Nya bygg- och boendekostnader från Almedalen

Byggsekten har nu genomfört en välrepeterade föreställning i Almedalen. Ett teaterstycke som handlar att avlusa byggbranschen. Här recenserat av Byggblasket:

Vad skall väck:
-Svartjobb
-Attitydproblem (men bara de attityder som leder till svartjobb, resten behåller vi ett tag till)

Vad skall in – för att bl a kamouflera bristen på sunt förnuft:
-En massiv hjärntvättsinsats riktad mot lärare och elever vid Bygg- och energiprogrammen (en enklare åtgärd än att själv behöva föregå med gott exempel – men dyrare! Byggblasket ifrågasätter även verkningsgraden! Hur många tror att ett gäng prospects som kommer direkt från gymnasiet kommer att klarar av att komma ut nybakade och storögda och ta på sig ansvaret för att förändra en hel ingrodd branschkultur där ingen lyssnar på någon som är under 55+ ????? VA? Hur många tror på den? Räck upp en hand!)
-Heta linjen till hökkvarteret- där man kan ringa akut för att beskylla sina konkurrenter (eller kollegor) för t ex skattefusk och annat svartarbete.
-En konduktörskod (code of conduct) för hur medarbetare skall uppföra sig, dvs sunt förnuft under ny täckmantel!

Vad skall vara kvar som permanenta bygg- och samhällskostnader:
-Resterande attitydproblem!
-ID06
-ROT-avdraget (vilka som nu tjänar på detta egentligen… knappast skattebetalarna)
-Kundombudsmannen:

Kulören på en kundombudsman
En av byggsektens giljotinsfigurer, bl a känd från Fuskbyggarna… och nu i Almedalen(!) – uttrycker sig klokt som vanligt:

Om man vill ha en förändring måste man börja med sig själv. Därför har vi anställt en egen kundombudsman och formulerat ett antal regler som alla medarbetare måste följa, berättade Sandås vd Jonas Lundin. Till dessa regler hör bland annat att vi på Sandå inte jobbar svart.

Jonas Lundin har helt rätt i sak:
Man måste börja med sig själv – INTE med gymnasieelever eller med angiveriverksamhet – om man skall förändra något(!) – men varför har man en kundombudsman öht? Och vad kostar en sådan man? Vore det inte bättre med ledarskap? Och en organisation med medarbetare som tar ansvar – från början till slut?

Byggblasket vill hissa några röda kundvarningsflagg!

• Tro inte att jobbet per automatik blir billigare eller bättre utfört för att hantverkaren jobbar vitt! BB vill på intet sätt uppvigla till att anlita svartjobbare – bara påpeka att färgen på betalningen inte har något veteskapligt belägg för påverka KUNDVÄRDET!!! Inga andra belägg heller! Det har dessutom viskats i mitt ovetenskapliga öra att ROT-avdragen i sig åstadkommit en smyghöjning av bygg- och hantverkskostnader – nu när staten är med och finansierar byggfusket! Dessutom innebär ROT-avdraget mer administrativt arbete för byggaren – vilket också skall betalas! Statens administration av samma ROTavdrag betalar vi sen alla tillsammans, dvs de av oss som betalar skatt….!
• Om byggföretaget skryter med att de har en kundombudsman – fråga dig själv varför du tror att just det företaget har behövt införskaffa en sådan man… - och hur stor del av offerten som baseras på omkostnader för just kundombudsmannen! Vill du ändå ta risken att stå med svartepetter, dvs en flerårig relation med en successivt alltmer oanträffbar kundombudsman… – fråga då om kundombudsmannen är avdragsgill – eller om du kan få en svart kundombudsman! 

Kostnaden har också ett pris!

Pris och kostnad är inte samma sak! Inte från början – och inte senare heller…
Är priset högre än kostnad så kan en affär bli riktigt lönsam för den som har något att sälja. Men vad händer om slutkostnaden börjar närma sig priset och kanske till och med “går om” det pris som kunden är beredd att betala?

När det gäller byggbranschens kostnader och priser:

• Är kalkylerad kostnad samma som verklig kostnad?
• Är pris minus verklig kostnad alltid ett positivt heltal?

Vem betalar en sprucken kalkyl? Nästa projekt och nästa kund?
När Berra och andra kunder kräver att få HELA det hus de betalt för – levererat i ett sammanhängande och vattentätt stycke! När budgeten inte går ihop med kostnaderna – och när de årliga “luft-vinsterna” då redan fördelats till ägare och som bonusar…. läggs då förlusten på kommande projekt? Driver detta fenomen (om det förekommer… ) då upp bostadspriserna?

