Varför är arbetsmiljöverkets utredning hemlig?

Detta har hänt: Konstruktör av stålstomme anses ha lyckats med bedriften att begå ett arbetsmiljöbrott – på någon annans arbetsplats än sin egen(!) Många i byggbranschen verkar upprörda över Arbetsmiljödomstolens till synes ytliga (och hemliga!) analys av arbetsplatsolyckan i Kista och de faktorer som kan ha lett fram till olyckan. En märklig analys och en ganska intetsägande dom – eller åtminstone: en svårtolkad dom – för de av oss som VET hur en byggprocess fungerar och för de av oss som vet hur en stålstomme fungerar…

Ingen tycks förstå hur varken arbetsplats”ansvariga” eller uppdrags”ansvariga” på Cremona kan frias helt från just ansvar - trots att skadestånd/böter utdömts till ETT av företagen… dvs till det företag som inte hade arbetsmiljöansvar på det andra företagets arbetsplats…

Byggblasket m fl ifrågasatte vilken lärdom vi andra i branschen skall ta av domslutet för att det inte skall hända igen

Bild inskickad av Leif - fotograf ej angiven

• Ingen är ansvarig i ett byggprojekt – utom en (i värsta fall)?
• Och det är alltid okänt i förväg vem som i efterhand kommer att få ta SvartePetter-ansvaret, dvs om nu alla “olyckliga omständigheter” i ett projeket – mot förmodan – skulle leda fram till allvarliga konsekvenser….
• …Vilket Gud förbjude…. haha

Tragikomiskt! Nicht Wahr?
Preventivt??? Skulle inte tro det….

Den engagerad och sakkunnige stålmannen Leif ifrågasatte om rättegången ens baserades på “rätt fel” och har idag bidragit med egen analys baserad på uppgifter i media och kvalificerade kommentarer kring arbetsplatsolyckan i Kista Galleria.

Stålmannen har åter kontaktat Byggblasket samt Linda på Byggvärlden med en grundligare analys och sammanställning av några kommentarer kring fakta i målet, stålkonstruktioner, arbetsrutiner mm. Leif skickade detta dokument till Blasket: Läs och begrunda !!!

Kommentarerna sammanställda i dokumentet bekräftar också arbetstagarens ansvar at säga ifrån och problemet med att få någon att lyssna på arbetstagaren (här: svetsaren). Byggblasket undrar varför arbetsmiljöverkets “kvalificerade” utredning är hemlig? Beror det på att utgången var uppgjord från början? Är den offentlig nu – sedan polis och åklagare tagit del av den? Finns det en länk?
Hög tid för arbetsmiljöverket att lägga alla korten på bordet och röja undan spekulationer från Byggblasket och andra besvärligheter…
/Byggblaskets besvärsavdelning

Byggvärlds-Linda gör säkert en artikel av det hela om hon anser att underlaget räcker för det. Kanske någon mer som kan bidra med input? Synpunkter? Någon av de som är refererade till i Leifs dokument och som kommenterat tidigare artiklar? Någon konstruktör? Anders? Eller någon som fanns på plats i Kista – någon som inte är belagd med munkavel…

Tack Leif; för ditt engagemang!!!
Hoppas de “sakkunniga” på Arbetsmiljöverket samt åklagare m fl läser dina och andras mer insatta reflektioner…? Eller anser de sig själva så pass sakkunniga att de kan sätta sig över “verkligheten”?

Observera att Byggblasket ansvarar inte för innehållet eller länkarna i dokumentet som presenterats här. Var och en ansvarar dessutom själv för sina reflektioner kring det som presenteras i dokumentet.

Dags att slipa arbetsmiljödomstolens emaljögon?

Igår skrev Byggblasket detta inlägg baserad på en kommentar till tidigare inlägg om Kista-rättegången. Idag har jag fått verifierat att personen bakom kommentaren är “rätt” person. Om han dessutom HAR rätt återstår för mer insatta att bedömma! Stålmannen tillägger i ett mail till Blasket bl a följande (citat):

Jag arbetar som svetsare samt monterar stålkonstruktioner även sådana som i Kista.

Vem som helst med sunt förnuft kan ju se med ”emaljögat” att balken i sin senaste funktion inte skulle klara lasten vilket montören som förolyckades tydligen också gjort och påtalat.

