Målaren som blev lack

SPONSRAT INLÄGG:

Målaren som blev lack
- på byggbranschen

I MIN värld hör jag ganska ofta byggentreprenörer, hantverkare och konsulter säga: ”Vi jobbar inte med privatpersoner – det blir bara problem”.

När Byggblasket var ute och körde bil häromdagen – på jakt efter intet ont anande sponsorer…- fick jag syn på en målare som kom körande i sin målarebil. Byggblasket förföljde målarebilen tills den kört in och stannat i en mörk återvändsgränd. Byggblasket stannade bakom och blockerade utfarten så att han inte kunde komma undan… Målaren verkade lika glad ändå… och vi talades vid en stund – om jobb, vad annars?

”Ja, jag jobbar numera BARA med privatpersoner!” sa målaren som heter Patrik. Då blev Byggblasket – efter alla bloggdiskussioner om privatkunder och kommunikation med dessa – idel öra.

”Varför då?” var Byggblaskets rappa fråga. ”Berätta mer! ”

”Ja, jag är så j-la trött på byggarna som hela tiden försöker köra över en”, svarade målaren.

”Hur då?” sa Byggblasket med sin ointelligenta uppsyn. ”Berätta mer!”

”Om byggarna t ex är 3 veckor försenade så förväntas vi underentreprenörer jobba in tiden – utan ersättning. Försöker vi säga ifrån blir det alltid rabalder, då blir man dessutom ofta mer eller mindre hotad – med att inte få fler jobb.”

”Berätta mer!”

”Det finns helt enkelt ingen avance för oss att arbeta med byggare – vi vet om att vi blir blåsta i slutänden!”

”Berätta mer!”

”Byggarna kommer ofta med tillägg i efterhand, s k ÄTA” (BB´s kommentar: ÄTA är sån´t som beställare-Viktoria och byggare-Sync träter om). Patrik fortsätter: “Sen ifrågasätter de alltid kostnaderna för ÄTA och försöker pruta.  Slutligen när jobbet är färdigt – skiter de i att betala…”

”Du skojar… Berätta mer!”

”Nä, det är alltid bråk om betalningen, allt skall motiveras i efterhand… Man måste komma in med 12 skrivelser för att överhuvudtaget se röken av några pengar på ÄTA”

Byggblasket frågar vidare: ”Vad är skillnaden mellan att ha en byggare eller en privatperson som kund?”

”Privatpersoner betalar sina fakturor. Efter 13 år i branschen har jag endast haft problem att få betalt vid 2 tillfällen – när kunden varit privatperson”

”Brukar dina privatkunder vara nöjda”

”Ja, men det gäller att vara tydlig från början. När jag arbetar med privatkunder är kraven högre och jag måste ta större ansvar!”

”Jaha, behöver du inte ta ansvar då menar du – när du arbetar som underentreprenör för en byggare?”

”Jo, men byggarna har då större del i ansvaret för det som beställs – att det är relevant utifrån förutsättningarna. En beställare som är byggare har normalt ansvaret för en korrekt arbetsbeskrivning. När jag jobbar hos privatpersoner har jag hela ansvaret för hur jag utför jobbet. Jag måste själv undersöka förutsättningarna innan jag startar jobbet.”

Målare-Patrik som sannolikt beskrivit något som en del känner igen sig i? Även om inte alla själva lyckats kravla sig upp ur horträsket –  ÄNNU. Så kan nog ovanstående tjäna som ett exempel på den förhärskande prostitutionskulturen i byggbranschen:

”När man jobbar för byggare gör man det de BER om! Och vi VET om att vi blir blåsta i slutänden!”

”Tycker du det är bättre med större eget ansvar och de högre krav på utförande och kvalitet som privatkunder ställer?”

”Självklart! Då har jag ju förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb!”

 
 
Mer info om Patriks måleriföretag här: WWW.MALAOM.SE
“Riktiga” byggare göre sig icke besvär… men bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och icke-byggföretag är välkomna, hälsar Patrik!

