Skanska får sota 119 miljoner… för ETT byggfel

Länsförsäkringar kräver Skanska och Sotarna på 119,5 miljoner kronor för åtgärder/återuppbyggnad av det huset på Potatisåkern i Malmö som brandhärjades för ett par år sedan. Försäkringsbolaget If är lite “snällare” deras krav mot de båda “gynnarna” är endast futtiga 4,5 miljoner kronor (svenska). Totalt: 124 miljoner (enlig en som KAN räkna…)

ÅKLAGAREN har ännu inte kommit med SITT krav – det eventuella ÅTALET.

Läs själva senaste nytt:SDS eller hela storyn på Byggvärlden.

MEN – det går bra för Skanska!
Titta själva HÄR eller läs HÄR.

En piss i Mississippi?
Vad är 124 miljoner för Skanska – mot vinsten på 1525 mille…? Inte ens 10%. Dessutom skall ju Sotarna stå för en del av fyrverkeriet… Vem som betalar mellanskillnaden på 16 miljoner vet jag inte!?

Men ett branschspektakel – som lyste ända till Köpenhamn!
Trots alla ansträngningar att bygga fel – lyckas man inte heller denna gång med att utrota Tredje Man!
Men det var säkert värt varenda krona….

ALL publicitet är ju bättre – än ingen publicitet alls…!
Jag tycker det låter som om Skanska förvärvat sig en relativt stor medial uppmärksamhet för en relativt billig peng… Jag undrar – som jämförelse – hur mycket Skanska-koncernen lägger på annonsering, markandsföring och pressreleaser varje år?

Bättre att vara en sotig kändis – än okänd och sotis!

Garbo alltmer hemlighetsfull…

GarBo som främst igenkänns genom sin förmåga att hålla sig i skymundan – i periferin. Ta åt sig äran och tjäna sig en hacka på sin berömmelse när det går bra – dock utan att göra för stort väsen av sig. Men så fort pressen ökar kryper Garbo – och hennes “släktingar” – in bakom sina stora mörka glasögon, in i sin anonymitet, sticker huvudet i sanden eller låtsas helt enkelt vara någon annan;  Tredje man eller INGEN alls…?!
Så vad skall vi då med Garbo till??? Har vi inte tillräckligt många svarta hål att stoppa pengarna i ändå?

Försäkring = Falsk trygghet?
Byggblasket har tagit upp byggfel och s k byggfelsförsäkringar och “garantier” tidigare;

• En relativt riskfri AFFÄRSIDE…
• Men en dyrköpt trygghet för kunden!
• Till vilken nytta?

Falska “garantier” = utvecklingspotential?
En positiv aspekt med att försäkringsbolagen ALDRIG tycks betala ut någon ersättning är möjligvis den att byggbolagen då tvingas att utvecklas! `

Byggbranschen har ständigt kniven mot strupen…
Det gäller ju att hela tiden komma på NYA byggfel som försäkringsbolagen ännu inte hunnit reservera sig mot.  Nu när efterfrågan på fuktkänsliga fasader har dalat – måste branschen komma på nå´t nytt! Ett NYTT problem att skapa sig publicitet kring – och att FÖRSÄKRA sitt varumärke med…

Att utveckla byggfel:
Så snart tillräckligt många privtapersoner och husägare hamnat i kläm mellan paragraferna tvingas byggbolagen till kreativitet och utveckling. Vi måste komma på nå´t nytt – nå´t som täcks av byggfelsförsäkringen!

Det vill säga om byggfelsförsäkringen ö h t är giltig…

Se till att få bekräftat byggfelet INNAN det lanseras i media!
För att FÖRSÄKRA sig om att det nya byggfelet inte skall falla mellan stolarna:
Kvalitetssäkra gärna byggfelen innan de körs ut i full skala – t ex genom att rådfråga en erfaren besiktningsman kunnig i entreprenadjuridik.

Majoren som bekräftar undantagen
Men det vet ju alla – att Force majeure är en känd undantags klausul i de flesta försäkringar – så…
…varför överhuvudtaget teckna FÖRSÄKRINGAR inom byggbranschen?