En sådan här konstruktion måste stagas mycket noga i X och Y led speciellt under montage tiden då det är som ett korthus.

Där fick domstolens “sakkunnig” svar på tal! Leifs ursprungliga fråga borde vara den springande punkten i ansvarsfrågan:

Beslutet att flytta stolpen är orsak till olyckan!
Vem eller hur detta beslut togs borde utredas, var konstruktören medveten om flytten?

Uppföljaren till den romantiska komedin som utspelades i arbetsmiljödomstolen i höstas – kommer att bli en riktig rysare!!! På med 3-D glasögonen!

Byggblaskets fråga:

Var kan jag läsa om den flyttade stolpen? I rättegångsprotokollet? Någon?

Uppdaterad: I Ny Teknik finns en artikel med en illustration över konstruktionen, arbetsplatsen, den flyttade stolpen samt överbeslatningen av bjäklaget p g a upplagda och bjälklaget överbelamrat med upplagda byggelement. Är denna belastning också konstruktörens ansvar?

under en annan artikel i Ny Teknik har en person med signatur Kirbe kommenterat och analyserat förutsättningarna. Och kommit fram till ungefär samma som Leif här, dvs att förutsättningarna på arbetsplatsen måste ha bidragit – eller rent av varit orsaken? Möjligen var balken också feldimensionerad – eftersom K erkänner detta, men varför tar inte det till synes systematiska rättegånsgprotokollet ens upp detta??? Detta med ändrade förutsättningar, flyttad stolpe samt med den tillfälliga beslastningen av bjälklaget??? Why?

Fler Kista-inlägg:
Kista-rättegången – baserades den på fel fel?
Kista – Town of the Talk
Var fanns arbetsmiljösamordnaren?
Sveriges största arbetsmiljöjämkning
Konstruktören som fick Svarte Petter
Syndabock – en god affärsidé?

Kista-rättegången – baserades den på fel fel?

Uppdaterad: Byggblasket har inte kunnat verifiera att insändareskribenten nedan är den han utger sig för eller att det är hans egen mailadress han angivit. Å andra sidan har ingen heller dementerat påståendet… Jag låter detta inlägg stå kvar för att se eventuella reaktioner som följer och hoppas att Linda Nohrstedt på Byggvärlden, som bevakar just Kista-rättegången, är uppmärksam även på denna infallsvinkel. Om påståendet om det flyttade upplaget/stolpen stämmer då omkullkastas ju det mesta i den ursprungliga rättegången – kring vem/vad som orsakade dödsolyckan! Insändarskribenten nedan och andra är välkomna med respons här:

Medan Byggblasket funderar över hur en person på ett externt företag kan fällas för arbetsmiljöbrott på någon annans arbetsplats… dimper ett “hisnande” påstående ner bland Byggblaskets kommentarer. Kista-domen avhandlar enligt en kommentar fel saker. Byggblasket blev “relativt” förstummad och tänkte wow, stämmer verkligen detta som kommentaren gör gällande:

Domen i Kista – olyckan avhandlar helt fel saker! Balken var från början en stabiliseringsbalk som skulle hålla avståndet mellan balkarna som bär upp betongbjälklaget. Balken skall endast bära sin egenvikt. Då man inte kan ha kryss-stag var balken 1400 mm hög för att stabilisera bjälklaget i balkens längdriktning.

MEN HÄR SKER FELET. En transportväg till en lastbrygga blev för trång därför flyttades upplagsstolpen till ytter ändan av balken som nu plötsligt blev bärande av hela valvets tyngd. Ursprungligen skulle upplagsstolpen som är extra bred, uppbära balkarna som betongvalvet ligger på direkt vid livförstärkningar i avvecklinsbalken vid den ursprungliga placeringen av stolpen.

Beslutet att flytta stolpen är orsak till olyckan!

Vem eller hur detta beslut togs borde utredas, var konstruktören medveten om flytten?

Om detta stämmer(?): Var det konstruktören som tog beslut att flytta stolpen? Blev konstruktören tillfrågad om möjligheten att flytta stopen? Var det konstruktören som var arbetsmiljösamordnare på bygget????
Sen å andra sidan: Om balken nu inte var feldimensionerad… Varför tycks då K “erkänna” att balken var felaktig samt felaktigt tillverkad på en förhandskopia?
Så här måste det vara: Det begicks MER än ETT fel i projektet!!! Fel som SAMVERKADE i omständigheterna kring olyckan! I projektet med MER än EN ansvarig!?