Vem betalar för glädjekalkylerna? När kundens insatser är förbrukade…
Driver byggbranschens onda cykler och framskjutna kostnader – samt årliga snabbbonusar och årlig vinstutdelning (innan hela projekten är helt färdigställda!) – på prisutvecklingen på bostadsmarkanden? Eller inte?

Bostadsmarknaden är väl förresten en enhet – uppdelad i segment?

• Eller står marknaden för bostäder ur det befintliga beståndet på helt egna ben?
• Är marknaden för nyproduktion helt oberoende av befintliga bostadsmarknaden?
• Eller finns det ett samband mellan prisutvecklingen på dessa båda?

Och i så fall:

• Behöver byggbranschen oroa sig för att klara av en 20% minskning av bostadspriserna?
• Eller var den där prognosbubblan från BKN bara ett försök att skrämma våra kunder? För att BKN själva skulle VILJA att priserna på bostäder minskar med 20%….?!?

Sync har nu tagit sig an pris- och kostnadsdebatten efter “påtryckningar” från Fredrik

Det kanske är byggbranschen som är bostadsmarknadens verkliga offer?
Det är ju så j-la jobbigt att försöka uppnå den kvalitet som kunderna propsar på att betala för! Skall bli skönt när bostadspriserna sjunker – mindre stress och gnäll!

Den oförutsedda profetian – helt otippad!

I byggbranschen drabbas ju allt som ofta av oförutseddheter. Shit happens! Det ena efter det andra och sen det ena och det andra – igen! Det där j-la oförutsedda fortsätter att plåga oss dag ut och dag in, projekt efter projekt. Kan ingen få bort  j-velskapet? Få det oförutsedda bort från våra projekt och budgetar? Kan man ansöka om statligt stöd till “offer för det oförutsedda“? Force majour…

Det enda förutseende vi i byggbranschen klarar av är att försöka budgetera för det oförutsedda…

Byggblasket förstår dock inte “logiken”:

• Varför är det som var oförutsett i ett projekt ALDRIG förutsett i nästa???
• Är då inte allt som “sker” omkring oss ganska oförutsett?
• Var det förutsett eller helt oförutsägbart – att budgeten skulle spricka?
• Budgeten som förutseende nog innehöll den öronmärkta posten: ”oförutsett”?

Ja, vad är INTE oförutsett – i byggbranschen????
Räcker det ens med en budget på 500%  för detta hemska ”oförutsedda” som ständigt lika förutsägbart(!) alltid inträffar… Det räliga lilla oförutsägbara som aldrig tycks släppa sitt förlamande grepp om oss.

Vad jag heller aldrig fattat är VAR de oförutsagda pengarna kommer ifrån…

• Vem är det som - ständigt lika oförberett - betalar för det oföutsägbara vi drabbas av?
• Läggs detta som en “osynlig” skuld på framtida projekt, på framtida bygg-, boende- OCH samhällskostnader???
• Kan man då använda kostnaden för detta oförutsagda för att förutsäga framtidens kostnader?
• Eller skall det oförutsagda dras från den förutsagda lönen?

Vad tycker ni andra?

• Förutsägbart nog var det – även denna gång – den oförutsägbara Sync som lyfte frågan direkt ur den oemotsagda verkligheten. HÄR!
• Vad den förutsägbara(!) kunden har med det oförutsagda ÄTA att göra – samt med våra egna förutsagda glädjekalkyler – tas upp: HÄR
• Samt en egenterapeutisk analys och självrannsakan (branschmässigt): HÄR

LÄS och begrunda Sync´s samtliga ÄT-störningar! Återkom med synpunkter!

Om konsten att fördyra sina egna misstag

Fantomen är hård mot de hårda – Byggblasket ÄR Fantomen!
I egenskap av privatperson har jag ofta förundrats över människor som från början gjort ett relativt BILLIGT misstag, t ex genom att köpa en produkt av tvivelkatig kvalitet men för en liten summa pengar (59,90 kr kanske?), men som sen om produkten visar sig vara en felinvestering (en besvikelse) VÄLJER att omvandla detta från början ganska billiga misstag till ett betydligt DYRARE misstag! Istället för att som jag brukar göra släppa det hela och inse att min riskinvestering inte höll måttet – och hoppas på mer tur nästa gång! För det handlar alltid om tur när du köper produkter – oavsett prisklass…

Många konsumenter när de upptäcker sitt misstag (att ha köpt produkt inte håller måttet) väljer att reklamera produkten oavsett vad den kostat och de är många gånger beredda att lägga både tid och stort engagemang på att dels återvända till butiken – med alla de omkostnader som detta återbesök kan betinga – dels om butiken ifråga inte är tillmötesgående vända sig till allmänna reklamationsnämnden för att få ”rätt” i en fråga som butiken ändå inte behöver rätta sig efter… Totalkostnad för misstaget = ???