Det är ju byggbranschen som ÄR Force Majeure !

Om konsten att fördyra sina egna misstag

Fantomen är hård mot de hårda – Byggblasket ÄR Fantomen!
I egenskap av privatperson har jag ofta förundrats över människor som från början gjort ett relativt BILLIGT misstag, t ex genom att köpa en produkt av tvivelkatig kvalitet men för en liten summa pengar (59,90 kr kanske?), men som sen om produkten visar sig vara en felinvestering (en besvikelse) VÄLJER att omvandla detta från början ganska billiga misstag till ett betydligt DYRARE misstag! Istället för att som jag brukar göra släppa det hela och inse att min riskinvestering inte höll måttet – och hoppas på mer tur nästa gång! För det handlar alltid om tur när du köper produkter – oavsett prisklass…

Många konsumenter när de upptäcker sitt misstag (att ha köpt produkt inte håller måttet) väljer att reklamera produkten oavsett vad den kostat och de är många gånger beredda att lägga både tid och stort engagemang på att dels återvända till butiken – med alla de omkostnader som detta återbesök kan betinga – dels om butiken ifråga inte är tillmötesgående vända sig till allmänna reklamationsnämnden för att få ”rätt” i en fråga som butiken ändå inte behöver rätta sig efter… Totalkostnad för misstaget = ???

Värdet av goodwill = ?
Inte konstigt att många butiker och kedjor idag accepterar returer och reklamationer nästan urskillningslöst. Denna policy är nog totalt sett billigare än att lägga personal och tid på att tjafsa emot kunderna! Butikerna prioriterar alltså ofta sina kostnader och nöjda kunder. Risken för förlorad GOODWILL blir säkert lägre om man undviker att kunden känner sig kränkt. Värdet av goodwill förstår de flesta näringsidkare inom det privata näringslivet…. de flesta…

Även om det idag finns enskilda butiker och andra näringsidkare som ännu inte förstått detta med totala omkostnader och goodwill så tror jag att det – om man bortser ifrån viss offentlig verksamhet, t ex F-kassa och sjukvården – endast finns en enda hel bransch i Sverige där man branschgenomgripande och konsekvent fortsätter att spendera tid, pengar och energi på administrativa processer som inte höjer värdet för någon. Tvister och tjafs inte bara med kunder – utan också med varandra – vem betalar för dessa? I slutänden?

Administration kostar väl också pengar?
Byggfirmor tycks idag VÄLJA att inte anstränga och engagera sig tillräckligt för att göra ”rätt” från början. Ett uppgivenhetsyndrom då alla ser sig som offer för omständigheter och med minimal möjlighet att påverka – det är Byggblaskets diagnos!

Byggföretagen producerar nog oftare ett UTKAST än en färdig slutprodukt. Utkastet går sen på remiss till besiktningsmannen någon dag innan brukaren skall flytta in. Därefter färdigställs UTKASTET i bästa fall till en färdig och – av besiktningsmannen - accepterad ”produkt”. Detta sista arbete för att försöka färdigställa produkten förutsätts kunna göras (precis som vid reklamation av datorer, mobiltelefoner och TV-apparater) sedan kunden betalt och bör kunna förfoga fritt över sitt hus, sin bostad eller lokal. Frågan är egentligen om det överhuvutaget produceras några slutprodukter i byggbranschen – blir husen någonsin riktigt färdiga (även om besiktningsmannen släppt igenom entreprenaden så att de sista procenten av entreprenadsumman kan cashas in från kunden…)

Blir produkten någonsin färdig? Och vad har den då kostat?
Den “process” som följs i byggbranschen är trots allt enligt de entreprenadregler som även kunden skrivit på. Frågan är bara vad det kostar att inte få åtgärdat bristerna i entreprenaden så fort som möjligt. Vad kostar det att administrera åtgärdsprocessen, att diskutera med kunderna, att diskuetra med UE och hantverkare, att dividera om betalningsansvaret.