Felaktigheter och oansvar har för ovanlighetens skull samordnats(!) – för att orsaka största möjliga effekt! V.S.B.

Baserades Sveriges största arbetsmiljömål på fel fel? Och fel ansvar?
Om ovanstående stämmer – har arbetsmiljödomstolen agerat mer inkompetent än Byggblasket någonsin kunnat föreställa sig – ens i sin vildaste fantasi…. Byggblaskets konspirationsteori stämmer kanske trots allt…? Vem sitter i arbetsmiljödomstolen? Gudrun Schymann? Centerpartister och andra förståsigpåare..?

Byggblasket reklamerar härmed värdet av rättegången – och vill ha tillbaka sina skattepengar!

Kista – town of the talk

Bestörtningen över domen i Kista-målet är stor
Frågor och synpunkter haglar i media, på bloggar, på arbetsplatser och i kommentarsspalterna. Inte bara Byggblaskets egna frågor haglar över byggblasket – även andras och då inte bara på bloggen!

Frågeställningar som kommit upp och som kan vara intressanta i sammanhanget:

• “Varför anlitar jag en konstruktör för att konstruera? Varför gör jag det inte själv?”
  (undrar en beställare (Viktoria): Här)
• Hur mycket debiterade uppdragsansvariga vid Cremona ut för konstruktören i timmen? Debiterades hennes timmar som för en “fullvärdig” konstruktör? Eller som en novis – med ett par hundra kronor lägre timpeng?
  (undrade en byggprojektledare idag på lunchen)
• Är inte arbetsledningen – när denne får kännedom om potentiella missförhållanden - skyldig att avblåsa allt arbete tills eventuella tvivel kring balkmått och säkerhet undanröjts? (undrade/konstaterade samma projektledare under samma lunch idag)
• Eller utgick rätten ifrån att den omkomne montörens fru – genom sitt vittnesmål – begick mened? När de valde att inte “väga in” hennes berättelse? Vem har bevisbördan för mened? Kommer montörens fru i så fall att bli formellt anklagad för detta allvarliga brott? Eller blev hennes vittnesmål, om att hennes man ifrågasatt balkdimensionen för arbetsledningen, helt enkelt bortdiskriminerat ibland alla andra tyngre “expert”-utlåtanden i rättegången…?
  (undrar Byggblasket – vem annars?)
• Dimensioneringskontroll skall utföras av någon som ej deltagit i projekteringen – vem utförde den? Ett egenkontrollsystem som inte fungerar – är inte det ett verk av någon chef ?
  (undrar Anders Lagerås: Här)
• Är det rimligt att utdöma individuellt straff till en enda person i en hel j-la process - en process där personligt ansvar i normalfallet varken krävs, uppmuntras, uppskattas eller ens tillåts ??? Borde inte systemet ändras först? Hade fler ansvariga blivit synade och tilldelade straff i Kista-målet – då kanske systemet hade kunnat ändra sig – på sikt?!?
  (undrar Byggblasket om och om igen…)
• Hur ser ståltillverkarnas kvalitetsrutiner ut? Hur ser man på balktillverkarens ansvar – att kontrollera och/eller reagrera på uppenbara brister? På tvivelaktigheter i handlingarna?
  (undrar bl a en arkitekt som Byggblasket känner)
• Hur ser resten av hållfastheten för gallerian ut…? (undrar en person på Calles blogg). Och hur ser den ut i ALLA andra stålbyggnader??? Någon som kontrollerat detta? (undrar Byggblasket särskilt med tanke på Kista-fallet samt på nedanstående historia…)

Byggblasket har nu också fått hör en historia om stålbalkstillverkare som inte tvekar att  tillverka bärande balkar efter A-ritningar! Efter beställning från TE (tillika ett av Sveriges största entreprenadföretag…) Är det brukligt att låta A-ritningar utgöra underlag för stålbalkstillverkning? I så fall kan nog mycket annat också slippa igenom där?! Kan man spekulera i….

