utan någon djupare mening – slänger sig med ord som “produktivitet” och “affärsmässighet” … Om detta hjälper… ja, då kommer byggblasket vara den första att äta upp sin egen hatt! Om jag hade haft nå´n…

Om nu alla – inklusive “bostadstalesmännen” inom Centern – förstått att byggbranschens effektivitetsproblem bottnar i att vi inte känner något personligt ansvar i processen utan ser oss som offer – då kan ni också svaret på denna gåta:

Vad är likheten mellan en präst och en byggare?

Ni som ännu inte fattat poängen – kan lära er mer ur facit – eller göra oss andra en tjänst genom att byta till en mer andlig karriär!

Byggbranchen släcker fler eldar än brandkåren!

En person som nyligen låtit totalrenovera sin lägenhet i centrala Stockholm – en person som tidigare aldrig haft affärer ihop med byggbranschen – trots att han är jurist… denna person sa till Byggblasket för en tid sedan att han var helt förbluffad över dysfunktionaliteten, ineffektiviteten.

Totalt sett är han och hans fru nöjda med valet av hantverkare bl a eftersom denne åtminstone är snäll, tillmötesgående och faktiskt gör ett engagerat jobb med bra resultat(!) – dvs när han och hans folk väl är på plats.

Under renoveringstiden (dvs den planerade renoveringstiden) bodde familjen i en lånad lägenhet. De tre månaderna som jobbet skulle ta blev till halvår. Halvåret blev till 10 månader. Sen blev paret tvungna att lämna den tillfälliga lägenheten och flytta in på bygget – med sin ettåring och frun höggravid. Hur det gått sen vet jag inte… men den unge juristen som själv arbetar med finanser och bolagsutveckling sammanfattade på ett träffande sätt just den problematik som Byggblasket själv försökt kräka upp och knyta ihop under ett års tid.

Orden klingar ännu i Byggblaskets öron och tiden är nu mogen att avslöja juristens sanning om verksamheten i byggbranchen (citat):

Jag fattar inte hur byggföretagen får det att gå ihop – det enda dom verkar syssla med är att åka omkring och släcka eldar hela tiden!

Mer än så fattar ju inte en jurist men…
Detta är alltså symptombilden – kort och gott. Den ÄR dessutom sann! Jag tror de flesta i branschen känner igen sig…? Vi släcker ju faktiskt eldar en stor del av arbetstiden. Och inte ens det är vi särskilt bra på!!!

Nu till det verkliga problemet:
Att bota sjukdomen! Att bota de GRUNDLÄGGANDE orsakerna till det sjuka! Till dålig kvalitet, till kortsiktigt tänkande, till prisdumpning och JA-sägande, till dålig planering och dålig prioritering etc. Till varför vi ägnar så stor del av vår arbetstid – och våra urlakade budgetar – till just eftersläckningsarbete!!!

Med anledning av de sista tiden debatt om centerpartister och brist på konkurrens. Vill jag bara utfärda en varning:
Häng inte upp byggbranschens hela sjukdomsbild på den utländska konkurrensens vara eller inte vara. Ännu mer konkurrens och pressade priser skulle sannolikt enbart bidra till att trigga sjukdomsförloppet. Tyvärr!!!!

Personligen är Byggblasket för fri konkurrens. Är vi med i EU bör vi anpassa oss illa kvickt – innan det är för sent, men…
Problemet med byggbranschen är att varken svenska eller utländska byggföretag är mogna att ta ansvar för kvalitet och kostnadseffektivitet – ens utan konkurrens! Hur skall det då funka med ökad press? Med erfarenhet av utländska byggbolag både i Sverige och utomlands vill jag gärna utveckla till VARFÖR ökad utländsk konkurrens inte är botemedlet.

Vi måste först ägna oss åt självhjälp!
En naiv politiker kan jag ha överseende med – men om erfarna branschföreträdare inte förstår att konkurrensmedlen idag i första hand måste bestå i kvalitet, dvs engagerade, motiverade och ansvarskännande medarbetare(!)- inte i prisdumpning! Då blir jag mörkrädd…

Oseriös konkurrens/upphandling förekommer redan på bred front i byggbranschen – både med och utan utländsk blod – och är ett av de fenomen som förstärker det sjuka och dysfunktionella. En del skyller på konjunkturen – andra på beställaren… Även de som är lika goda kålsupare i sina respektive roller som såväl uppdragstagare och beställare… Fråga t ex en underentreprenör till de större svenska byggbolagen! (Byggblasket skulle vilja fråga alla underentreprenören varför de är så rädda för att sätta gränser? Dåligt självförtroende, brist på självtilit?)