Totalkostnad för byggföretagens misstag = ???
En indikation är enligt en förstudie att minst 1 miljarder om året kostar ENBART ADMINISTRATIONEN av byggbolagens MISSTAG – och då avses enbart bostadsbyggande och där enbart de misstag som inte åtgärdats före ibrukstagandet. Denna kostnaden uppstår till följd av en dysfunktionell åtgärdsprocess, förhalande av åtgärder, otydlig kommunikation och ovilja att ta snabba och effektiva beslut angående åtgärder som faktiskt är protokollförda som entreprenadfel.

Citat: “Kostnad för hantering av fel och brister efter tillträdet i samtliga bostäder som produceras i Sverige -baserat på 2005 års statistik – uppgår till minst 1 miljard kr bara under de första 12 månaderna efter att bostäderna tagits i bruk. Kostnaderna för påföljande år och i anslutning till garantibesiktning bedöms vara i samma storleksordning.” (ur förstudien “Vad kostar bostadsbyggandet egentligen”, www.byggAi.se/felochbrister)

Tjafs och tvister kostar sannolikt mycket mer än snabba beslut – dvs kostnadseffektiva ansvarstaganden – avseende de fel och brister som byggbranschen envisas med att producera. Och så länge samhället (i form av boendekostnader) och kunderna själva är beredda att fortsätta betala för byggfelen och all den kringverksamhet som dessa betingar – påverkas sannolikt inte byggföretagens lönsam av felhanteringen?

Administrationen kostar alltså en del – vad sen nytt hantverk och nytt material kostar under garantiprocessen är en annan fråga – eller ingår det i samma affärsidé???

Fel och brister är kanske själva affärsidéen i byggbranschen?
Utan tvivel tycks (enligt studien jag nämnde ovan) dessa kvalitetsbrister stå för en icke försumbar del av omsättningen och sysselsättningen i hela branschen.

….Och kanske rena rama guldgruvan för materialleverantörerna?
En del av dessa som enligt studien inte tycks vara helt oskyldiga i sammanhanget – särskilt inte när det gäller garantifelen!

Eller vad tror ni? Hållbart??? Grönt??? Lönsamt???

Om byggprocessen slutar i kaos – hur började den? Och vad kostade den?

Kanske byggbranschen bör fundera över sitt eget ansvar för samhällsekonomin och boendekostnaderna – innan de börjar gnälla om samhällets ansvar för byggbranschen?
Hur börjar ett kaos???
Det är ingen väl bevarad hemlighet att byggprojekt allt som ofta slutar i långdragna och konfliktladdade åtgärdsprocesser. Ibland står det om dessa i tidningen – ibland inte!

Ett par exempel har tagits upp på Byggblasket, t ex DETTA, DETTA och DETTA .

Rörmok skriver på sin blogg om ett aktuellt projekt (för övrigt okänt för media – det är ju inget osedvanligt projekt – tyvärr!). Rörmok skriver om dörrhål som skall flyttas två arbetsdagar före slutbesiktningen, om uppenbara fel beträffande stuprör som mynnar ut långt upp på fasaden vilket “upptäcks” efter eller vid slutbesiktningen – och nylagd asfalt måste rivas om för schaktning till rör som ”glömts bort” under processen.

Exempel finns på projekt där flera år har gått efter inflyttning utan att de är färdigbyggda. En bostadsköpare kommenterar på Byggblasket efter 3,5 år i sin ofärdiga bostad: HÄR . I Boverksrapporten ”Fel och brister i nya hus” ges flera exempel på ”kaoset” efter inflyttning. Läs mer HÄR under Byggfelsforum.

Byggblasket undrar inte bara – HUR alla dessa projekt som mynnar ut i kaos… börjar… NÄR slutar de egentligen?
Inte tycks slutbesiktning eller en garantibesiktningen var någon helig gräns då byggprocessen slutar. Frågan är inte bara NÄR byggprocessen egentligen kan anses avslutad? Och VARFÖR besiktningsgången som inte säkerställer nå´t överhuvutaget behövs – dvs så länge INTE möjligheten att underkänna en entreprenad utnyttjas?

