Om byggprocessen slutar i kaos – hur började den? Och vad kostade den?

Kanske byggbranschen bör fundera över sitt eget ansvar för samhällsekonomin och boendekostnaderna – innan de börjar gnälla om samhällets ansvar för byggbranschen?
Hur börjar ett kaos???
Det är ingen väl bevarad hemlighet att byggprojekt allt som ofta slutar i långdragna och konfliktladdade åtgärdsprocesser. Ibland står det om dessa i tidningen – ibland inte!

Ett par exempel har tagits upp på Byggblasket, t ex DETTA, DETTA och DETTA .

Rörmok skriver på sin blogg om ett aktuellt projekt (för övrigt okänt för media – det är ju inget osedvanligt projekt – tyvärr!). Rörmok skriver om dörrhål som skall flyttas två arbetsdagar före slutbesiktningen, om uppenbara fel beträffande stuprör som mynnar ut långt upp på fasaden vilket “upptäcks” efter eller vid slutbesiktningen – och nylagd asfalt måste rivas om för schaktning till rör som ”glömts bort” under processen.

Exempel finns på projekt där flera år har gått efter inflyttning utan att de är färdigbyggda. En bostadsköpare kommenterar på Byggblasket efter 3,5 år i sin ofärdiga bostad: HÄR . I Boverksrapporten ”Fel och brister i nya hus” ges flera exempel på ”kaoset” efter inflyttning. Läs mer HÄR under Byggfelsforum.

Byggblasket undrar inte bara – HUR alla dessa projekt som mynnar ut i kaos… börjar… NÄR slutar de egentligen?
Inte tycks slutbesiktning eller en garantibesiktningen var någon helig gräns då byggprocessen slutar. Frågan är inte bara NÄR byggprocessen egentligen kan anses avslutad? Och VARFÖR besiktningsgången som inte säkerställer nå´t överhuvutaget behövs – dvs så länge INTE möjligheten att underkänna en entreprenad utnyttjas?

Vad orsakar detta åtgärdskaos och brist på riktiga avslut?
Ett juridiskt avslut är uppenbarligen inte detsamma som ett avslutat projekt i realiteten. Med utgångspunkt ifrån kaosteorin kan man fråga sig följande:

• hur såg målet för projektet ut?
• hur såg begynnelsevillkoren ut?
• vilka delar skulle förenas och ”smältas ihop” i processen?
• vilka kritiska faktorer påverkade processen under dess gång?
• liknar resultatet det uppsatta målet?   (Ha,ha)
• Vad hände och varför känner ingen sig ansvarig för det som hände????

Enligt Byggblaskets mening finns det ett grundläggande systemfel i  byggbranschen.
Ett systemfel som hämmar kvaliteten och effektiviteten MEN ett systemfel som vi ideligen befäster genom att skapa nya stödprocesser kring det. Ett exempel är externa kontrollfunktioner – dvs utöver egenkontroll – som inte bara befäster problemen utan också skapar högre byggkostnader. Rådgivande funktioner utan budgetansvar, utförandeansvar eller vetorätt i projekten är ett kostsamt spel för gallerierna, anser inte bara Byggblasket – utan också Per-Erik Josephsson på Chalmers som även studerat “kaoset” under bygget! Att förändra kulturen i branschen är det enda riktigt effektiva och hållbara – anser Byggblasket!

Alltså: om byggprocessen slutar i kaos – hur börjar den? – Vad kostar den? – Och varför är ingen ansvarig?
Hjälp till genom att reflektera och kommentera på Byggblasket.

“Det är sån´t som händer” ?!?

Nu är det på tapeten igen… den utdragna åtgärdsprocessen.
Medan familjen Gustavssons tapeter är fortgående bubbliga säger Älvsbyhus som ansvar för bygget: “Det är sån´t som kan hända”.

Vaddå “kan hända”? Det ÄR sån´t som HÄNDER! Det händer hela tiden! Det tycks faktiskt vara det enda som händer nu förtiden…

Jag kunde därför inte sagt det bättre själv! Nästan hela samhället är ju idag strängt upptagna med “sån´t som kan hända”, dvs med garantiprocessen inom byggsekten. Och där hände absolut – INGENTING! V.S.B. Så var den saken klar:

“SHIT HAPPENS!”

Länkar till artiklar: Drömhuset – en mardröm för familjen (HD)
“Det är sån´t som kan hända” (HD)