Varken svenska eller utländska företag i Sverige har lyckats särskilt bra på att skapa kundvärden eller samhällsvärden de senaste åren.
Problemet ligger inte i nationaliteten! Det är en för simpel och naiv utgångspunkt. Flera tyska byggföretag har t ex kursat i samband med svenska bostadsbyggen. Till vilken samhällsnytta? Till vilken kundnytta? Möjligen har en och annan mellanhand tjänat sig en hacka på prisdumpningen – men knappast kunden och samhället. Det är detta politikerna måste förstå om de vill både sitt eget – och samhällets bästa!

Jonas, hör du mig?
Du och alla andra gör bäst i att inte förknippa konkurrensfrågan med just byggbranschens ineffektivitet – sköt den frågan separat, tack! En sak som både Byggblasket och Hans Tilly m fl verkar rörande överens om
Läs också den heta debatten bland kommentarerna på Sync

Glasklar kommunikation – och transparent…

Uppdaterat: Nya relaterade länkar i  inlägget om konsten att fördyra sina egna misstag samt om rimligheten i att bygga hus med rena rama “förbrukningsartiklar”.

På jobbet är det ju EN sak… På jobbet får man ju betalt för att handskas med sig själv och andra klydderövar…!

Jag har härmed äran att återge egna hantverkserfarenheter – ett antal kommunikationshändelser mellan Byggblasket i egenskap av privatperson/slutkund (dvs en s k idiot) och totalentreprenören TE samt med den av TE anlitade glasmästaren. Glasmästaren (GM) skulle byta ut ett större fönsterparti hemma hos oss – ett helt vanligt garantiuppdrag… 90% av fönstren i huset byttes ut inom 2 år! Inga konstigheter alltså. Fönster och förbrukningsmaterial som med livslängd på upp till på 1,5 år är förståss lite i överkant… Slöseri med investeringskostnader!

Så här förlöpte kontakterna och kommunikationen – K står för kommunikationshändelse:
K1:
I april sa TE att GM skulle höra av sig inom ett par veckor för att boka tid för fönsterbyte.

- OK, sa jag (Byggblasket, BB), det var ju ingen brådska för min del – att behöva stanna hemma för att ta emot hantverkare…

Två veckor förflöt utan livstecken får vare sig TE eller GM. PLÖTSLIGT – efter ca 10 veckor – och mitt i (bygg)semestern – på en fredag – ringde GM (det var en han):

K2:

-Hallå det är glasmästare si och så, vi skall byta en ruta hos er. Går det bra nu på måndag?
-Nej, det går inte bra – vi var ju bortresta på semester, svarare BB. Jag sa sen att jag skulle ringa GM när vi var tillbaka.

K3: Efter helgen – på måndagen! – ringde GM igen och undrade om han kunde komma in och byta en glasruta…

- Men hallåååå, vi är ju bortrest – det sa jag ju i fredags.! Jag ringer när vi är tillbaka! Det kan ta några veckor, sa jag
- OK, sa GM

K4: Glasmästarens sätter ett inbjudningskort på ytterdörren, dvs en öppen inbjudan till alla inbrottstjuvar som hade vägarna förbi!

Ett par veckor efter senaste telefonsamtalet med GM ringer en granne till Byggblasket och säger att det – SEDAN NÅGRA VECKOR TILLBAKA!!! – har suttit en lapp från GM på vår dörr – om att han sökt oss, att vi inte varit hemma osv…

K5a): Grannen tog ner lappen och jag ringde GM – ”måttligt” irriterad:

-Varför har du satt en ”inbjudan” på ytterdörren mitt under inbrottstjuvarnas högsäsong? Hur smart är det? undrar jag BB.
-Ja, men ni var ju inte hemma….
-Men hallå – en gång till…Det visste du ju! Vi talades ju vid per telefon – du visste ju att jag inte skulle vara hemma förrän senare i sommar!!!
Tystnad i luren… Endast GM´s flåsande hörs… och ett ”ja, men…”

K5b): Kommunikationen fortsatte därefter med ny planering:

- OK! Kan du den 17 augusti? Jag tar alla resterande lägenheter då – sen har vi inte mer inplanerat i den fastigheten, sa GM
- OK, jag skall försöka vara där då, sa jag som hade tänkt köra hem från landet någon gång under dagen just den 17:e (eftersom skolan skulle börja den 18:e, trodde Byggblasket som själv har stenkoll på det mesta…NOT!).

