Att leva ihop med en finanskris – en nostalgitripp

Hur står det till? Med finanskrisen?Och relation till byggbranschen?
Jag börjar bli lite nostaglisk… Kommer ni t ex ihåg att det var en finans-astrolog i Bombay som förutspådde finanskrisen: stjärnbilden Lejonet befann sig i närkamp med planeten Saturnus. Så det så!

Men vilken fas är byggbranschen i idag? Chock, förnekelse, ilska (förbittring), köpslående, depression eller acceptans? Om nu dessa stadier är applicerbara på strutsar? Jag tror t ex aldrig att en byggare fått en chock någonsin – möjligern har en och annan elektriker det, men ingen annan i byggbranschen är så lätt-chockad!

SVD efterfrågar “bilder” av finanskrisen – och jag har bidgragit med denna resumé.

Från urstark till utblottad på 6 månander
En URSTARK byggbransch så sent som i januari 2008 – resten vet ni… men minns ni detaljerna, t ex:

• Svalare konjunktur – men byggbranschen fortsatt stark BI 2008-05-27
• KI: Fortsatt stabil byggmarknad BI 2008-06-25
• Bygg -starkaste branschen (”Konjunkturinstitutets månadsbarometer visar något ljusare syn på ekonomin”) BI 2008-09-24

Astrologer och kollapsade bankssytem till trots – förnekelse in i det sista! Mindre byggföretag och leverantörer i konkurs. Nej det berörde ju inte byggsektorn, för det första var de flesta skånska företag, för det andra var dessa ändå inte med i BI… Med andra ord ingen av vikt berördes “Läget var rätt ok” faktiskt och “Byggindustrin oroades inte av krisen” – finanskriser är inget för byggare det till för alla andra… för pöbeln!

Byggbranschen är livegen – en helt fristående enhet i samhället.
Hur oberoende vi än är – oberoende av kunder och finansiärer m fl – så köpslagning blev det till sist – med gisslantagning av 3 400 personer på förmiddagen den 25/11, dvs “twentyfive-eleven”, för att samma eftermiddag begå ett gravt försök att via regeringskansliet kvittera ut lösensumman! Men Nallebjörnen Fredrik - sa NEJ! – till de tre såta kumpanerna. Men Fredik tvekade (redan då!), han litade inte på grodan Kermits gäng – dessutom hade han läst PEABs glada halvårsrapport – bara några veckor tidigare! Hade Fredrik istället hetat Carl Bildt hade han nog lite högdraget sagt:VET HUT! Nu heter han inte så – och han sa därför nå´t i stil men “byggföretagen har ändå tjänat så mycket pengar den senaste tiden, bla bla bla… osv”. Statsministerjargong…

Acceptans??? Vad är det vi skall acceptera egentligen?
Man kan nog konstatera att byggbranschen passerat förnekelsestadiet, några är ilskna, andra köpslår, några gör både och! De deprimerade har däremot fått sparken – det är därför de är deprimerade! Men acceptans??? Va f-n är det? I byggbranschen är det sista stadiet (och det första!) att hitta den skyldige:

Om finanskrisen nu initierades efter en konflikt mellan himlakroppar – vem verkställde den?

• Startade finanskrisen på Saturnus, i USA eller i Åstorp?
• Var det bankerna som fick fart på krisen och är det den rättmätiga bonusen för detta åtagande som bankdirektörerna nu vill plocka ut? (Lange Nase, bankdirektörer!)

Och vem var först ut med att “lägga ner” byggkonjunkturen?
Dörrtillverkarna? Tröskeltillverkarna? Några proaktiva skånska byggföretag som gick i konkurs under förnekelsestadiet? Det måste ha varit de jämrans beställarna!!! Så klart att det måste vara de som leder samhällsbyggandet – som ledde in oss i finanskrisen! Vilka stackars offer vi är… Beställare borde avskaffas! Inga beställare - inga problem – inga pengar….

Vill ni veta när konjunkturen vänder uppåt Följ börsmäklarna i USA på bloggen “Broker´s with their hands on their faces – blog“. Kom ihåg: den dag du kan se deras ansikten – ja då är det för sent… att köpa aktier!

Byggprocessen – en personlig konkurs?