 
Avslutningsvis:
Byggblasket som ju gillar kaxiga byggare – och målare! – kan nu inte låta bli att undra HUR byggbranschens sett ut om ALLA underentreprenörer hade haft STAKE nog att ”strejka” när villkoren blir orimliga?! Eller när beställaren/byggaren utnyttjar dem som alternativa kreditinstitut – genom att dra ut på betalningarna.
Hade byggkvaliten blivit bättre? Hade totalkostnaden blivit högre – eller lägre? Hade vinsterna och aktieutdelningarna varit ännu högre?

Texten skriven av Byggblasket u.p.a …
Nu återstår att se om AB Måla Om i Malmö som sponsrat detta inlägg INTE bryter mot tystnadsplikten samt betalar SIN faktura i tid… Annars kommer minsann Byggblasket -i traditionsenlig ordning – att dra de j-la målarna och deras 12 skrivelser upp till tingsrätten – och där stämma skiten ur dem…

Kommunikationsbarriärer i byggprojekt – finns/fanns dom?

Det sägs ofta att kvalitén i byggandet blivit allt sämre på senare år. Orsakerna skylls bl a på stress, beställarna och nya obeprövade material och produktionstekniker. Om det nu verkligen är så att kvaliten faktiskt blivit sämre totalt sett, vet jag inte. Men det finns säkert flera ”sanningar” kring de kvalitetsbrister som förekommer i byggandet. En av dessa – och sannolikt starkt bidragande(!) – är att ingen tycks känna sig personligt ansvarig. (Ja, jag är tjatig!)

En annan ”sanning” handlar om organisatoriska förutsättningar och om kommunikation. I föregående inlägg skrev jag om hur vi är ”programmerade” att se saker främst ur vårt eget perspektiv. Detta – att inte anstränga sig att försöka förstå kommunikationsparten – kan ju påverka möjligheten till en effektiv och funktionell kommunikation.

I ett byggprojekt förekommer som bekant många kommunikationshändelser. Se bl a Per-Erik Josephssons rapporter. Vill man studera kommunikationen kan man också skilja mellan:

• envägskomunikation,
• tvåvägskommunikation och
• flervägs-kommunikation samt

• social respektive
• arbetsrelaterad kommunikation.

Exempel på envägskommunikation är färdiga bygghandlingar som skall följas på byggarbetsplatsen
Om bygghandlingarna alltid vore korrekta från början skulle övrig kommunikation – på arbetsplatsen – sträcka sig till inbördes kommunikation angående bl a praktiska aspekter på utförandet och materialhantering. Om handlingarna är felaktiga eller ofullständiga kan flervägskommunikation bli nödvändig för att lösa problemet. Eller så följer man befintliga handlingar – ändå… Med andra ord ett medvetet val att låta projektören eller någon annan överordnad ta ansvaret – trots att man på bygget känner till att handlingarna är felaktiga! – Ja, detta förekommer faktiskt och är betydligt enklare än att kommunicera! (dvs enligt flera uppgivna/frustrerade byggnadsarbetare jag själv talat med är det “inte lönt” att säga ifrån om handlingarna är felaktiga)

Tvåvägs- och flervägskommunikation förekommer hela tiden på byggarbetsplatsen
Kommunikationen på bygget kan vara såväl arbetsrelaterad som social. Enligt en intervju på en byggarbetsplats förkommer den sociala och kamratliga kommunikationen främst inom den egna gruppen medan kommunikationen mellan olika yrkesgrupper eller underentreprenörer främst är arbetsrelaterad och har inte lika mycket socialt eller trivselrelaterat innehåll.

Olika subkulturer i en organisation påverkar kommunikationen och resultatet
Sannolikt fungerar kommunikationen mest friktionsfritt mellan individer eller grupper där också en social faktor binder ihop dessa. Friktion i kommunikationen kan uppstå vid motsättningar, brist på förståelse för de andra aktörernas förutsättningar. Det räcker kanske inte att ”bara” lyssna bättre på andra – det krävs också förståelse, inlevelseförmåga.