Vad orsakar detta åtgärdskaos och brist på riktiga avslut?
Ett juridiskt avslut är uppenbarligen inte detsamma som ett avslutat projekt i realiteten. Med utgångspunkt ifrån kaosteorin kan man fråga sig följande:

• hur såg målet för projektet ut?
• hur såg begynnelsevillkoren ut?
• vilka delar skulle förenas och ”smältas ihop” i processen?
• vilka kritiska faktorer påverkade processen under dess gång?
• liknar resultatet det uppsatta målet?   (Ha,ha)
• Vad hände och varför känner ingen sig ansvarig för det som hände????

Enligt Byggblaskets mening finns det ett grundläggande systemfel i  byggbranschen.
Ett systemfel som hämmar kvaliteten och effektiviteten MEN ett systemfel som vi ideligen befäster genom att skapa nya stödprocesser kring det. Ett exempel är externa kontrollfunktioner – dvs utöver egenkontroll – som inte bara befäster problemen utan också skapar högre byggkostnader. Rådgivande funktioner utan budgetansvar, utförandeansvar eller vetorätt i projekten är ett kostsamt spel för gallerierna, anser inte bara Byggblasket – utan också Per-Erik Josephsson på Chalmers som även studerat “kaoset” under bygget! Att förändra kulturen i branschen är det enda riktigt effektiva och hållbara – anser Byggblasket!

Alltså: om byggprocessen slutar i kaos – hur börjar den? – Vad kostar den? – Och varför är ingen ansvarig?
Hjälp till genom att reflektera och kommentera på Byggblasket.

Dyraste byggfelet hittills?

Ett enda “litet” byggfel kan kosta 140 miljoner erfar MKB, Skanska, 80 hemlösa familjer samt – inte minst – försäkringsbolaget som fick betala kalaset – denna gång….
LÄS HÄR OM HUR ETT ENDA NYBYGGNADSMISSTAG KAN RASERA 80 familjers hem, utsätta dem alla för livsfara och göra dem hemlösa över en natt! Var finns samvetet?

Om ETT byggfel kostar 140 miljoner – vad kostar då alla de andra felen?
Vem betalar dessa?
Och slutligen: Vad är den juridiska definitionen på “mordbrand”?

Byggfel från 270 miljoner till 1,3 miljarder, eller mer?

Byggvärlden skriver om hur SBC – föredömlig nog (!) – rannsakat sig själv avseende ett projekt där byggfelen hittills kostat 270 miljoner kronor. SBC anser självkritiskt att den egna projektledningen brustit samt att valen av entreprenörer inte varit så lyckade. Ett par exempel på byggfel i artikeln är:

• fuktspärren hade placerats närmast parketten i stället för direkt på betongen och golvkonstruktionen hade därmed hunnit få mögelangrepp.
• fuktgenomträngning via ytterväggarna – dock ej p g a enstegstätning (!) utan troligen till följd av att utfackningsväggarna stått oskyddade under byggets gång och då utsatts för fukt.

SBC erbjuder – också det föredömligt (!) – de boende ekonomisk kompensation då åtgärderna bl a av ytterväggarna blir omfattande.

Läs hela artikeln i Byggvärlden: “Byggfel för 270 miljoner“. Och jag emottser tacksamt en öppen dialog med fler beställare och byggare. Vill ni inte lufta er här så gör det t ex på Byggindustrin eller Byggvärlden. Alla har mer eller mindre samma typ av problem och kostnader – det vet jag! En debatt med fokus på organisatoriska perspektiv men också på synsätt och prioriteringar, tror jag är den bästa medicinen – lite besk kanske men effektiv!