Jag läste en insändare/kommentar till en artikel  i SDS som jag vill förmedla vidare – med tanke på tuffa tider, kostnader, kvalitet och inte minst byggbranschens varumärke! Det är INTE bara Zlatan och Hanna Graf som har synpunkter på byggbranschen. Kommentatorn skriver:

nybygge – vägen till personlig konkurs

“En gammal sanning i byggbranschen: För varje årtionde blir matrialen lite sämre. Byggarna som arbetar med dessa allt mer urholkade byggmatrial styrs 200% på tid och budget. Kvaliten får bli bäst fan den vill – bara besiktningen klaras. Skulle någon gubbe inistera på hantverk och därmed sabba accordet för bygglaget blir han utmobbad. Jag tycker uppriktigt synd om köparna till de moderna mögelgratinerade figolitholkarna som byggs idag med enstegsmetoden.” Christopher 2009-01-24 16:29

Ord och inga visor
Skribenten sammanfattar Byggblaskets uppdrag bra! Och han kan mycket väl vara byggare själv men ser det även ur kundens perspektiv – kunden som är på väg mot personlig konkurs…? Byggblasket tackar för dessa ord om allt från frigolitholkar, mobbing och grupptryck, tidspress och vinstoptimering(?) till de – inte att förglömma – allt sämre byggmaterialen!!!!

Underförstått är “att klara besiktningen” inte heller detsamma som att bygga bra och med god kvalitet! Besiktningen kan således inte vara ett absolut mått på kvaliten - som kunden betalt för. Vad var det jag sa?? Ha! Läs HÄR!

Är detta en utveckling som byggbranschen VILL stå för???
Finns det någon som kan ställa sig upp och säga att kommentarsskribenten har FEL??? Det kan i alla fall inte Byggblasket göra – och Byggblasket har ju aldrig fel… Alltså har skribenten rätt och byggbranschen har problem! V.S.B
 
Byggblasket anser dessutom att byggmaterialbranschen hittills slunkit igenom blaskets kvarnar alltför enkelt – men jag har tidigare skrivit en del om dessa förbrukningsartiklar lika långlivade som en rulle dassapapper men som kallas byggmaterial (bl a HÄR) och det kommer mer – jag har det på tungan.. Pass auf!

Byggbranschen med sin entreprenörsanda(?) behöver ingen finanskris för att skapa “tuffa tider”.

Det fixar vi själva – och sen skyller vi på finanskrisen…

Nostalgitrippen för näringslivet

Det har skrivits om fallande priser i byggbranchen, bl a i Byggvärlden: HÄR.

Jag hittade idag en gammal dagstidning i pappersformat(!) från 15 december 1990. På näringslivssidan stod följande “upplyftande” nyheter att att läsa:

“Statliga konjunkturinstitutets prognos:  DET GÅR UTFÖR I RASK TAKT”

Konjunkturbotten beräknades nås hösten 1991 och vändningen skulle komma 1992. Inflationen bedömdes öka med drygt 11% för att successivt gå ner till 3% under 1992 (då momsen skulle sänkas).

Övriga tidningsrubriker på näringslivissidan från 15/12  1990 var bl a:

• “Finansbolag skär ner”
• “Televerket föreslås bli aktiebolag”
• “…och SJ vill följa efter”
• “Råoljepriset uppåt igen”
• “Lägre brittisk inflation” (från 10,9% till 9,7%)
• “Kapitalbrist ger hög ränta”

Kunde du läsa detta inlägg och är över 18 år gammal så överlevde du – liksom Anders Borg - uppenbarligen den krisen. Och snart har du även överlevt innevarande finanskris – och du börjar bli gammal…       Men bli inte bitter! 

Det var ju minst  lika j-vligt förr!!!

Dags att sänka kvaliten i byggandet… ytterligare!

Enligt SCB har småhuspriserna fallit med 3% (SvD). I Byggvärlden ges en grundligare beskriving av prisläget i olika regioner. Om byggföretagen inte vill bli beskyllda för att underprestera är det nu dags att göra nya kalkyler för pågående och påtänkta småhusprojekt:

Om det överhuvutaget är möjligt – så sänk kvaliten i byggandet ytterligare!
Hur skall byggföretagen annars kunna räkna hem vinsterna – till aktieägarna…?

Hög standard är väl ändå ett byggfel? Om man luta sig mot AMA? Om definitionen på byggstandard:HÄR

2009: Nu vankas andra bullar…

Om ni skyndar er innan finanskrisen ebbat ut… så kommer nu tid för eftertanke, reflektion och förbättringar! Ännu en utvecklande lågkonjunktur i positiva tecken? Jag instämmer med Sync´s blog: “Kom, ljuva lågkonjunktur, gör oss lyckligare!”
Hur väljer ni andra att se på livet och lågkonjunkturen?