Byggblasket avser att uppdatera detta inlägg om/när fler frågor kring domen och ansvarsfrågan ramlar över mig! Jag släpper inte detta i första spadtaget….

Heder åt montören – den ende som försökte ta ansvar! Och vad fick han för det…?
Byggblasket är inte ute efter strängare straff för enskilda – det hoppas jag alla förstår. Precis som rätten är Byggblasket ute efter personligt ansvar – som exempel för byggbranschen. Montörens fru säger sig vara lättad över att någon blev dömd öht, skriver Byggnadsarbetaren. Det är Byggblasket också – lättad. Det kunde ju varit ännu värre… i vanliga fall är ju INGEN ansvarig!
Till skillnad från Arbetsmiljöverket anser Byggblasket att ALLA berörda hade personligt ansvar i processen! Montören bör också få bättre upprättelse – i synnerhet som han sa ifrån till arbetsledningen! Montören försökte ju ta ett ansvar – ett kvalitetsansvar!

Men alla övriga tycks ju som vanligt se sig som offer för den förarlösa processen, sorgligt men sant!

Sveriges största arbetsmiljöjämkning?

Efter att ha läste redogörelserna kring rättens överväganden och beslut – och med tidigare tidningsartiklar kring Kista olyckan i bakhuvudet… Ju mer jag tänker och analyserar detta – desto mer börjar det stinka uppgjort i förväg! Någon vill kanske statuera exempel på personligt ansvar? Konstruktören hade ju begått en serie misstag ser det ut som. Så tanken att statuera exempel är nog god…

Men det blev så fel – eftersom ALLA har personligt ansvar i byggprocessen – inte bara EN av kuggarna i hjulet!

Hur kunde t ex arbetsgivaren Cremona dömas att betala skadestånd trots att varken firmatecknare, VD eller någon annan av cheferna eller ens den uppdragsanvsvarige konstruktören – dvs han/hon som hade ansvar för vilka som involverades i processen och hur dessa involverades – ansågs ha något ansvar öht?

Många aktörer samordnades i processen som vållade montörens död
T o m montören själv ingick i den processen – Han var dessutom medveten om risken!!! Nu friskriver domen alla ansvariga – från just sitt personliga ansvar! Alla utom en! Fanns det en baktanke med detta?

Jag har en stark men obekräftad känsla….
Känslan…. att domen var förutbestämd för att statuera exempel – med konstruktören som syndabock. Men detta är bara en känsla jag nu fått! Inget som jag kan bevisa… men…

Den aktuella utgången skrevs det om redan i höstas – nästan som om det vore en sanning redan då. Tingrättens redogörelse liknar en “konstruktion” -där man bemödat sig att förhålla sig till vittnesuppgifter efter behag – så att utgången blir den tilltänkta och där man inte “kunnat bevisa” sådant som skulle kunna fälla fler personer? Men min känsla kan vara fel! Det är en halvvild spekulation… men mina aningar brukar ju stämma. Läskigt nog!

Överklaga därför gärna min känsla, tack!
Av ovanstående skäl – och för att branschen skall få ett vettigt exempel att förhålla sig till – så hoppas jag på överklagan till en distans som väljer att INTE jämka fram en dom – i samråd med Arbetsmiljöverket och andra experter på overkligheten!

Skadan är redan skedd – vilket Byggblasket djupt beklagar!
Och om det nu är exempel som skall statueras? Nya olyckor som skall förhindras?
Ge då branschen ett realistiskt och verklighetsanknuten dom att förhålla sig till! Tack!

Konstruktören som fick Svarte Petter!

Byggvärlden redogör idag för tingsrättens motiv till att döma konstruktören för rasolyckan i Kista. Samt motiven för att frikänna övriga. Lärorik läsning! Även denna redogörelse på Byggindustrin.

När jag läser redogörelsen kan jag förvisso förstå tingsrättens syn på den försumlighet som faktiskt begicks från konstruktörens sida, bl a avseende märkning och datering av ritning!

Vad Byggblasket INTE förstår är hur uppdragsANSVARIG konstruktör och arbetsledning kan frikännas helt och hållet. Och vad gjorde projektledning, kvalitetsansvariga och beställare för säkerheten i projektet? Hade dessa en underordnad roll i projektet???