Värdet av goodwill = ?
Inte konstigt att många butiker och kedjor idag accepterar returer och reklamationer nästan urskillningslöst. Denna policy är nog totalt sett billigare än att lägga personal och tid på att tjafsa emot kunderna! Butikerna prioriterar alltså ofta sina kostnader och nöjda kunder. Risken för förlorad GOODWILL blir säkert lägre om man undviker att kunden känner sig kränkt. Värdet av goodwill förstår de flesta näringsidkare inom det privata näringslivet…. de flesta…

Även om det idag finns enskilda butiker och andra näringsidkare som ännu inte förstått detta med totala omkostnader och goodwill så tror jag att det – om man bortser ifrån viss offentlig verksamhet, t ex F-kassa och sjukvården – endast finns en enda hel bransch i Sverige där man branschgenomgripande och konsekvent fortsätter att spendera tid, pengar och energi på administrativa processer som inte höjer värdet för någon. Tvister och tjafs inte bara med kunder – utan också med varandra – vem betalar för dessa? I slutänden?

Administration kostar väl också pengar?
Byggfirmor tycks idag VÄLJA att inte anstränga och engagera sig tillräckligt för att göra ”rätt” från början. Ett uppgivenhetsyndrom då alla ser sig som offer för omständigheter och med minimal möjlighet att påverka – det är Byggblaskets diagnos!

Byggföretagen producerar nog oftare ett UTKAST än en färdig slutprodukt. Utkastet går sen på remiss till besiktningsmannen någon dag innan brukaren skall flytta in. Därefter färdigställs UTKASTET i bästa fall till en färdig och – av besiktningsmannen - accepterad ”produkt”. Detta sista arbete för att försöka färdigställa produkten förutsätts kunna göras (precis som vid reklamation av datorer, mobiltelefoner och TV-apparater) sedan kunden betalt och bör kunna förfoga fritt över sitt hus, sin bostad eller lokal. Frågan är egentligen om det överhuvutaget produceras några slutprodukter i byggbranschen – blir husen någonsin riktigt färdiga (även om besiktningsmannen släppt igenom entreprenaden så att de sista procenten av entreprenadsumman kan cashas in från kunden…)

Blir produkten någonsin färdig? Och vad har den då kostat?
Den “process” som följs i byggbranschen är trots allt enligt de entreprenadregler som även kunden skrivit på. Frågan är bara vad det kostar att inte få åtgärdat bristerna i entreprenaden så fort som möjligt. Vad kostar det att administrera åtgärdsprocessen, att diskutera med kunderna, att diskuetra med UE och hantverkare, att dividera om betalningsansvaret.

Totalkostnad för byggföretagens misstag = ???
En indikation är enligt en förstudie att minst 1 miljarder om året kostar ENBART ADMINISTRATIONEN av byggbolagens MISSTAG – och då avses enbart bostadsbyggande och där enbart de misstag som inte åtgärdats före ibrukstagandet. Denna kostnaden uppstår till följd av en dysfunktionell åtgärdsprocess, förhalande av åtgärder, otydlig kommunikation och ovilja att ta snabba och effektiva beslut angående åtgärder som faktiskt är protokollförda som entreprenadfel.

Citat: “Kostnad för hantering av fel och brister efter tillträdet i samtliga bostäder som produceras i Sverige -baserat på 2005 års statistik – uppgår till minst 1 miljard kr bara under de första 12 månaderna efter att bostäderna tagits i bruk. Kostnaderna för påföljande år och i anslutning till garantibesiktning bedöms vara i samma storleksordning.” (ur förstudien “Vad kostar bostadsbyggandet egentligen”, www.byggAi.se/felochbrister)

Tjafs och tvister kostar sannolikt mycket mer än snabba beslut – dvs kostnadseffektiva ansvarstaganden – avseende de fel och brister som byggbranschen envisas med att producera. Och så länge samhället (i form av boendekostnader) och kunderna själva är beredda att fortsätta betala för byggfelen och all den kringverksamhet som dessa betingar – påverkas sannolikt inte byggföretagens lönsam av felhanteringen?