• Kommer missnöjespoltiken att blomstra eller kommer fokus att ligga på de guldkorn och möjligheter som faktiskt kan hittas även i en till synes total misär?
• Kommer vi att fortsätta att bita oss själva i byggsvansen eller kommer nya tankebanor och synsätt att utvecklas och vinna mark?
• Kommer byggkostnaderna att fortsätta öka på bekostnad av samhälle och miljö eller kommer fokus på rätt kvalitet från början och personligt ansvar bli branschen nya kännetecken?

Förtroende bland allmänheten för byggbranschen har sjunkit och ligger uppenbarligen långt sämre till än bilhandlarna och bilindustrin! T o m porrindusti - börjar “klinga” renare än “byggindustri”… ?

Man kan välja att - i vanlig ordning – skita i ett dåligt rykte eller att göra något revolutionerande… För revolutionerande är nog vad som krävs:
Faktum är att var och en måste ta sitt individuella ansvar - för sin lilla eller stora del i processen – och sluta skylla ifrån sig. Stå upp och se dig som den viktiga länk du är -och inte som ett försvarlöst offer! (Hur macho är det att vara ett offer…?)

Branschförbundens ansvar bör väl vara att enas kring och driva viktiga kvalitetsfrågor i byggandet samt avseende medlemmarnas respketive medlemmarnas anställdas hälsa – och personliga utveckling! Vad skall man med löneförhöjning när man ligger på lungkliniken – då ser nog prioriteringarna lite annorlunda ut. Hälsan har inget pris! Skyll inte ohälsan på ackorden…

Byggföretagens ansvar skulle förslagsvis kunna vara att bygga upp förtroendet för branschen. Börja med att säga: NEJ – till orimliga premisser från beställarens sida! I en lågkonjunktur är goodwill och varumärken A och O. Ja, för vad skall man annars kunna rasera under nästa högkonjunktur? VA?

Byggmaterialindustrins ansvar måste väl ändå vara att återgå till att tillverka byggprodukter som håller ihop även EFTER inflyttning, under hela garantitiden och ända fram tills dess att det är dags att underhålla och renovera – ja, då behövs ju inga garantier! Alla lägre produktkvaliteter än så – är att betrakta som förbrukningsmaterial - åtminstone ur en byggnads livs- och underhållsperspektiv!

Byggherrarnas ansvar bör – enligt Byggblasket – vara att föregå med gott exempel och vid upphandling ställa denna enkla fråga till avtalsparten:

“Ser Ni som uppdragstagare att kontraktsunderlagen ger er de förutsättningar som krävs - för att ni skall kunna driva er del av projektet så att resultatet utmynnar i det kvalitetsprojekt vi som beställare ser framför oss?

Om inte; vad krävs ytterligare för att ni skall kunna göra ett bra jobb? Kom inte dragande med klagolåtar och extraräkningar utan – Speak up NOW!”

Bannlys: gnäll i efterhand!
Att förflytta fokus och tyngdpunkt på kommunikation och ansvar- Detta är en process – men också ett steg i “rätt” riktning – mot kostnadseffektivisering och mot att göra mer rätt från början! Hur svårt skall det va´??

Var och en måste utgå ifrån sig själv och säga ifrån när så krävs – medan branschens företrädare och företagen måste tillåta detta, lyssna och agera – för att se till att tvätta rent bakom öronen på varumärket BYGGBRANSCHEN!

SPOTTA OCH SKÖLJ !

Byggblaskets årskrönika – fr o m 11 september 2008

Byggblasket önskar God Fortsättning och tackar alla som aktivt läst, kommenterat och engagerat sig i enkätundersökningarna på Byggblasket. – Tack för era bidrag under 2008! Keep Up The Good Work!

Byggblasket årskrönika sträcker sig från september till december 2008 – det var nämligen den 11 september 2008 som bloggen såg dagens ljus. Efter några inledande kåserier som sparats under fliken Sagor för byggare – fortsatte Byggblasket att ifrågasätta olika företeelser inom byggbranschen. En teknikfixerad bransch där organisation, synsätt och kommunikation är desto viktigare frågor för Byggblasket samt även för byggbranschen och de som verkar inom denna och som faktiskt vill se förbättringar i branschen.