Ju fler olika grupperingar som finns i ett projekt och på ett bygge – desto större risk för just kommunikationsproblem iform av motsättningar, ”vi och dom” . Ju fler subkulturer desto svårare att få alla att ro i takt!

Ror alla ens åt samma håll?
Byggblasket undrar hur stor roll trenden med alltmer delade entreprenader, inhyrd personal spelar – för de brister som idag ofta uppstår i byggandet? Att varje individ dels ingår i byggarbetsplatsens team också ingår i sin egen arbetsgivares team och delar (förhoppningsvis) också denne arbetsgivares övergripande målsättning – inte bara det aktuella byggprojektets…

Ett annat betänkande är att under samma period som specialisering och uppdelning blivit allt vanligare i byggprojekten tycks allt färre resurser läggas på planering och projektering. Ett problem som ALLA tycks medvetna om och som ALLA tycks anse vara mindre ekonomiskt – på lång sikt och kanske också numera även på kortare sikt?

Frågan är om den organisatoriska och kommunikativa utvecklingen i byggbranschen går hand i hand?
Förekommer det överhuvudtaget någon medveten utveckling avseende funktionell kommunikation i ett byggprojekt? När organisationerna blivit alltmer uppdelade. Det är kanske upp till var och en? I så fall kommer mina präktiga förslag här:

• Ta själv ansvar för kommunikationen!
• Ta ansvar för din del av arbetet – säg ifrån om något verkar bli fel (även inom andra ansvarsområden än ditt eget)
• Ta ansvar genom att säga ifrån FRÅN BÖRJAN om du märker att förutsättningarna att genomföra arbetet på ett bra sätt kommer att bli orimliga (säger du inte ifrån så snart du är medveten om detta – så gnäll heller inte!)
• Försök förstå andra gruppers (subkulturer) förutsättningar när du kommunicerar och samarbetar med dem.
• Försök se andras perspektiv och möt andra även på deras premisser – men sätt dina egna gränser och låt dig inte utnyttjas (mer än du själv tillåter…)!

Lästips för ökad förståelse och lyhördhet:
- För den som inte själv är projektledare eller entreprenör kan Sync bistå med erfarenheter från arbetsplatsledning och projektledning.
- För den som inte själv är underentreprenör (inom VVS) kan jag rekommendera Rörmoks många skildringar över episoder som bl a beskriver kommunikationen på de byggen han arbetar på. Bl a en episod där en till synes ”klumpig” arbetsledare klampar in, försöker kommunicera och uppnår en enda sak: motsättning. Många av Rörmoks arbetsrelaterade inlägg handlar just om kommunikationsbrister, organisatoriska brister och är därför mycket lärorika att läsa och reflektera över.
- En annan underleverantör är Peter Walfridsson som i sin blogg  ibland beskriver byggprocessen  – eller snarare problem i denna – utifrån just sitt underleverantörs-perspektiv.
-Calle beskriver då och då byggjobbarperspektivet ofta med politiska förtecken. Inte fel att ta del av för den som själv inte är byggjobbare!
- Den som vill förstå att en byggchef inte bara är en bonusmaskin utan också har en vardag med sina dilemman och förpliktelser kan läsa bl a Byggchefens blogg. Byggchefer kan t ex känna sig väldigt “ensamma” i organisationen. Kanske därför även de är organiserade i Byggcheferna?
-Upps! Glömde Viktoria… som då och då skriver något om branschen – ur en miljöingenjörs och beställares perspektiv, såsom här om konsulter.

När du inser att det många fler “sanningar” än enbart din egen - då har du kommit långt!!!
Att dessutom bli varse övriga aktörers olika perspektiv och förutsättningar är kanske det som krävs för att åstadkomma förbättringar i byggprocessen och kommunikationen i denna. Inte minst underleverantörernas perspektiv är viktigt – de är ju till stor del dessa som utför jobben på byggena idag! Men det handlar väl då om att varje individ och subkultur, t ex UE, i större utsträckning också tar ansvar för att själva förmedla sitt eget perspektiv till beställare, kollegor och andra som berörs!!! Och då inte enbart i efterhand!

