Hur PRIORITERADE dom här? LEX Femtielva…

Att prioritera är INTE fult – inte oetiskt. Faktum är att vi alla prioriterar hela tiden, ofta på det omedvetna planet. Att prioritera är normalt, till och med nödvändigt. Vi kan inte göra/vara allt samtidigt. Personligen har jag bland annat prioriterat bort livet som miljardär på en paradisö i Söderhavet! Det ni – det är få förunnat

När ordet PRIORITERA börjar smaka illa är kanske framförallt i sjukvårdssammanhang. Klart måste även här prioriteras och det har det säkert också gjorts  sedan urminnes tider – m h a kompetens, hjärna och magkänsla hos personalen! Nä, problemen med prioriteringar är när hjärnan kopplas bort från själva förfarandet, från processen. Att prioritera med sin egen hjärna och magkänsla är en sak – att prioritera efter en FÖRUTBESTÄMD och generell mall är en helt annan sak. Det är då det blir oetiskt…

Byggblasket varnar härmed känsliga läsare från att klicka på denna länk till artikel i SDS om hanteringen (bortprioriteringen!) av en svårt influensasjuk man. Den som redan är MÖRKRÄDD när det gäller sjukvården riskerar men för livet – efter att ha läst denna artikel: HÄR
Uppdaterad 2/11: Som om inte det vore nog… – ett annat skräckexempel, från Astrid Lindgrens Barnsjukhus: HÄR (hade jag varit Astrid Lindgrens släktingar hade jag tagit bort hennes namn från det sjukhuset)

LEXA mig hit – LEXA mig dit
Att vårdpersonal riskerar EN patients liv tillhör i normalfallet det normala… Inget vi längre höjer på ögonbrynen för – dvs när det INTE är pandemitider. Men att i dessa svin-tider även riskera alla andras liv kräver en särskild LEX. Att så svårt sjuk och med så sannolika symptom gång på gång refuseras av vården som slutligen – i maskopi med SOS Alarm – VÄLJER att också riskera FLERA andra personers liv och hälsa. Inte bara en taxichaufförs och dennes tre andra i andra sjukdomar sjuka personer – utan också på de personer som av olika skäl kan komma att behöva vård i konstgjord lunga framöver – när denna nu, av märkliga prioriteringsskäl, “råkar” vara upptagen…

Vad har en taxichaufför att lära ut till vården? -Allt! Allt om prioritering och sunt förnuft!
Den enda som gjorde RÄTT här var faktiskt taxichauffören – han prioriterade m h a sunt förnuft! Han prioriterade den dödssjuka mannen framför hämtningen av den fjärde färdtjänstpatienten (och kanske räddade livet på denne?) för att köra den influensasjuka mannen mer eller mindre direkt till en konstgjord lunga.

OK, influensamannen är ju medelålders (en ganska låg-prioriterad livsform) – hade det varit ett barn hade säkert prioritering skett annorlunda. (Uppdaterad 2/11: Detta trodde jag i mitt enfald – i fredags – idag vänder det sig i magen när jag läser om prioritering av just barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Astrid Lindgren själv vänder sig säkert i graven! Fy faaaaan!)

Just därför får vi nu hoppas att inte nästa patient ÄR ett barn – den konstgjorda lungan i Lund börjar nämligen bli fullbelagd!  Kanske p g a just “prioriteringar”…

Byggblasket undrar: HUR i h-vete prioriterade dom här?

Och på tal om effektivitet och funktionalitet – ett konstruktivt förslag:
Hade det inte varit bättre (och säkrare) att upprätta ett kölappsystem till den konstgjorda lungan och skippa alla förvirrade och kostsamma mellanhänder. När det är din tur till lungmaskinen och du verkligen behöver den – då har du tur !!!(precis som som det brukar vara i vården).
Om du när det är din tur i kön INTE är i behov av konstgjord lunga – ja, då är det bara att ställa sig sist i kön och hoppas på bättre tur nästa gång…

Sjukt? Inte sjukare än vården! Och sannolikt mer funktionellt! För att inte tala om effektivt – kostnadseffektivt!