Finanskrisens vara eller inte vara
Förutom problemen med att skapa kundvärden och god kvalitet inom byggbranschens kärnverksamhet uppmärksammade Byggblasket ganska snart hur olika byggmedia vinklar förekommande frågor för att “blidka” – eller hjärntvätta? – sina närmsta intressenter – t ex sina egna medlemmar. Ett tydligt exempel på detta var när finanskrisen enligt hela världens media ansågs vara ett faktum men ett par av byggbranschens egna tidningar vidhöll att läget såg ljust ut för byggbranschen, orderingången var stor etc etc. Några få dagar därefter sprack även byggsektorns egen bubbla och JM var först ut(?) med att varsla 400 – helt i linje med sågningen i Dagens Industri ett par veckor tidigare; då JM beskylldes för att “underprestera“… Byggblasket undrade då – liksom nu – om finansiell prestation korresponderar med förtagets förmåga att skapa kundvärden? Byggblasket misstänker krasst att kundvärdet snarare kan ses som omvänt proportionerligt mot det värde aktieägarna å sin sida uppskattar!

Skanska varslade också en hel hög anställda – samma dag som man tillsammans med bl a PEAB utövade “utpressning” mot regeringen! En Skanska-anställd som “slapp” undan sitt varsel var dock den kvinnliga medarbetare som “obekvämt” nog anmält sin chef för sextrakasserier…. Byggblasket undrar varför hon slapp gå…?

Byggblasket undrar vidare vilka som egentligen blir uppsagda i samband med varsel? Vilka medarbetare väljs bort? Hur går en självsanering till?

Ett företag som ville visa att de kommer starkt är Veidekke Bostad som varslade hela 20 (!) personer på ett bräde… Vadan detta storhetsvansinne? Det byggföretag som gick helt mot strömmen var å andra sidan Älvsbyhus som efter att har gjort bort sig i Helsingborgs Dagblad slätade över det hela genom att gå ut i Byggvärlden med att de skulle nyanställa personal. Medan konkurrenten Smålandsvillan har kvar sin personal men inte har råd att ge dem någon lön… undrar Byggblasket vems risken egentligen är i en bransch där INGEN har något ansvar… och Shit happens – dagligen!!! Hur det gick för Älvsbyhus står i dag att läsa i Byggvärlden: HÄR

Tänkvärt om finanskrisen, positivt tänkande och total förnekelse kan läsas på Sync´s blog. Byggblasket håller med men säger: förneka inget – bejaka bara dvs allt det ni vill ha!!! Så funkar ju den självuppfyllande profetian! Rätt fokus är det enda som hjälper!!

Kvalitetsbristernas vara eller inte vara
Byggblasket har tagit upp exempel på kostsamma byggfel och branschens attityder till kvalitetsbrister såsom att det alltid är någon annans ansvar!!! Branschens fixering vid kontrollfunktionen jämte oviljan att ta tag i åtgärdsprocessen.

Byggblasket undrar lite försynt: Varför inte fixera sig vid att göra rätt från början och på sitt eget personliga ansvar för sin del i processen???

Machojargongens vara eller inte vara
Byggbranschen anklagas – av några av de egna – för att vara för macho för att kvinnor skall söka sig till, trivas i samt bli kvar inom branschen. Machoupproret! Byggblasket har varit kluven i denna fråga. Vad och vem är egentligen macho? Och vad är problemet? Byggblasket anser det vara vanskligt att driva en fråga där problemet inte tydligt definierats – på ett sätt som i sin tur inte riskerar att kränka en hel yrkesgrupp… Byggblasket startade därför en egen machoinventering för att utröna vem som är mest macho i branschen DELTA OCH LÄS AV RESULTAT HÄR

Sedan undrar Byggblasket om det leder till något positivt att kvinnor som i detta fall placeras på en pidestal av just män – framstår de då inte ännu mer som just “offer”?

Målet med machouppropet är desto tydligare – att nya medarbetare i form av kvinnor skall tas väl emot och trivas kan tyckas vara en självklarhet. Men så är det tydligen inte för alla. Sextrakasserier och mobbning förekommer uppenbarligen. Byggblasket stöttar därför iniativet, men har också påtalat att inte bara kvinnor utsätts för dåligt bemötande i branschen. Byggblasket hävdar dessutom att det finns exempel på kvinnor som blir/blivit väl bemötta i byggbranschen – och då i synnerhet på byggarbetsplatser! Däremot tycks inte kvinnor ha samma möjlighet till karriär och högre befattningar.