Vad jag förstår av redogörelsen har flera brister uppdagats – inte bara konstruktörens. Även om dessa brister inte kunnat sättas i direkt samband med dödsfallet så visar det på just bristfälligheter i bl a arbetsmiljöplan. Kan man inte ur detta dra en del slutsatser om hur beställare och projektledning “prioriterade” och gav utrymme för just säkerheten i projektet? Njet!

Spekulationerna är många:
Kan det ha varit så att projektledning och beställare inte gett arbetsledning och projektering “andrum” att säkerställa sina respektive rutiner? Sa konstruktören respektive arbetsledningen i så fall till om detta? Lyssnade arbetsledning i sin tur på montören? Varför utförde montören jobbet – när han tycks ha förstått att det var fel på balken?

Varför väger inte vissa vittnesutsagor i rättssalen lika tungt som andra?
Är det Arbetsmiljöverkets självutnämnda besserwissers som har haft i uppgifte att VÄGA och sålla bland vittnesuppgifterna?? Ja, det finns många dumma frågor och spekulationer från Byggblasket m fl – som inte är insatta i alla detaljer… men lite märkligt är det allt att en enda skyldig kunnat utses i ett projekt av den dimensionen och med så många “ansvariga”.

Kanske bekvämast så? Ingen skall behöva känna ansvar under processen (det går snabbare då – inga diskussioner!) – men någon kan tilldelas detta ansvar i efterhand! Syndabocken som vi allas enas om att utse! Så att övriga kan gå vidare och göra om samma misstag – tills nästa olycka inträffar och en ny syndabock måste offras vid altaret!

Överklaga eller inte överklaga – det är frågan!
Om nästa instans väljer att se stängare på händelsen – än vad tingsrätten hittills gjort – då kanske fler huvuden rullar – och straffen blir strängare. Då kanske konstruktören får fängelse – istället för villkorlig dom? Om försumligheten som beskrivs stämmer skulle jag nog valt att inte överklaga… straffet kanske inte blir mildare för den enskilde bara för att fler döms?! Men åklagaren överklagar nog ändå! Det hade jag gjort – om jag var åklagare! Inte om jag var konstruktören – även om det var min första spontana reaktion…

Arbetsmiljöverket är som vanligt snett på det…
Inte konstigt att domen blev som den blev om arbetsmiljöverkets skrivbordsnissar var sakkunniga här… “verklighets-experterna” haha!

Till DN säger en “expert” från Arbetsmiljöverket att branschen måste ta lärdom. OK! Vilken lärdom skall vi ta här? Att ingen med formellt ansvar behöver oroa sig för rättsliga efterspel? Det är bara att tuta och köra!

Fundera på detta – medan ni rensar ut era privata obekvämligheter där hemma i helgen….

Fler som undrar över domen bl a: Fredrik Karlsson

Fler tidningsartiklar:
Byggvärlden Byggindustrin Svd DN

Världens bästa ursäkt? Och lite trading…

Byggblasket har fått in rapporter från både när och fjärren – om Mänskliga faktorns framfart. Efter SVT-skandalen i tisdags har Mänskliga faktorn lämnat sitt varumärke både här och där. Dock inte så mycket här i Malmö – på ett tag!

Efter att ha orsakat ett allvarligt takras i Årets bygge i Göteborg stal Mänskliga faktorn en bil som h*n sedan körde och parkerade i en schaktgrop i Norrland. Igår var Mänskliga faktorn tillbaka i Göteborg för att orsaka mer problem på Årets bygge. Kanske var det även h*n som triggade Byggnads i Göteborg och fick Byggnadsarbetaren att utse Årets sämsta bygge?

En för alla? Eller ingen för alla….
Byggblasket skriver ofta om individuellt ansvar men har på senaste tiden fått äta upp en del av detta eftersom individuellt ansvar i arbetsmiljödomstolen tycks tolkas som att enbart EN INDIVID skall ta på sig alla andra individers ansvar + sitt eget! Syndabocken!

Kanske inte så konstigt att vi i byggsekten tillämpar en snedvriden syn på ansvar?
Sen SVT m fl avslöjat Mänskliga faktorns framfart har Byggblasket börjat fundera över vad det är för ofog att ständigt skylla på mänskliga faktorn. När började detta ofog? På sjuttiotalet eller tidigare? Varför? Trodde man då att maskinerna skulle ta över ansvaret? Liksom vi i byggsekten tror att ett kvalitetledningssystem eller nå´t annat dyrköpt administrativa s k ”verktyg” skall ta över tänkandet…!