K6: Den 14 augusti ringer Byggblasket själv GM igen för att kolla upp tiden för fönsterbyte:

-Hej! Jag kommer hem den 17:e, då ni ville byta ruta. Är det OK att ta vår ruta efter de andra eftersom vi planerar att vara hemma först efter lunchtid.
-Nä, det går inte – vi har inga fler rutor att sätta in – er ruta är den sista… och vi tar den direkt kl 09.00 på morgonen den 17:e.
-Jaha, då har jag missuppfattat det hela. Jag försöker köra tidigare så att vi är hemma i tid på morgonen.

Hem åker vi istället redan på söndag morgon – dessutom extra tidigt för att slippa den värsta söndagstrafiken – och det horribla alternativet att köra i ottan på måndag morgon…

K7: Hemma i stan på den 16:e har jag precis hämtat några pizzor och står fullastad med pizzakartonger, pizzasallad och försöker öppna ytterdörren – när mobiltelefonen ringer – kl 20.00 söndag kväll:

-Hej det är glasmästaren! Jag tänkte bestämma en tid med dig imorgon…
- Ja, men det bestämde vi ju tid i fredags…?! Du skulle ju komma kl 9 på morgonen.
- Jaha ja, det hade jag glömt – då gör jag väl det då! Då kommer vi kl 9….!

K8: Måndag morgon den 17 augusti har jag stigit upp extra tidigt för att hinna rasta hunden innan GM skulle komma. En minut i kl 9 är katter och hundar instängda i ett sovrum tillsammans med en tonåring – i djup dvala! Punktligt kl 09.10 ringer det på dörren:

-Hej, vi skulle byta en ruta hos dig!
- Ja, kom in!
-Nä, vänta lite…, säger GM med foten i dörrspringan. Hur länge är du hemma?
-Va´? – Varför undrar du det?
-Ja, jag har inget folk som kan hjälpa till förrän kl 10…
-Din j-kla klydderöööv, sa Byggblasket med sin sedvanliga machojargong.

Jag som hade stressat hem från landet en dag tidigare, stressat upp på måndagsmorgonen, trots att jag själv inte hade något jobb att sköta JUST DEN DAGEN. Precis vad GM och alla andra hantverkare som inte håller tiden tydligen kallt räknar med? Resten av befolkningen har vigt sina liv åt att passa hantverkarnas nycker…

- OK dåå, Ja, vi kan ta det kl 10 då.
-Bra, då LOVAR vi att ta din ruta först!

(Man tackar… – han hade ju bara vår ruta  att byta…?)

K9: Hemtelefonen ringer precis när jag stänger dörren efter GM. En undrande röst i andra änden:

-Hej, detta är din sons lärare…. Skolan börjar idag, dvs NU kl 9.00!!! Var är sonen?
- Huupps… Oj, då… Jag trodde skolan började imorgon…Jag skall genast väcka sonen ur sin koma… och köra honom till skolan med detsamma, sa jag, – och tackade i mitt stilla sinne glasmästaren för att han sett till att vi hann hem till första skoldagen SAMT för att han dessutom varit generös nog att ge oss en timmes respit för att hinna köra en fortfarande halvt medvetslös son till skolan – nästan i tid… Allt har en mening – det gäller bara att komma underfund med vilken den är…

ARBETET UTFÖRS:

Punktligt ca kl 10.15 ringer det på dörren (då jag har kommit tillbaka hem efter att ha lastat av en tonåring på en skolgård).
Tre starka män: Glasmästaren himself samt glasmästaren d.y. och en ”hantlangare” (tror jag det var). Byte den megastora rutan på 100 kg och lyfte ut den gamla… Så var det klart!…

Men det var inte sant och det var inte sant – för där emellan kommer ÅVERKAN!
Hantlangaren som startat fönsterbytet med att helt fräckt berätta en fräckis… för kollegorna och för mig (slutkunden!) tappade snart 100 kilos-rutan och smällde en golvlist. Som tur var höll både parkett och klinker – det kunde varit värre alltså!

K10: Eftersom GM inte SJÄLV tog något initiativ angående sitt ansvar för åverkan – sa JAG (slutkunden!)…

- Ni eller TE får byta ut listen sen. Det är nog både billigt och kvickt gjort.
GM´s svar på detta ”påstående” var inte så glasklart – snarare ett ganska transparent mumlande.