Mycket riktigt – Lars Bergqvist på Byggcheferna beskriver i en artikel att det är kvinnliga chefer som känner sig mobbade av manliga kollegor och chefer – dvs av andra tjänstemän! Inte har väl detta med “machojargongen” att göra?

Enligt en lokal(?) forskningsavhandling från Luleå skall kvinnor i byggbranschen känna sig motarbetade. Argumenten som presenteras i en artikel om avhandlingen antyder(bekräftar?) också att det snarare är tjänstemännen och cheferna i branschen som är hindret för kvinnorna – inte byggarbetsplatserna eller byggnadsarbetarna!!!! Argument som att “män väljer män” och att kvinnor utestängs från de innersta kretsarna och får sämre karriärsmöjligheter än män stödjer Byggblaskets teori om att det främst ä’r chefer och andra tjänstemän som hindrar kvinnor att ta sig fram i branschen – men… man undrar hur “globalt” förankrad denna avhandlingen är om den beskriver den manliga umgängeskulturen i form av jaktturer och bastubad där kvinnor inte får (eller vill!) vara med… och vem borde egentligen ha bäst förhandlingsläge i en bastu? Ha ha, macho javisst, men detta är ju rena rama norrlandskulturen som beskrivs! Hur ser denna umgängeskultur ut i Fjollträsk ? I macho-Skåne är det bland annat golf som gäller. Manligt eller inte? Fråga Annika Sörenstam…
Forskaren Annicka Cettners hela rapport om kvinnor i byggbranschen finner ni HÄR.

Är det inte snarare så att kvinnor (liksom många män) inte blir kvar på byggarbetsplatsen hela livet p g a omänskliga arbetstider som ger minimal flexibiltet i den egna livssituationen samt för att dessa kvinnor och män kanske vill gå vidare i karriären inom tjänstemannakåren? Väl inne på kontoret går de också vidare och blir allt högre chefer – åtminstone männen….

Dödsolyckornas vara eller inte vara
Arbetsmiljöfrågorna har tagits upp av andra media och även ventilerats även här på Byggblasket. Inte bara mobbning och trakasserier är en arbetmiljörisk. Det finns många risker på en byggarbetsplats och vissa har lett till dödsolyckor. Bristande kommunikation såsom språkförbistringar har tagits upp som en potentiell säkerhetsrisk.

Nya arbetsmiljöregler har kommit och Byggblasket har ifrågasatt om det är den snedvridna synen på ansvar i branschen som präglat även dessa? Regler som både bekräftar att vi alla är omotiverade offer – för våra egna kunder! Regler som ännu mer fjärnar oss från att kunna ta vårt personliga ansvar för kvaliten i byggprocessen? För i vilken annan bransch har kunden ansvaret för produkttillverkarens arbetsmiljö?

Byggnads och Byggcheferena är ett par av de organisationer som diskuterat kring en Nollvision avseende dödsolyckor på byggarbetsplatser. En vision där dödsolyckor skall bannlysas helt och hållet? Denna NOLL-vision stöttas av bl a Byggblasket! Företaget Skanska har däremot en egen vision: dödsvisionen!

Ledarskapets vara eller inte vara
Det finns många typer av ledarskap - inget behöver vara sämre än det andra så länge ledarskapet är anpassat till arbetssättet och det organsiatoriska utgångsläget. Inom byggbranschen diskuteras ledarskapet ofta utifrån metodik och hjälpmedel, men Byggblasket undrar om inte ledarskapet i en “modern” organisation snarare bör utgå ifrån personliga egenskaper och ledarskapskompetens? Detta beror naturligtvis på hur processerna fungerar (eller bör fungera!) och på övriga orgnaistoriska faktorer, t ex hur kommunikationen fungerar – eller bör fungera! Här har vi fortfarande mycket att analysera och utveckla. Byggblasket tar på sig den obekväma uppgiften!