Genom att ge Mänskliga faktorn skulden – menar man då att människorna i organisationen har ansvaret för det inträffade – men att ingen behöver stå för det ansvaret? Eller vad menar man?

Fler filosofer om Mänskliga faktorn:
Situation Norrland har här gjort ett tappert försök att analysera Mänskliga faktorn.
Kommentatorn ”Arbetsledarn” skriver bl a följande tänkvärda på Syncs blogg:

Ja tänk om vi kunde bygga hus med enbart maskiner. Med robotar på byggena slipper man ju den där elakartade mänskliga faktorn. Men å andra sidan så är det troligtvis människor som kommer att bygga dessa robotar, och vips så är den där mänskliga faktorn där igen!

Arbetsledarn har rätt! Mänskliga faktorn kan vi inte utrota!
Vi kan bara förskjuta ansvaret till en annan part i processen fast det är vi ju redan bra på!

Så…. vad är Mänskliga faktorn för en j-la ursäkt – egentligen?

PS. Eftersom Byggblasket ínte vill låsa upp hela detta inlägg med hela sin produktionskapacitet så har texten om Trading – som tidigare låg under detta inlägg – outsourcats :HIT

Byggbranschen – ett zoologiskt perspektiv

Min bloggkollega Situation Norrland har fullt upp med att blogga om det hårda livet i Norrland men har dessutom stenkoll på byggbranschen i media. S.Norrland tipsade idag Byggblasket om denna debattartikel i Aftonblaskan – om hur VI vältrar oss i skandalerna kring Anna Anka och Tiger Woods – medan vi mer eller mindre skiter i våra döda byggjobbare: Vi bryr oss inte om döda byggjobbare

Intressant perspektiv!  Undrar varför media prioriterar att skriva om dessa “kändisdjur” – kanske för att det säljer?  En död stålman säljer väl sämre?! T o m en överkörd hund säljer bättre – än stålmannen! Media skriver det vi vill läsa – media skapar på så sätt SINA kundvärden! Vi är kunderna! Vi köper det media skriver! Behöver jag bli tydligare?

Vill vi läsa om Ankor och Tigrar – då “vinner” den tidning som har nå´t att skriva om just Ankor och Tigrar!

Byggsekten har en del att lära av just media – när det gäller att förstå kundernas “behov”!

Den intressanta är alltså inte vad media skriver – utan snarare varför vi läser det:
Varför vi vältrar oss i medias kändisskvaller från Långtbortistan – hellre än i det blodiga allvaret – i Kista? Kanske för att vi behöver lite distansen till vardagen och allvaret omkring oss? Kanske är det vårt sätt att ta del av det liv en del av oss hellre skulle vilja leva? Och dessutom – hundar, byggnadsarbetare finns det gott om – även ankor… medan tigrar är utrotningshotade! Klart mer exotiskt att läsa om dem… Dessutom mår ju vi jantefjantar så j-kla bra av att läsa att de som “tror dom är nå´t” – får lida… dom också, minsann! HA!

Skillanden mellan Tiger Woods och Arbetsmiljödomstolen:
Kolumnisten Johanne Hildebrant beskriver också hur de åtalade i Kista-målet slingrar sig angående sin del i ansvaret för Stålmannens död och hur INGET skadestånd går till den montör som skadats i olyckan och fått men för livet. Kanske tycker företagen och de andra personer som är inblandade i Kista-skandalen att olyckan var ENBART montörernas eget fel? Ingen vill ju vara syndabocken…

Tiger Woods älskarinna har däremot fått 7 miljoner för att tiga om tiger-affären… Denna mut-skandal är nog tigerns enda likhet med byggbranschen. I övrigt mest skillnader…

Några kortslutningar:

• Det lönar sig mer att vara älskarinna till en tiger  - än att vara byggjobbare…

• Byggbranschen och byggnadsarbetare har lägre status än både en hund, en tiger och en anka! V.S.B.