I rapporten om fel och brister från Boverket och Byggkostnadsforum diskuteras även kostnader för åtgärder efter att boende flyttats in. Enligt en grov beräkning kan dess uppgå till minst 1,3 miljarder kronor per år. Bedömning avser dock bara nedlagd tid för tjänstemän och kunder. Till exempel ingår INTE:

• faktiska åtgärdskostnader i form av material, transporter och arbete
• boendet förlorad arbetsinkomst eller andra effekter för boende
• kostnader för den ineffektivitet åtgärdprocessen innebär för byggföretagen
• kostnader för samhället

Finns det fler byggföretag, beställare eller kunder som vill bidra med synpunkter eller egna erfarenheter så är ni välkomna att kommentera eller om ni vill författa ett eget inlägg som jag länkar till eller publicerar som ett ordinarie inlägg HÄR på bloggen. Kommentarer går naturligtvis också bra som vanligt. VAR GÄRNA ANONYM så slipper du “tassa fram” som en diplomat och istället gå rakt på sak och kläcka dina åsikter! Undvik dock – om du kan – att skriva ut enskilda personers eller företags namn - eftersom detta kan innebära att jag inte publicerar. Tyvärr har jag inte möjlighet att redigera andras inlägg innan publicering.

Själv hoppas jag få mer tid och möjlighet att fördjupa mig mer i ämnet: kvalitet i relation till organisation och kommunikation. Jag hoppas att kunna delge er mer om kunders och byggföretags erfarenheter av fel och brister samt egna analyser och frågeställningar. I så fall återkommer jag! Jag har börjat med att skapat en sida i huvudmenyn som heter “FoU” där kommer jag att tipsa om och projekt i ämnet så kolla där och tipsa mig gärna om andra projekt och exempel.

“Det är sån´t som händer” ?!?

Nu är det på tapeten igen… den utdragna åtgärdsprocessen.
Medan familjen Gustavssons tapeter är fortgående bubbliga säger Älvsbyhus som ansvar för bygget: “Det är sån´t som kan hända”.

Vaddå “kan hända”? Det ÄR sån´t som HÄNDER! Det händer hela tiden! Det tycks faktiskt vara det enda som händer nu förtiden…

Jag kunde därför inte sagt det bättre själv! Nästan hela samhället är ju idag strängt upptagna med “sån´t som kan hända”, dvs med garantiprocessen inom byggsekten. Och där hände absolut – INGENTING! V.S.B. Så var den saken klar:

“SHIT HAPPENS!”

Länkar till artiklar: Drömhuset – en mardröm för familjen (HD)
“Det är sån´t som kan hända” (HD)

Stress orsakar byggfel?!?!

Enligt en artikel i Byggvärlden anses stress vara orsak till byggfel. Fair enought! But….

Men… vem eller vad orsakar stress?

Stress – är engelska och enligt mekanikens definition en påfrestning inte bara på balkar och bjälklag utan också på människor. Läkare använder samma definition! Stress uppstår när förmågan inte kan balanseras med kraven (de upplevda kraven).

Fysiologiskt sett uppstår samma reaktion i kroppen – med utgångspunkt ifrån binjurarna! - vid för höga krav, dvs vid stress, som vid för låga krav, dvs vid tristess. Därför kan man kanske också fundera över hur en uttråkad zombie skulle bete sig på en byggarbetsplats. Hur motiverad kan en zombie antas vara??

Alla som arbetar med stressforskning och stresshantering (hos människor) vet att olika personer inte är dimensionerade balkar - utan just människor som upplever och uppfattar stress på olika sätt. Alla har sina egna stressorer vilka blada annat beror av hur individen tolkar situationer och hur personligt individen tar saker.

Högt engagemang sägs vara en gemensam nämnare hos många som går “in i väggen”. Vad som i sin tur är orsak till engagemang kan nog vara människors grundläggande uppmärksamhets- och bekräftelsebehov.

En del uppfyller sina grundläggande behov genom arbetet, andra på fritiden. Alla tar sig olika identiterer för att få sin beskärda del av uppmärksamheten i samhället. Några få behöver inga yttre attribut alls som identitet. Det är de som har självkänsla!

Inom stresshantering lär man sig att själv välja mellan:

• att “acceptera” sina stressorer (JA-sägare) eller
• att göra något åt sina stressorer (NJA och NEJ-sägare respketive avhoppare!)

Stress är generellt sett inte något man råkar ut för. Inte så länge man inte ser sig själv som ett “offer” för omständigheter. Stress försätter man sig i genom att inte sätta sina individuella gränser, genom sina val av tankemönster inför olika situationer etc. Så det så!