Ansvarets vara eller inte vara
Antingen känner man sig ansvarig eller så är gör man det inte… Att känna delaktighet är en grundläggande psykologisk faktor för såväl personligt välmående som motivation! Hur kan man känna delaktighet om ledarskapet varken lyssnar eller bekräftar vare sig befogenheter eller personliga ansvaret! Doktor Byggblasket anser att det är just här skon klämmer när det gäller byggbranschens samtliga symptom!!! Det diskuteras om delaktighet i de strataegiska besluten – men medarbetarna kanske först och främst vill känna sig delaktiga i den dagliga verksamheten??? Byggblasket undrar om man kan känna sig “riktigt” delaktig utan att samtidigt känna ansvar??

Byggbranschens vara eller varumärke…
Byggbranschen genomsyrars av vissa synsätt som kan sägas prägla kulturen i hela branschen och även dess varumärke. Det sannolikt allra mest markanta synsättet inom branschen är enligt Byggblasket synen på ansvar – det är alltid någon annan som bär skulden när något gått fel. Alla är offer och gör bara det som de blir tillsagda och får betalt för! Varför säger aldrig någon ifrån?

Byggblasket efterlyser framförallt personligt ansvarstagande och kvalitetsperspektiv baserat på kundvärdet, dvs det värde som kunden uppskattar och inte det som vi anser att “de borde vara nöjda med”. Detta är enligt Byggblaskets teori allt som behöver förändras för att komma till rätta med alla symptom branschen lider av, t ex mobbning, arbetsmiljöproblem samt kvalitetsbrister i byggprocessen. A piece of cake, eller hur?

Den dag byggprocessen utgår ifrån kundvärdet samt när var och en känner ett personligt engagemang i och ansvar för byggprocessen – då behöver byggbranschen inte längre försvara ett skamfilat varumärke…

Varför inte börja med att fråga sig hur en process som slutar i kaos egentligen började?

Finansiella risker – vems är risken och vems är ansvaret???

SVD skriver om småhusföretaget Smålandsvillan som är så “likvida” att de inte har råd att betala ut de anställdas löner utan ber dem istället att arbeta gratis… Till skillnad från Skogs- och träfacket har Byggblasket inga särskilda apsekter på just detta – dvs hur lojal var och en känner sig gentemot sin arbetsgivare när denne säger sig “gå på knäna”. Däremot undrar Byggblasket om inte också anställda bör ta kreditupplysning på sina arbetsgivare???

Tidningen Byggvärlden tar nämligen i en artikel upp ytterligare samma aspekt – men ur en annan vinkel – på ansvarstagande inom byggbranschen, upphandlingsansvaret! Ganska “obekväm” artikel faktiskt…

Enligt Mikael Szabo på kreditförsäkringsbolaget Coface råder stor okunskap om finanskrisens risker – inom bl a byggsektorn. Riskerna att gå på minor är enligt honom särskilt stora inom byggsektorn. Han måste skoja…

Hans råd är att hålla bättre koll på uppdragstagarnas kreditvärdighet. Varför skall branschen ta ett så stort ansvar – det finns ju försäkringsbolag! Och när det går riktigt åt h-vete kan man ju gnälla hos regeringen - eller hos oppositionen…

Ja, varför börja ta ansvar NU mitt i krisen? Har vi det inte j-vligt nog redan?? 

Förresten är det inte ansvar nog – att handla upp till lägsta möjliga pris?
Det gör ju stat och kommun! Inte kan de följa Mikael Szabo´s goda råd i Byggvärlden – dessa bryter ju mot lagen om offentlig upphandling(!) som även den privata sektorn tillämpar – för enkelhetens skull… Säga vad man vill om branschen men man kan nog inte beskylla den för inkonsekvens? Att ta kreditupplysning kostar ju dessutom pengar(!) och RISKERAR ju att hindra oss från att anlita den allra billigaste aktören… Den RISKEN kan vi inte ta!

Hel artikeln med goda råd – som INGEN (i byggsektorn) kommer att följa så länge det finns försäkringsbolag; HÄR och andra externa garanter, t ex staten(!), som tar byggbranschens ansvar; Internationalen skriver om “tiggeri i miljardklass” HÄR

Sist men inte minst från byggsektorns sida handlar inget om okunskap utan om berått mod!!! Så det så; Ko-face
Och vem bör egentligen frukta vem ur finansiellt perspektiv. Byggbranschen ÄR riskfylld – här tar gladeligen såväl uppdragstagare som uppdragsgivare bl a finansiella risker – liksom de anställda (då de väljer sina arbetsgivare!) Har “Ko-face” försäkringar som täcker samtliga dessa parters kreditförluster? Eller bör var och en själv ta lite större ansvar?