Tack för tipset Situation Norrland! Nu till ett annat perspketiv:
Från det zoologiska perspektivet på byggbranschen – till vuxenansvarsperspektivet! En blogg med liknande poäng/tankeställare (fast lite ödmjukare…) som också Byggblasket varit inne på – många vuxna var inblandade i arbetsplatsolyckan i Kista (även de som skadades) – ingen vill dock ta något vuxenansvar… så Byggblasket undrar: Var f-n håller föräldrarna hus????

Jag tror nämligen att byggarbetarna i Kista faktiskt följde sina arbetsinstruktioner!  Vilket de kanske inte borde ha gjort?

Syndabock – en god affärsidé? Eller bara SvartePetter?

Byggblasket tjatar jämt och ständigt om personligt och indviduellt ansvar. Att ta ansvar för sin situation, sin roll, sin befattning, sitt jobb och sitt eget liv! Ingen är ju ett offer… bla bla bla. Öronen blöder på Byggblaskets trogna läsare.

Ingen är offer, alla har ansvar!
Alla har säkert förstått det budskapet! En del har kanske till och med börjat anamma synsättet – för egen del?

Medan andra helt sonika valt att utnyttja synsättet – för att själva slippa ta ansvar!

Bör Syndabocken ta ALLAS ansvar?
Den senaste trenden i byggbranschen verkar ju vara att hitta EN syndabock – förstöra dennes liv. Öga för öga tand för tand! Medan alla de andra som OCKSÅ haft sina klåfingrar med i leken får gå fria… och fortsätta som om inget hänt. Förutom Stålmannen – han dog… och det är ju ett straff!

Resten av de inblandade går som sagt fria från ansvar och repressalier, fria att gå vidare och skapa nya – intet ont anande – syndabockar. Gärna ungdomar! Som kan stå till svars – nästa gång…

Ang. SyndabockARNA i Kista!
Byggblasket vill bara upplysa om att personligt ansvar INTE innebär att EN ensam skall ta ALLAS personliga ansvar och ansvar även för de problem MÅNGA andra blint medverkat till att skapa under processens gång. Ny teknik skriver en artikel om konstruktörens perspektiv och en annan ingenjörsperspektivs-artikel med 107 kommentarer med spekulationerna kring livavstyvning(!), millimetermått och annat tekniskt som har med stålkonstruktioner att göra och om egenkontroll mm.

För den som lusläser eller läser bloggarna som länkat till denna andra artikel i Ny Teknik med kommentarer kan också hitta en del “guldkorn” som lyfter blickarna ifrån själva balken och konstruktören och upp mot andra ”fenomen” såsom systemet, arbetsgivare, projektstyrning, beställare. Mitt eget blogginlägg om Stålmannen pekade också på att det finna FLERA ansvariga både för själva konstruktionen och för att någon/några blev skadade när denna kollapsade.

Byggblasket hoppas verkligen att rättegången i Kista-olyckan inte utmynnar i ett prejudikat som friskriver hela processen och alla syndabockar förutom en eller två – dvs den/de som får Svarte Petter!

Syndabock – en god framtidsaffär
I så fall är vi mycket illa däran – när Syndabock kommer att bli en ny befattning inom byggorganisationerna och en ny marknad för giriga konsulter. En ny kostnad för kunderna?

Affärsidén bygger dessutom på att det skall gå snett i byggprojekten – annars ingen lönsamhet inom nischen som Syndabock..

”Blame me Consulting” kommer sannolikt/tyvärr att kunna bli ett nytt affärsområde i byggsekten
Men fram tills denna icke-värdeadderande verksamhet etablerats på riktigt gäller det dock att – genom fri individuell tolkning – dra så mycket egennytta som möjligta av Byggblaskets budskap om individuellt ansvartagande:

Om nu alla andra tar individuellt ansvar – så slipper ju jag?!
Alternativt:
Vi utser en syndabock ibland oss – så slipper vi andra framstå som idioter…

Stålmannen är död! INGEN är ansvarig!

I väntan på åklagarens besked om åtal för storbranden på Potatisåkern – för vilken försäkringsbolagen kräver Skanska och Sotarna på sammanlagt 124 miljoner kronor – kan vi följa en annan uppmärksammad rättegång:

Det största arbetsmiljömålet hittills?
Det pågår just nu en rättegång om ansvaret för den tragiska arbetsplatsolyckan i Kista – där en montör av stålstomme förolyckades efter att ha arbetat med en “kraftigt” underdimensionerad balkkonstruktion.