OBS! Efter uppdatering 2/11 med anledning av en 3-årings död efter att ha nonchalerats av vården: Jag brukar göra jämförelser mellan sjukvården och byggbranschen ur funktionalitets-, ansvars- och effektivitetsperspektiv mm. Idag vill jag dock göra en distinkt åtskillnad; byggbranschen kan INTE jämföras med kulturen vid Astrid Lindrens Barnsjukhus – inte ens vid djursjukhuset i Malmö tror jag man kan sjunka så lågt som personalen vid Astrid Lindgrens djursjukhus lyckats. Nedanstående jämförelser har därför inget med just detta s k barnsjukhus att göra !!!

Vad är då skillnaden mellan sjukvården och byggbranschen?
Jag skojar inte! Det finns en väsentlig skillnad…
Båda branschers kärnverksamhet går visserligen på autopilot mesta tiden – enligt givna program, mallar och system. Det funkar OK fram tills någon annan påpekar en brist – därefter kopplas det tunga artilleriet in i processen:

• hjärna,
• problemlösningsförmåga och
• ansvar – samt inte sällan
• jurister –  som inte förstår sig på verksamheten eller kundvärdet – men väl på paragrafer och skadestånd!

Vi sätter åt varandra om det går att hitta en skyldig och när det är klart gör vi kanske aldrig mer om det specifika “lilla” misstaget, utan fokuserar glatt framåt – på nya fadäser! Och för sjukvårdens del på ett efterlängtat nytillskott till den ständigt växande LEX -samlingen. LEX står för den RETROAKTIVA styrningen av vårdfunktionen: Först gör vi fel och sen kollar vi upp OM det verkligen var ett fel! Denna sista “städrutin” funkar faktiskt riktigt bra! Bättre än i byggbranschen!

Enligt Byggblaskets överslagskalkyl (jfr: offert) kommer det bara att ta några hundra år innan LEX-samlingen är komplett så att de som DÅ arbetar inom vården vet hur den skulle ha fungerat…IDAG!

Så vilken ÄR då skillnaden – mellan vår byggbransch och sjukvården?
Jo, skillnaden är att i den ena branschen VET vi INTE om vi skall skratta eller gråta åt eländet. Angående den andra branschen kan vi däremot LUGNT sätta skrattet i halsen – så mycket VET vi!

Spotta och skölj!

Prioritera gärna men koppla först ur autopiloten – och in hjärnan samt det personliga ansvaret!!!

Från kaos till hus – eller blåst på 60 sekundmeter

Jag vill bli en kaospilot ! Det låter både coolt och kaxigt!

Först måste jag ta reda på vad det innebär; vad jag bör veta och söker därför på ordet ”kaosteori”:

• Inledningen till en uppsats publicerad på nätet gör gällande följande:

” Kaosteorin, dynamisk systemteori, studiet av icke-linjära system eller komplexa adaptiva system, osv…”

• Ur Wikipedia – på ett främmande språk – dvs ”Fra Wikipedia, den frie encyklopedi”:

”Kaosteori er en beskrivelse av visse ikke-lineære dynamiske systemer som under visse vilkår oppfører seg som et fenomen kjent som kaos. Et kaotisk system er blant annet svært sensitivt til startvilkårene (populært kalt sommerfugleeffekten). Som et resultat av denne sensitiviteten vil et system med kaotiske trekk tilsynelatende oppføre seg tilfeldig med en eksponesiell spredning av feil…osv”

Sommerfugleeffekten (fritt översatt sommarfågeleffekten?), härrör från teorin om att en liten fågel (pytteliten!) som slår med vingarna i Tokyo också leder till pyttesmå ändringar i atmosfärens olika lager vilket i sin tur skulle kunna leda till en tornado i Texas!