K 11: Noll-kommunikationen mellan TE och UE/GM:
Nästa dag träffade jag på TE utanför huset och berättade om ÅVERKAN som GM “råkat” göra. TE kom in och kollade och mätte och lovade att åtgärda det snart – en lätt grej sa han. Hans kollega kom in och mätte gen – dagen därpå… osv osv…
Sen sa TE att det var ju illa att inte GM själv berättat för honom om skadan de åsamkat. Det var nog inte så konstigt – tyckte jag – GM har ju mycket på sitt schema att hålla ”ordning” på… GM som:

-bara hade vår ruta kvar att byta exakt kl 09.00 den 17 augusti 2009,
-som trots detta var kvar hela dan i fastigheten – med fler glasrutor till andra lägenheter
-som dessutom, dagen därpå; den 18:e och en vecka senare fortfarande var kvar i fastighheten…

Senast jag såg GM i huset (ngr veckor därefter) fick jag åter tillfälle att kalla GM vid tillmälen:

- ”Hallååå, din klydderöv, var inte vår ruta den enda du hade kvar att byta?”
– Näää, det blev visst inte så…, svarade GM och log sitt breda, skyldiga leende.
(Kanske var det även TE som glömt något? Vad vet jag?!)

Avslutningsvis: Vem kan påstå att hantverkare INTE tar ansvar?
Tider är uppenbarligen svåra att planera – och att hålla… , men…
Vem var det som tog ansvar att se till att Byggblask-sonen var tillbaka i stan inför skolstarten – första skoldagen????
Ja, inte var det Byggblasket och inte var det Byggblask-sonen själv…
Nej, för det var ju glasmästaren!!!

Byggblasket är tacksam för att det finns klydderövar som glasmästaren som hjälper till att ta samhällsansvar! Ser till att våra barn går i skolan mm

Ännu mer tacksam är jag för att vi i vårt hem – denna gång – endast behövt kommunicera och bestämma tid med EN hantverkare under hela garantitiden!

Tidsmissbruket – minut för minut eller krona för krona?

På tal om Byggnads kritik mot Metalls beslut om lönesänkning
Som vanligt låter inte Byggnads övriga fackförbund tänka och ta egna beslut…Först och främst undrar Byggblasket om Byggnads i all sin “ödmjukhet” är självutnämnd makthavare i detta land?
Hur stor del av slöseriet i byggbranschen som Byggnads egna medlemmar står för vet jag inte – men INGEN är helt oskyldig!!!

Löner kostar pengar, kunderna betalar – men VAR blir pengarna av? Det är det som är frågan!!!
Tänkvärd läsning:

• Calle har på sin blogg gjort en noggran kartläggning och tidsstudie av sin arbetsdag som byggnadsarbetare. Om problemlösning och letande… Rekommenderad läsning för den som undrar vart överpriset, dvs 75% av byggkostnaderna blir av: HÄR Men låt er inte luras – alla byggjobbare blir inte coachade eller intervjuade i radio.. de andra bara väntar…. eller letar…
• Som om detta inte räcker för att begripa vart pengarna går så har Rörmok – som åter är igång på sin blogg – beskrivit logistikproblemen för UE och ifrågasatt dessa: HÄR
• Sync är som vanligt på hugget och ännu en som begripit vad det handlar om… På sin blogg har Sync skrivit om slöseri och annat: HÄR samt om att göra om samma misstag igen: HÄR

Ineffektivitet KOSTAR !!!  Kanske 300% extra???

• Vad Per-Erik Josephsson tycker om slöseriet i byggbranschen har Byggbalsket skrivit om tidigare och hänvisat till denna rapport (PDF): Slöseri i byggprojekt under fliken Byggfelsforum.
• Slöseriet i byggbranschen kommer i många olika skepnader – en av dessa är byggfel och kvalitetsbrister – vad dessa kostar – enbaret att ADMINISTRERA ! – har analsyerats HÄR.

Byggblasket är ju som ni vet inte sämre – bara lite ödmjukare…hi,hi – och räknade faktiskt själv för några dagar sedan ut att byggpriserna bör vara ca 300% högre än de borde: Se beviset/beräkningen HÄR

Varsågoda – SPOTTA och SKÖLJ !!!

Eller…  följ Bygglo-Mats rekommendation om självrannsakan: HÄR