Stålbalk tillverkad efter PRELIMINÄRT måttsatt ritning. Bristfällig kommunikation. Klen balk – klen konstruktion… Klen tröst! Död montör! Två barn faderslösa!

VEM styr över ALLA mystiska – men ständigt återkommande! – omständigheter i byggsekten?
Samtidigt som det är tragiskt för ALLA inblandade – är Kista-olyckan och utsagorna i rättegången också en form av ”bevis” på hur verksamma i branschen ser sig själva som offer för “omständigheter”. Vilket de kanske också är…. Men offer för VEM eller VAD? Och VARFÖR?

Flera inblandade – INGEN ansvarig?
Båda den åtalade konstruktören, dennes arbetsgivare, arbetsledaren och tillverkaren kan ha haft sina fingrar med i spelet/ansvaret. Den engagerade och uppenbart insatte kommentator ”A” till artikel om rättegången i Byggvärden ger vid handen att det finna en hel del regelverk och rutiner som KAN ha förbisetts – kanske av flera parter?

På vilken VÅGLÄNGD lyssnar arbetsledningen ? Och på vilken veckodag sker detta?
Montörens änka påstår dessutom att montören hade sagt ifrån till arbetsledaren om att det inte stod rätt till. Hon vittnar om att montören ringt henne(frun) och berättat om sina FARHÅGOR ang balken och beklagat sig över att arbetsledaren INTE lyssnat! Om detta stämmer eller om arbetsledningen faktiskt försökt göra nå´t åt saken framgår inte – vad som framgår är att detta i så fall misslyckades!

Att vara död – är kanske en förmildrande omständighet?
Men märk väl - att änkans vittnesmål också bekräftar följande:
STÅLMANNEN fortsatte att jobba med – eller att åtminstone befinna sig under – den aktuella kryptonit-stommen – trots sina EGNA farhågor !

OMSTÄNDIGHETERNA gör BOVEN !!!
Konstruktören i sin tur skyller på omständigheter – som i o f s säkert kan stämma! Byggblasket anser dock att var och en har SITT ansvar för det jobb man tagit på sig både som konsult och som anställd. Att det förekommer omständigheter är upp till var och en som TAGIT PÅ SIG ansvar i projektet att ta itu med – INNAN det är för sent! Är omständigheter en URSÄKT för att inte ta personligt ansvar?

Does always the “dirty job” has to be done???
Tänkvärt är här kommentatorn A´s resonemang; Om konstruktören hade sagt upp sig från jobbet för att slippa ta ansvar för de risker som kanske var uppenbara, t ex om arbetsgivaren inte givit henne befogenheter att följa gängse regelverk och rutiner – ja, vad hade då hänt – istället? Samma sak?

Som signaturen A skriver:
Hade konstruktören sagt upp sig och slutat – Då hade ju någon annan “slufört” jobbet istället…
Om NÅGON ANNAN gjort på exakt samma sätt och om olyckan ändå skett – det lär vi ju aldrig få veta…. Men det ligger ju faktiskt en hel del i det A skriver.

Branschen ändras ju inte över en natt – eller bara för att EN person slutar
En slutar och börjar arbeta någon annan stanns där han/hon får utrymme att göra ett bra jobb – någon annan tar över skitjobbet!

Fler INDIVIDER måste sätta ner foten – för att åstadkomma förändringar i synen på – och KÄNSLAN för – ANSVAR!
Vi kan inte stå med armarna i kors och vänta på att ledarskapet i branschens skall mutera av sig själv.
Det håller inte att ”vi bara gör våra jobb” – vi måste ta VÅRT individuella ansvar också OCH GÖRA RÄTT!!
Vi måste också SE TILL att få befogenheter för detta! Det är också VÅRT ansvar att se till! Kan vi ö h t lita på någon annan än oss själva – med tanke på hur byggprocessen allt som oftast bedrivs…? Borde vi inte “ha rätt” att kunna lita på våra kollegor OCKSÅ?

If everyone is doing the dirty jobs… -  Who´s left to do the “clean job”?

Fler artiklar om olyckan och rättegången finns bl a på Byggvärlden.