Det är orimligt att – som idag – fortsätta att utgå ifrån att alla andra är tankeläsare. Det är de allra flesta – INTE!!!

Och en sak till: Kvalitet är ingen tillfällighet! Så sluta utgå ifrån denna etablerade villfarelse… …och hälften är vunnet!

Ett avtal är ett avtal – också för privatpersoner!

För att uppväga alla “elakheter” jag brukar skriva om byggbranschen samt för att inte bli anklagad för att sätta kunder på en pidestal vill jag härmed offentliggöra att byggföretagens kunder INTE är några offer – de heller! Såvida ingen TVINGAT dem att teckna avtalen…? Kan någon hosta upp några miljoner till en ny bostad den ena dagen (även om denne nästa dag “plötsligt” vaknar upp utfattiga…) har jag svårt att se vederbörande som ett offer i ordets bemärkelse.

Hur bäddar JM sängen?
Med anledning av att Byggvärlden idag tar upp ämnet “Dockterassen” där JM nu stämmer de bostadsrättsköpare som inte fullföljt sina åtaganden enligt köpeavtalen tar jag också upp detta ämne – igen. Mitt syfte är bl a att ifrågasätta bankernas ansvar för sina lånelöften, vuxna människors ansvar för sina undertecknade avtal samt om inte byggföretagen faktiskt tjänat på att ta lite större ansvar för en sakligare och tydligare kommunikation redan vid första kontakt med potentiell kund (fast det kanske inte säljer lika bra…)? Som man bäddar får man som bekant ligga…

Sydsvenskan skrev tidigare i år att flera Dockterassen-köpare gått ihop för att stämma JM för att de skulle ha “missat” en rutin i försäljningsförfarandet; dvs boendekalkylen. OK, om så är fallet – undrar jag om dessa köpare hade anmärkt på samma sak om bostadsmarknaden sett annorlunda ut idag? Om priserna gått uppåt istället? Eller var detta bara ett sätt att försöka komma ur kontrakten?

En myndig person, med hyfsad ekonomi som SJÄLV tar beslutet att skriva på ett köpeavtal är väl knappast ett civilrättsligt offer? Åtminstone inte så länge “den byggande avtalsparten” håller SIN del av avtalet (det kan ju vara lite si och så med den saken förståss, men tydligen inte i detta fallet?). Var och en gör således SINA bedömningar, tar SINA egan beslut och får sen leva med dessa beslut – efter bästa förmåga. For better or for worse…

Den ekonomiska planen baseras på ALLAS insatser!
Det är naturligtvis synd om privatpersoner/köpare som (liksom JM!!!) gjort en missbedömning av det framtida finansiella läget. Det kan vem som helst “råka ut” för!! Men är det inte OCKSÅ synd om de köpare som faktiskt tagit SITT ansvar, betalt och flyttat in – det är dessa köpare och medlemmar i föreningen samt hela bostadsrättsföreningen (men INTE JM) som drabbas när vissa inte fullföljer sina åtaganden – gentemot just bostadsrättsföreningen!!!

Bankernas kundsyn är kanske den värsta boven i dramat?
Jag undrar hur stor bov i dramat banken/bankerna har anses ha varit i detta fall. Att dela ut falska lånelöften till höger och vänster – och därmed bidra till att försätta sina egna kunder “på pottkanten”… Hur seriöst är det? Om nu inte kunden själv har vett att be om skriftliga lånelöften – skulle kanske banken haft denna skriftliga service – istället för att ägna hela sin verksamhet åt att “hålla sin egen rygg fri”…

