Entreprenadfelet kan vara ett brytningsfel!

Vad vore världen utan konstnärer och andra “ateister”? Att bygga utan vattenpass – ett ganska tolerant byggande av en som antagligen varken läst eller ens känner till den heliga skriften…
men ändå tycks vara nöjd och lycklig!

Lite gudfruktig ateism - och en smula anarkism - kan väl aldrig skada?

För vad är egentligen definitionen på ett FEL?
Är inte den relativ – den också? Liksom “standard“?

Tänk På: Att även besiktningen kan vara behäftad fel – BESIKTNINGSFEL !

Entreprenören har många magar – kon har bara fyra…

“Entreprenörens mage” – ytterligare ett av byggbranschens 7 stora mysterier.

Följande har hänt:
En beställare (inte en privatkund – UTAN en RIKTIG, tvättäkta och respektabel beställarej-vel!) har anlitat en entreprenör som – för ovanlighetens skull – ”råkat” utföra jobbet…, dock felaktigt! Detta visar sig vid besiktningen – INTE vid egenkontrollen för den gjordes uppenbarligen aldrig. (Eller så var det egenkontrollen som var felaktigt utförd – inte entreprenaden… Vad vet jag?!)

Hur som helst:
Vid besiktningen “visar det sig” alltså att entreprenören VALT att gjuta in gängstänger med en felaktig dimensionen M20, istället för föreskrivna M30. När felet påtalas upplever beställaren att entreprenören inte vill ”kännas vid” sitt misstag och börjar istället instruera beställaren om hur HON skall LÖSA problemet, dvs ”fixa och trixa med hylsor, brickor och dessutom tillverka en hel uppsättning specialverktyg för M20 då M30-grejorna inte funkar”.

Beställaren uttrycker sin frustration så här:
”De har mage att säga att VI ska få en massa extrajobb för att DE har gjort fel.”

Beställarens liknelse:
“Det lite som att åka ut för att köpa en tvättmaskin men när man kommer hem så har man fått med sig en diskmaskin som man med en massa specialknep hjälpligt kan tvätta sina tanttrosor i.”

Beställaren frågar sig nu:

• Om man som entreprenör helt uppenbart har gjort fel varför kryper man inte till korset direkt, ber om ursäkt och fixar problemet?
• Hur har man ens mage att försöka dyvla på mig en massa problem trots att jag betalat för att få en fungerande anläggning?

Byggblasket tycker att frågorna är högst relevanta och för dem därför vidare i cyberrymden. Någon som kan hjälpa oss att lösa mysteriet kring entreprenörens mage??? Hur många magar har entreprenören?

Och nu när vi är inne på matematik - igen: Hur många kackelackor har Fastighetsbolaget Actas chefer hemma hos sig själva?

Vilse i byggfels-djungeln!

FAVORIT I REPRIS – med anledning av artikel i Byggvärlden om hur Gar-Bo (inte Greta!) gladeligen betalar ut ersättning för att ÅTERSTÄLLA ett BYGGFEL – men INTE för att ÅTGÄRDA felet!! Man säger också att utförandefel inte täcks av försäkringen – men är inte byggfel just utförandefel???Är detta innebörden av ett försäkringsansvar??? Jag kommer att skicka inlägg till Gar-Bo och deras konkurrent för förklaring!! Det finns kanske en vettig förklaring. Jag tror att GarBo anser att genom att åtgärda utförandet så skall allt bli bra. Vet inte vad teknisk expertis säger om detta? Hoppas på en spännande fortsättning.

FAVORIT I REPRIS om definitionen på byggfel:

Det är inte lika självklart för alla vad som egentligen är ett fel i byggsammanhang. Det tycks inte särskilt självklart för någon. Man talar om entreprandfel och vad är egentligen det?

Följande tycks i alla fall ganska klart:

• Ett entreprenadfel behöver in vara en kvalitetsbrist och
• En kvalitetsbrist behöver inte vara ett entreprenadfel!

Ett tvivelaktigt utförande behöver inte vara ett entreprenadfel medan en liten smutsfläck som enkelt kan tvättas bort alltid är ett entreprenadfel!

Ett entreprenadfel skulle kunna definieras med stöd av HusAMA om inte beställarna väljer att låta besiktningsmannen anpassa sin besiktning till kassan och till vad man tror brukarna accepterar.

Definitionen på ett byggfel är – liksom dfefinitionen på ett entreprenadfel – GODTYCKLIG! V.S.B

Och nu till åtgärder av byggfel/entreprenadfel:

Skall byggfel återställas till samma fel?

I en artikel i SDS står att läsa ett exempel där byggfelsförsäkringen kan täcka husägarnas kostnader för att ÅTERSTÄLLA FELET!!!  Men inte för att undvika att felet uppstår igen!

Är det så man skall göra när fel upptäckts och följdfel uppstått? Räcker det ur entreprenadjuridiskt perspektiv at enbart reparera följdfelet?

Att ÅTGÄRDA det fel som orsakat mögelskador på ett sätt så att problemet undviks i framtiden täcks, som jag förstått artiklen, inte av försäkringen. 