Stress är faktiskt något som var och en väljer att utsätta sig för – om man skall se krasst på verkligheten!

Med den utgångspunkten blir byggfel också något människor väljer att orsaka!!! V.S.B.

Avslutningsvis:

Skulle vara intressant att få branschens egna åsikter om vilka yrkeskategorier och roller i samband med byggprojekten som antas var de som är mest stressade respektive vilka som snarare upplever tristess i sitt arbete. Själv vet jag redan svaret (!!!) VET NI ???

Vilse i byggfels-djungeln!

FAVORIT I REPRIS – med anledning av artikel i Byggvärlden om hur Gar-Bo (inte Greta!) gladeligen betalar ut ersättning för att ÅTERSTÄLLA ett BYGGFEL – men INTE för att ÅTGÄRDA felet!! Man säger också att utförandefel inte täcks av försäkringen – men är inte byggfel just utförandefel???Är detta innebörden av ett försäkringsansvar??? Jag kommer att skicka inlägg till Gar-Bo och deras konkurrent för förklaring!! Det finns kanske en vettig förklaring. Jag tror att GarBo anser att genom att åtgärda utförandet så skall allt bli bra. Vet inte vad teknisk expertis säger om detta? Hoppas på en spännande fortsättning.

FAVORIT I REPRIS om definitionen på byggfel:

Det är inte lika självklart för alla vad som egentligen är ett fel i byggsammanhang. Det tycks inte särskilt självklart för någon. Man talar om entreprandfel och vad är egentligen det?

Följande tycks i alla fall ganska klart:

• Ett entreprenadfel behöver in vara en kvalitetsbrist och
• En kvalitetsbrist behöver inte vara ett entreprenadfel!

Ett tvivelaktigt utförande behöver inte vara ett entreprenadfel medan en liten smutsfläck som enkelt kan tvättas bort alltid är ett entreprenadfel!

Ett entreprenadfel skulle kunna definieras med stöd av HusAMA om inte beställarna väljer att låta besiktningsmannen anpassa sin besiktning till kassan och till vad man tror brukarna accepterar.

Definitionen på ett byggfel är – liksom dfefinitionen på ett entreprenadfel – GODTYCKLIG! V.S.B

Och nu till åtgärder av byggfel/entreprenadfel:

Skall byggfel återställas till samma fel?

I en artikel i SDS står att läsa ett exempel där byggfelsförsäkringen kan täcka husägarnas kostnader för att ÅTERSTÄLLA FELET!!!  Men inte för att undvika att felet uppstår igen!

Är det så man skall göra när fel upptäckts och följdfel uppstått? Räcker det ur entreprenadjuridiskt perspektiv at enbart reparera följdfelet?

Att ÅTGÄRDA det fel som orsakat mögelskador på ett sätt så att problemet undviks i framtiden täcks, som jag förstått artiklen, inte av försäkringen. 

• ÄR det förresten ett byggfel att utforma fasader av putsad frigolit? Detta bör väl ha stått i bygghandlingarna om sådana fanns? I så fall är det ju inget ”byggfel” – ut entreprenadjuridiskt perspektiv!

Man kan också fundera över kriterierna för godkännande av entreprenaden – vid slutbesiktningen!

• Vilka kriterier går besiktningsmannen efter när han skall godkänna en entreprenad för överlämnande och ibrukstagande? Antal entreprenadfel? Åtgärdernas omfattning eller kostnad? Ansvarstvisternas längd?

• Tar besiktningsmannen någonsin hänsyn till om husägaren får ett fullvärdigt boende eller ett kontor etc där denne kan arbeta utan störningar? Var går i så fall gränsen? Vad anses vara det fullvärdiga brukande som beställaren betalt för?

• Är det OK att godkänna en entreprenad där man redan vid slutbesiktningen upptäcker fel och brister som kan orsaka väsentliga ingrepp och störningar ur brukarens perspektiv? Eller som begränsar användandet?Golv som måste läggas om? Balkongräcken saknas? Elledningar sticker fram och kontakter hänger lösa? Badrummen har fel fall och måste göras om? Skall entreprenader behäftade med liknande fel godkännas vid slutbesiktningen?