Administrationen kostar alltså en del – vad sen nytt hantverk och nytt material kostar under garantiprocessen är en annan fråga – eller ingår det i samma affärsidé???

Fel och brister är kanske själva affärsidéen i byggbranschen?
Utan tvivel tycks (enligt studien jag nämnde ovan) dessa kvalitetsbrister stå för en icke försumbar del av omsättningen och sysselsättningen i hela branschen.

….Och kanske rena rama guldgruvan för materialleverantörerna?
En del av dessa som enligt studien inte tycks vara helt oskyldiga i sammanhanget – särskilt inte när det gäller garantifelen!

Eller vad tror ni? Hållbart??? Grönt??? Lönsamt???

Tidsmissbruket – minut för minut eller krona för krona?

På tal om Byggnads kritik mot Metalls beslut om lönesänkning
Som vanligt låter inte Byggnads övriga fackförbund tänka och ta egna beslut…Först och främst undrar Byggblasket om Byggnads i all sin “ödmjukhet” är självutnämnd makthavare i detta land?
Hur stor del av slöseriet i byggbranschen som Byggnads egna medlemmar står för vet jag inte – men INGEN är helt oskyldig!!!

Löner kostar pengar, kunderna betalar – men VAR blir pengarna av? Det är det som är frågan!!!
Tänkvärd läsning:

• Calle har på sin blogg gjort en noggran kartläggning och tidsstudie av sin arbetsdag som byggnadsarbetare. Om problemlösning och letande… Rekommenderad läsning för den som undrar vart överpriset, dvs 75% av byggkostnaderna blir av: HÄR Men låt er inte luras – alla byggjobbare blir inte coachade eller intervjuade i radio.. de andra bara väntar…. eller letar…
• Som om detta inte räcker för att begripa vart pengarna går så har Rörmok – som åter är igång på sin blogg – beskrivit logistikproblemen för UE och ifrågasatt dessa: HÄR
• Sync är som vanligt på hugget och ännu en som begripit vad det handlar om… På sin blogg har Sync skrivit om slöseri och annat: HÄR samt om att göra om samma misstag igen: HÄR

Ineffektivitet KOSTAR !!!  Kanske 300% extra???

• Vad Per-Erik Josephsson tycker om slöseriet i byggbranschen har Byggbalsket skrivit om tidigare och hänvisat till denna rapport (PDF): Slöseri i byggprojekt under fliken Byggfelsforum.
• Slöseriet i byggbranschen kommer i många olika skepnader – en av dessa är byggfel och kvalitetsbrister – vad dessa kostar – enbaret att ADMINISTRERA ! – har analsyerats HÄR.

Byggblasket är ju som ni vet inte sämre – bara lite ödmjukare…hi,hi – och räknade faktiskt själv för några dagar sedan ut att byggpriserna bör vara ca 300% högre än de borde: Se beviset/beräkningen HÄR

Varsågoda – SPOTTA och SKÖLJ !!!

Eller…  följ Bygglo-Mats rekommendation om självrannsakan: HÄR

Byggmarknaden är uppenbarligen överprisad – med 300% påslag

Jag läser en del på Calle Fridéns blogg för att få ytterligare perspektiv på den offentliga tuppfighten mellan Byggnads och BI. I senaste inlägget skriver Calle om TV-inslaget där han själv och en lärling blev intervjuade av Aktuellts reporter. Inslaget baserades bl a på en BI-rapport med dystra prognoser. Calle hade velat bemöta och ifrågasätta denna rapport – men det fick han inte (eller så redigerades det bort?).

Jag skulle själv vilja ifrågasätta de slutsatser och argument som i dagarna lyfts fram om och av byggbranschen:

• 5% minskade investeringar
• 20 000 utan jobb

Byggnadsarbetaren skriver om 20% arbetslöshet med hänvisning till a-kassans bedömning som vad jag förstår i sin tur baserats på den 5% investeringsminskningen… Jag vet inte om det är Byggnads eller BI som producerat alla siffor ovan men tillsammans påvisar dessa siffror en skrämmande verklighet (se nedan).

Först ett par frågor:

• Är det verkligen så illa att byggbranschen står och faller med 5% årlig investerings-variation?
• Korresponderar verkligen 5% investeringsnedgång med 20% arbetslöshet?
• Vad finns då kvar av byggbranschen om investeringarna skulle minska med 25%?