Vad är baktanken??? Ett sätt för Malmö Stad att bli av med “värdelös” mark?

Malmös kommunpolitiker går ut med rådet att kommuninvånarna bör köpa loss sina tomter – vad är baktanken??? Med att pracka på kommuninvånarna mark i en potentiell recession? Ett kanska stressigt beslut att ta inför årsskiftet – i dessa tider!! Varför har inte det rådet/erbjudandet basunerats ut tidigare – innan fastighetspriserna steg?? Nä, nu är det lämpligt när de är som högst och sannolikt på väg ner, när de som vet bättre, t ex byggbolagen, inte ställer upp att köpa mer dyr mark av kommunen – vem kan man då prångla ut marken till?

Oavsett om marken idag är kommunägd, ägd av en samfällighet eller någon annan -så:
Byggblaskets råd är att tänk er för innan ni gör fler investeringar i dessa tider!

Varför kom inte Malmö Stad´s politiker med detta råd för 5-6 år sedan? Nä, för att då steg marknadsvärdet – nu när det är som högst råder man – kanske redan högt belånade – familjer att investera mer…

Samtidigt blir kommunen av med mark innan värdet hinner sjunka ännu mer? Ni som är ekonomiskt bevandrade – vad händer med fastighetsvärden och räntor vid en eventuell recession? Enligt mina “källor” kan fastigheter bli värda ca 0 kr (på marknaden) och bankräntorna bli skyhöga! Ingen har facit idag, men riksbankschefen sa igår att om ett år kan räntan behöva höjas igen.

Byggblasket som lägger näsan i blöt lite överallt undrar följande:

• Vilken kompetens har kommunpolitiker att komma med denna typ av finansiella råd till invånarna?
• Om markpriserna fortsätter att sjunka blir det då inte mer lönsamt att köpa senare?
• Höjd taxering av fastigheter drabbar det inte den som ÄGER fastigheten – i lika hög grad som den som arrenderar??? Vad är logiken?
• Är det rimligt att höja marktaxeringen när just fastighetspriserna är på väg ner och folk har svårt att sälja som det är?
• Är detta ett sort stimulanspaket till Malmös invånare eller till politikerna själva?

Är det bättre för en enskild att stå med en värdelös tomtbit – som inte går att sälja – och skyhöga räntor till banken än med ett förhöjt arrende under ett par år? Om det nu blir så illa med fastighets- och räntemarkanden – för tidigt att förutspå och ännu mere för tidigt att “ropa hej”…

Byggblasket vet inte svaren på frågorna. Sitter själv inte i den situtaionen, men OM jag hade gjort det och min kommun erbjudit mig att köpa loss fastigheten för två år sedan hade jag definitivt gjort detta! Då alltså – idag hade jag anat oråd och definitivt avvaktat för att inte binda upp mig med ytterligare investeringar som ingen kan föruspå värdet av.  Hellre förhöjt arrende eller skatt ett par år och köpa sen när det är mer  ”säkert” och kanske billigare? En av Sydsvenskan kommentatorer frågar om priset: “Hur tar man reda på vad ens tomt kostar att köpa? Är det samma pris som taxeringsvärdet?”. Är det det, undrar även Byggblasket? Hur ädel är kommunen i sin prissättning? Eftersom man anser att taxeringsvärdet är för lågt så gissar Byggblasket att friköpspriset är betydligt högre än taxvärdet!? För inte tänker väl de ädla kommunpolitikerna skänka bort marken?

Var och en får tänka själv här! Det är mitt främsta råd! Ta eget ansvar och skyll sen inte på kommunen om ni känner er lurade efteråt…

Men frågan kvarstår: Är Malmö´s kommunpolitiker tillräckligt bevandrade i finans- och fastighetsmarknaden för att med gott samvete råda sina egna kommuninvånarna att belåna sig ännu mer. 
Är detta inte bara ett sätt för kommunen att få in pengar och bli av med potentiellt “värdelös mark” samt slippa höga räntekostnader i framtiden? Nu när byggföretagen och de stora investerarna inte längre köper kommunernas mark till skyhöga priser är det kanske dags att lura på invånarna resterande mark! Ja, vad vet en sketen bloggare… om politikernas strategier och baktankar!