Vidare skriver Wikipedia:

”For at et dynamisk system skal være klassifisert som kaotisk vil de fleste forskere være enige om at følgende egenskaper må være til stede:
• det må være sensitivt til startvilkårene
• det må være topologiskt blandet
• den periodiskt banen til systemet må være tett”

Som förklaras ungefär så här – fritt översatt och förklarat av mig:
Sensitiv til startvilkårene (känsligt för eller beroende av begynnelsevillkoren):
bör betyda att en liten ändring av de ursprungliga villkoren för systemet leder till helt andra betingelser (än de ursprungliga) som i sin tur påverkar systemet framöver (på ett annat sätt än de ursprungliga villkoren hade gjort).

Topologisk blanding:
Jag tror att man med ”topologisk blandning” menar att systemet kommer at utvecklas med tiden genom att en specifik del av systemet efter hand kommer att påverka även övriga delar av systemet. Som dominoeffekten? Då rasar hela bygget i slutändan!

Jag förstod åtminstone följande (tror jag…): Väskor i olika färger är exempel på ett kaotiskt system– eller menade dom vätskor??? Ett annat exempel från byggbranschen är väl då pengar i olika färger? Vita, gråa och svarta.

De måste menat vätskor (!) i olika färger – i samma system eller drink – och som med tiden löses upp i varandra till en enda äcklig sörja…. Av betong, stål, plast, gips, hålrum för isolering och läckande anslutningar. Allt utspätt med silikon i stora lass.

Kuggfråga: Vilka bransch är största förbrukaren av silikon? Fel, fel, fel; det är inte plastikkirurgin! Gissa en gång till!

Nästa fråga: Vilka liknelser finns mellan kaosteorin och byggbranschen – sett som ett system?

Kanske lättare att försöka hitta kontraindikationerna på att byggbranschen skulle kunna ingå i en enda stor kaosteori – om det finns några kontraindikationer på detta överhuvudtaget… Vad anser Ni andra?

En kontraindikation på att byggbranshen skulle ingå ett kaotiskt system kan möjligen vara att byggbranschen snarare kan liknas vid ett systemfel – än ett system! Kanske kan detta systemfel utgöra grunden till en helt ny organistionsteori? Eller är det bara en helt vanlig och felarbetat form av byråkrati? Vad vet jag?

Fråga nummer 3: Går det att styra och kontrollera ett kaotiskt system? Eller åtminstone nyttiggöra effekterna av ett kaotiskt, dynamiskt och adaptivt system? Att utvinna något positivt ur kaoset? Kankse att utveckla lärande och lyssnande organisationer i systemet?

Koppla i så fall bort autopiloten! Ju fortare desto bättre. Om något skall hända kan man inte låta autopiloten bara tugga på. Autopiloten kan inte längre styra och navigera systemet!

Ett är säkert:
Så länge byggbranschen fortsätter att illa fäkta utan att först förlikat sig med ett eller annat faktum, t ex hur systemet ser ut och (inte) fungerar idag samt hur man vill att det skall se ut och fungera (!) och vilka kriterier som krävs uppfyllda för att nå målet, – saknas enligt min uppfattning den stabila grund och utgångspunkt som behövs för att kunna förbättras på ett målmedvetet, strukturerat och framförallt branschgemensamt sätt! Snart kommer ropen att skalla: kaospiloter till alla!

• Hellre en äcklig tornado i Texas än tio sommarfåglar i en TexMex-sörja!

PS Jag fick många träffar på ”Kaosteori” på nätet och valde spontant bara ett par exempel. Jag har ju – ännu inte – betalt för att fördjupa mig i detta. Så det får ni göra själva eller betala mig! Diskutera gärna HÄR på bloggen så länge – så kanske jag åtminstone skulle kunna göra en bra sammanfattning av Era egna analyser!
Eller skyll Er själva!

PS. Jag tror att “sommarfågel” betyder fjäril – på norska.