Om investeringarna i byggverksamhet skulle minska med 25% istället skulle vi då få en 100%-ig arbetslöshet??? Hur skall vi då hantera de resterande 75% av investeringarna i branschen? När det inte finns någon kvar att göra jobbet? Är 75% av byggpriserna ett onödigt och icke-värdeskapande påslag för kunden att betala?

Byggblasket kan bara komma på två möjliga lösningar på denna ekvation – vars parametrar presenterats klart och tydligt i media:

• 75% av bygginvesteringarna gå till bonusar, aktieutdelningar OCH medlemsavgifter??? eller …
• så slösas helt enkelt 75% av investeringarna bort i ren ineffektivitet??? (tänk vad det i så fall gör på bostadspriserna! Hade folk kunnat bo 300% billigare?)

BI´s OCH Byggnads siffror visar genom omvänd matematik att byggmarknaden är överprisad – med 300% !!! V.S.B.

Följdfrågan är vart pengarna tar vägen – slöseri eller vinstutdelning? För någon buffert för långsiktig utveckling tycks ju inte finnas….

Om byggprocessen slutar i kaos – hur började den? Och vad kostade den?

Kanske byggbranschen bör fundera över sitt eget ansvar för samhällsekonomin och boendekostnaderna – innan de börjar gnälla om samhällets ansvar för byggbranschen?
Hur börjar ett kaos???
Det är ingen väl bevarad hemlighet att byggprojekt allt som ofta slutar i långdragna och konfliktladdade åtgärdsprocesser. Ibland står det om dessa i tidningen – ibland inte!

Ett par exempel har tagits upp på Byggblasket, t ex DETTA, DETTA och DETTA .

Rörmok skriver på sin blogg om ett aktuellt projekt (för övrigt okänt för media – det är ju inget osedvanligt projekt – tyvärr!). Rörmok skriver om dörrhål som skall flyttas två arbetsdagar före slutbesiktningen, om uppenbara fel beträffande stuprör som mynnar ut långt upp på fasaden vilket “upptäcks” efter eller vid slutbesiktningen – och nylagd asfalt måste rivas om för schaktning till rör som ”glömts bort” under processen.

Exempel finns på projekt där flera år har gått efter inflyttning utan att de är färdigbyggda. En bostadsköpare kommenterar på Byggblasket efter 3,5 år i sin ofärdiga bostad: HÄR . I Boverksrapporten ”Fel och brister i nya hus” ges flera exempel på ”kaoset” efter inflyttning. Läs mer HÄR under Byggfelsforum.

Byggblasket undrar inte bara – HUR alla dessa projekt som mynnar ut i kaos… börjar… NÄR slutar de egentligen?
Inte tycks slutbesiktning eller en garantibesiktningen var någon helig gräns då byggprocessen slutar. Frågan är inte bara NÄR byggprocessen egentligen kan anses avslutad? Och VARFÖR besiktningsgången som inte säkerställer nå´t överhuvutaget behövs – dvs så länge INTE möjligheten att underkänna en entreprenad utnyttjas?

Vad orsakar detta åtgärdskaos och brist på riktiga avslut?
Ett juridiskt avslut är uppenbarligen inte detsamma som ett avslutat projekt i realiteten. Med utgångspunkt ifrån kaosteorin kan man fråga sig följande:

• hur såg målet för projektet ut?
• hur såg begynnelsevillkoren ut?
• vilka delar skulle förenas och ”smältas ihop” i processen?
• vilka kritiska faktorer påverkade processen under dess gång?
• liknar resultatet det uppsatta målet?   (Ha,ha)
• Vad hände och varför känner ingen sig ansvarig för det som hände????

Enligt Byggblaskets mening finns det ett grundläggande systemfel i  byggbranschen.
Ett systemfel som hämmar kvaliteten och effektiviteten MEN ett systemfel som vi ideligen befäster genom att skapa nya stödprocesser kring det. Ett exempel är externa kontrollfunktioner – dvs utöver egenkontroll – som inte bara befäster problemen utan också skapar högre byggkostnader. Rådgivande funktioner utan budgetansvar, utförandeansvar eller vetorätt i projekten är ett kostsamt spel för gallerierna, anser inte bara Byggblasket – utan också Per-Erik Josephsson på Chalmers som även studerat “kaoset” under bygget! Att förändra kulturen i branschen är det enda riktigt effektiva och hållbara – anser Byggblasket!

Alltså: om byggprocessen slutar i kaos – hur börjar den? – Vad kostar den? – Och varför är ingen ansvarig?
Hjälp till genom att reflektera och kommentera på Byggblasket.