• ÄR det förresten ett byggfel att utforma fasader av putsad frigolit? Detta bör väl ha stått i bygghandlingarna om sådana fanns? I så fall är det ju inget ”byggfel” – ut entreprenadjuridiskt perspektiv!

Man kan också fundera över kriterierna för godkännande av entreprenaden – vid slutbesiktningen!

• Vilka kriterier går besiktningsmannen efter när han skall godkänna en entreprenad för överlämnande och ibrukstagande? Antal entreprenadfel? Åtgärdernas omfattning eller kostnad? Ansvarstvisternas längd?

• Tar besiktningsmannen någonsin hänsyn till om husägaren får ett fullvärdigt boende eller ett kontor etc där denne kan arbeta utan störningar? Var går i så fall gränsen? Vad anses vara det fullvärdiga brukande som beställaren betalt för?

• Är det OK att godkänna en entreprenad där man redan vid slutbesiktningen upptäcker fel och brister som kan orsaka väsentliga ingrepp och störningar ur brukarens perspektiv? Eller som begränsar användandet?Golv som måste läggas om? Balkongräcken saknas? Elledningar sticker fram och kontakter hänger lösa? Badrummen har fel fall och måste göras om? Skall entreprenader behäftade med liknande fel godkännas vid slutbesiktningen?

• Vad kostar det att åtgärda entreprenadfel i byggnader efter det att de tagits i bruk i förhållande till att åtgärda först och flytta in efteråt?
• SIST MEN INTE MINST: Har besiktningmannen något ansvar????

I besiktningsprotokollen riskerar allvarliga fel drunkna i mängden mindre allvarliga respketive ”kortsiktiga” fel. När det gäller slutbesiktningsanmärkningar.

Skulle man inte kunna tydligare särskilja mellan:

• Fel som kan åtgärdas av en städerska!
• Fel som lika väl kunnat uppstå under bruksskedet, till följd av ”normalt” slitage, och som inte har med byggandens vitala funktioner och livslängd att göra. Dvs. fel som ägaren så småningom kommer att renovera i samband med underhåll.
• Allvarliga funktionsbrister och fel som äventyrar byggandens livslängd eller vitala funktioner.

Kan ovanstående indelning underlätta kriterierna för godkännande av en entreprenad?

En tydlighet borde kunna underlätta prioriteringar och kanske överenskommelser och ekonomiska uppgörelser mellan byggare och beställare. Detta kräver dock att byggarna är raka och tydliga beträffande faktiska allvarliga brister och tar dessa på allvar! Där har många nog en bit att vandra…

”Hög standard – vad f-n är det?”

Standarden på exempelvis en nybyggd bostad har inget med byggkvalitet att göra, eller? Svensk standard, tysk standard, polsk standard, EU standard – va f-n betyder det i byggsammanhang.
Jo,…. ingenting!

För oss byggare gäller nämligen HUS AMA vare sig det blir bra eller ej. Dyra material och kunders kostsamma tillval behöver inte levereras, hanteras eller monters så att den standard kunden betalt för uppnås. Nej, faktum är att det aldrig verkar kunna definieras som byggfel (entreprenadfel) om kunden inte får vad han/hon betalt för – så länge byggföretaget följer HUS AMA!

HUS AMA bär det yttersta ansvaret för allt som händer i en byggares liv. Beställaren bär egentligen bara ansvaret för att ha handlat upp entreprenaden som offererats till mjölkpriset på ICA.

HUS AMA är bra – den beskriver alla utföranden in i minsta detalj och skiter totalt i helheten…

Utan HUS AMA hade många fått använda sin hjärna och det hade blivit ett enda kreativt kaos i byggvärlden. Huh, vilken tanke. Tack och lov räcker det att man är en läskunnig robot för att följa HUS AMA. Läskunnig i svenska språket….

Ja, HUS AMA är byggarnas egen bibel. Ingen läser den men alla vet att den finns.

Men hur många vet vad som står i HUS AMA – egentligen? – Räck upp en hand! (En tjänsteman på Svensk Byggtjänst räckte faktiskt upp handen – det är han som inte behöver logga in sig för att komma åt den heliga skriften…)

Vad är egentligen hög standard i byggsammanhang? Är det att följa HUS AMA? Är det att leverera en färdig produkt som är funktionsduglig, t ex tät? Är det att få så få besiktningsanmärkningar som möjligt? Är det att använda dyra material – som man förstör under byggets gång? Är det att anlita en mesig besiktningsman (dom är alltid män!)?

Fel, fel, fel!

Hög standard finns inte definierat i HUS AMA – alltså är hög standard ett entreprenadfel som aldrig bör begås!!! V.S.B.

Medan vi låter Zlatan vara ett föredöme för beställare – med stake – vill jag introducera byggbranschen för två “riktiga” entreprenörer som ett föredöme för andra byggare. Dom sket totalt i HUS AMA och byggde en koja som uppenbarligt håller måttet. (Nej, det är inte Turning Torso, men en nästan lika hög koja med nästan lika många besökare). Läs om dessa unga byggare och deras byggnadsverk i webbtidningen Byggvärlden. Riktiga byggare är “rediga” skånska pågar från Snårestad! Precis som Zlatan – fast han är från en annan snårig stad i Skåne! Ligger förresten Skåne i Sverige???