Om Malmös politiker nu verkligen vore så ädla som de verkar vilja framstå: Hur stor är viljan att hjälpa den bostadsrättsförening som blivit lurade på sin tomtmark i Västra Hamnen? Vilket ansvar har kommunpolitikerna själva för den situationen? Kommunen som – enligt vad Byggbalsket erfarit från media och kommentatorer på blasket – erbjöd investeraren och byggbolaget att köpa marken på “krita”!! Där byggbolaget gick i konkurs utan att ha betalt för tomten! Nu står föreningens medlemmar där med ofärdiga lägenheter i ett hus som saknar tomt att stå på… LÄS bla HÄR med vidare länkar till SDS artiklar – om du inte redan är insatt i den affären. Vilket ansvar tar kommunen här för sina märkliga fastighetsaffärer och gentemot de kommuninvånare som drabbats av kommunens skumma fastighetsaffärer?

Mitt slutgiltiga råd till den som trots allt vill köpa loss sin radhustomt är att – KÖP PÅ KRITA – betala när det passar och bara om ni har råd… Det bör ju även vara er rättighet, eller hur Malmö Stad?

VET HUT Mona Sahlin !!!!

“Om vi använder de sämre tiderna för att rusta oss bättre för framtiden kan vi se framåt med mindre oro, och mer hopp” säger MONA SAHLIN, – enligt Svd

Jag kan inte annat än att hålla med om just detta uttalande – Mona Sahlin uttrycker det lika bra som Byggblasket skulle gjort! Men hon glömmer att nämna byggbranschen specifikt… här fyller Byggbalsket (som hon också glömde att nämna) in! Vet hut! Mona Sahlin – hur kunde du glömma att nämna Byggblasket??

Istället för att gnälla eller utnyttja situationen som påtryckningsmedel mot staten – vad kan byggsektorn gör för att vända lite av det negativa som finanskrisen innebär till något positivt i framtiden – något långsiktigt? Frågan borde kanske ställas så här: VILL byggbranschen och dess främsta företrädare överhuvudtaget vända fokus till något positivt och konstruktivt? VILL byggbranschen t ex utveckla de organsiatoriska frågorna, synsätten och ansvarsfrågorna? Eller är det bekvämare att fortsätta vara ett subventionerat offer? Bekvämt för vem? För de anställda, för kunderna? Att leva på bidrag är väl knappast särskilt konstruktivt – det ger heller ingen måttstock på hur bra branschen matchar kundernas behov och krav (kundvärdet). Att idka utpressning och tigga pengar av staten och bankerna som har precis samma finansiella problem är inget annat än PATETISKT.
Jag fick en kommentar i går med hänvisning till Carl Bildt – om att VETA HUT och jag tror inte bara Skanska skall veta hut utan hela branschen!! LÄS HÄR
Jag tycker vidare att för lite fokus ligger på de ytterst ansvariga bygghererföreningen . Byggherreföreningen som ju “leder svensk samhällsbyggnad” kanske skall ta mer anvar också? Ansvaret att leda en positiv utvecklingei branschen! Ansvaret att föregå med gott exempel och t ex betala för kvalitet och arbetskraft!
Om du inte redan gjort detta så FUNDERA OCKSÅ ÖVER PRINCIPEN OM SJÄLVSANERING!

Och Mona, glöm inte Byggblasket nästa gång! Det är ju Byggblasket som tar byggbranschen i öronen och det behövs ju – som vi alla vet!

Businessfrågan: Kommer Skistar att köpa Storlien??? Eller bara Island..

TILL SALU: Storlien, endast 1 miljon kronor om dagen (365 totalt)

Byggblasktips: Om PEAB/Skistar köper Storlien för nallebjörnens pengar så slipper man varsla – det kommer att behövas underbetald arbetskraft för att sköta liftar, snökanoner och pistmaskiner. Med ett par gubbar som kan trakassera de kvinnliga kungabarnen och några arbetslösa ortopeder i baren – blir Storlienorganisationen fulltalig! Oavsett VEM som köper Storlien!

Glöm inte köpa snökanoner:
Är PEAB med Skistar den inhemske spekulanten på Storlien eller är det någon annan som inte heller förstått att utförsäljning av skidanläggningar INTE beror på finanskrisen – utan på den globala uppvärmningen??? Om det nu inte är samma sak?

“Global uppvärmning????”, skulle säkert en sann entreprenör sagt. “Vaddå?? Det finns ju snökanoner”.
PEAB SNÖINDUSTRI AB