• Vad kostar det att åtgärda entreprenadfel i byggnader efter det att de tagits i bruk i förhållande till att åtgärda först och flytta in efteråt?
• SIST MEN INTE MINST: Har besiktningmannen något ansvar????

I besiktningsprotokollen riskerar allvarliga fel drunkna i mängden mindre allvarliga respketive ”kortsiktiga” fel. När det gäller slutbesiktningsanmärkningar.

Skulle man inte kunna tydligare särskilja mellan:

• Fel som kan åtgärdas av en städerska!
• Fel som lika väl kunnat uppstå under bruksskedet, till följd av ”normalt” slitage, och som inte har med byggandens vitala funktioner och livslängd att göra. Dvs. fel som ägaren så småningom kommer att renovera i samband med underhåll.
• Allvarliga funktionsbrister och fel som äventyrar byggandens livslängd eller vitala funktioner.

Kan ovanstående indelning underlätta kriterierna för godkännande av en entreprenad?

En tydlighet borde kunna underlätta prioriteringar och kanske överenskommelser och ekonomiska uppgörelser mellan byggare och beställare. Detta kräver dock att byggarna är raka och tydliga beträffande faktiska allvarliga brister och tar dessa på allvar! Där har många nog en bit att vandra…

”Hög standard – vad f-n är det?”

Standarden på exempelvis en nybyggd bostad har inget med byggkvalitet att göra, eller? Svensk standard, tysk standard, polsk standard, EU standard – va f-n betyder det i byggsammanhang.
Jo,…. ingenting!

För oss byggare gäller nämligen HUS AMA vare sig det blir bra eller ej. Dyra material och kunders kostsamma tillval behöver inte levereras, hanteras eller monters så att den standard kunden betalt för uppnås. Nej, faktum är att det aldrig verkar kunna definieras som byggfel (entreprenadfel) om kunden inte får vad han/hon betalt för – så länge byggföretaget följer HUS AMA!

HUS AMA bär det yttersta ansvaret för allt som händer i en byggares liv. Beställaren bär egentligen bara ansvaret för att ha handlat upp entreprenaden som offererats till mjölkpriset på ICA.

HUS AMA är bra – den beskriver alla utföranden in i minsta detalj och skiter totalt i helheten…

Utan HUS AMA hade många fått använda sin hjärna och det hade blivit ett enda kreativt kaos i byggvärlden. Huh, vilken tanke. Tack och lov räcker det att man är en läskunnig robot för att följa HUS AMA. Läskunnig i svenska språket….

Ja, HUS AMA är byggarnas egen bibel. Ingen läser den men alla vet att den finns.

Men hur många vet vad som står i HUS AMA – egentligen? – Räck upp en hand! (En tjänsteman på Svensk Byggtjänst räckte faktiskt upp handen – det är han som inte behöver logga in sig för att komma åt den heliga skriften…)

Vad är egentligen hög standard i byggsammanhang? Är det att följa HUS AMA? Är det att leverera en färdig produkt som är funktionsduglig, t ex tät? Är det att få så få besiktningsanmärkningar som möjligt? Är det att använda dyra material – som man förstör under byggets gång? Är det att anlita en mesig besiktningsman (dom är alltid män!)?

Fel, fel, fel!

Hög standard finns inte definierat i HUS AMA – alltså är hög standard ett entreprenadfel som aldrig bör begås!!! V.S.B.

Medan vi låter Zlatan vara ett föredöme för beställare – med stake – vill jag introducera byggbranschen för två “riktiga” entreprenörer som ett föredöme för andra byggare. Dom sket totalt i HUS AMA och byggde en koja som uppenbarligt håller måttet. (Nej, det är inte Turning Torso, men en nästan lika hög koja med nästan lika många besökare). Läs om dessa unga byggare och deras byggnadsverk i webbtidningen Byggvärlden. Riktiga byggare är “rediga” skånska pågar från Snårestad! Precis som Zlatan – fast han är från en annan snårig stad i Skåne! Ligger förresten Skåne i Sverige???