Förebyggande kommunikation är bästa försvaret mot okunniga och oansvariga kunder
Som proffessionell kan/får man inte utgå ifrån att kunderna har samma referensramar och kompetens som en själv. DET ÄR ETT STORT MISSTAG – som ofta begås…. och “som man bäddar… ”

Det bästa byggföretagen kan göra för att gardera sig mot liknande situationer är kanske att vara övertydliga i sin kundkommunikation, bl a angående ansvaret som köparen har när denne skrivit under kontraktet. T ex upplysa om att skadeståndet kan bli såväl högre som lägre än handpenningen om man väljer att hoppa av. En annan sak som många tycks missa är att det är bostasdrättsföreningen och INTE byggföreatget som i juridisk mening är avtalsparten samt att det är bostadsrättsföreningen som är beställare och avtalspart även i entreprenadkontrakten. En icke oväsentlig information som ofta framgår mycket otydligt vid försäljning av bostadsrätter till privatpersoner – om det framgår överhuvudtaget?

Funkar inte kommunikationsbiten klockrent vid försäljning av bostadsrätter till privatpersoner kanske man skall avvakta att ge sig in på marknaden för ägarelägenheter? Där var och en har sin lagfart, sin besiktning osv…

Vågar byggföretagen ta risken?
Bättre kommunikation från byggföretagens sida i försäljnings- och kontraktsskedet hade nog kunnat förebygga många typer av tvister (och merkostnader) som kan dyka upp under projektets gång och under garantitiden. Det är min övertygelse! Kanske förbygger en sådan kommunikation också en och annan affär? Ett och annat avslut kanske går i stöpet? Avslut med “tvivelaktiga” kunder? Bra eller dåligt?

RAKA RÖR – från början och inte bara när det hettar till… Då är det för sent att visa GOOD WILL!

Ansvar för kommunikationen

Vill flagga upp för en bra artikel och en engagerad debatt kring Skanskas kommunikation med bostadsrättsköpare. Artikeln i Byggvärlden handlar bl a om hur Skanska självmant backar och lättar upp sina krav gentemot vissa bostadsköpare som vill hoppa av sina köpe- eller förhandsavtal. Det gäller dock enbart i ETT retroaktivt kontraktsfall, vilket förgrymmat andra köpare i andra bostasdrättsföreningar. Skanskas representant Peter Gimbe säger att man – i detta enstaka fall – inte varit tillräckligt tydlig gentemot köparna om kontaktets innebörd. Byggblasket tycker att det är bra att Skanska belyser detta och därmed påtalar – sitt eget ANSVAR för kommunikationen (i synnerhet gentemot lekmän). Underförstått anser nog Skanska sig var tydligare i alla andra kontraktssituationer med privatpersoner? Även om Skanska har haft en räv bakom varje öra i det specifika fallet (läs nedan) anser Byggblasket att detta påtalade ansvar för komunikationen bör gälla ALLA projekt och ALLA byggföretag. Detta ansvar bör också gälla mellan ALLA kontraktsparter i HELA byggprocessen.

Den som skall utföra ett uppdrag bör ta ansvar för att:

• avtalet baseras på rimliga praktiska, tidsmässiga och kostnadsmässiga förutsättningar
• med tydlighet reservera sig för kontaktsinnehåll som man på förhand vet kan bli svåra at uppfylla inom avtalets ramar.

Den uppdragstagare som INTE gör detta kan aldrig påstås ta ansvar varken gentemot sig själv, sina egna anställda eller gentemot beställaren och dennes kunder!!! Om INTE ens den som kan(?) sitt jobb känner till förutsättningarna – hur skall då beställaren kunna göra det?

När det gäller Skanskas avtal med bostadsköpare gör en av kommentarerna till artikeln i Byggvärlden gällande att anledningen till att Skanska väljer att retroaktivt tillmötesgå köpare i en specifik BRF – men inte i andra retroaktiva fall – skall vara att Skanska redan gjort sig skyldig till avtalsbrott (tidsplanemässiga) varför köparna har juridisk rätt att bryta sina förhandsavtal. Och Byggblasket som berömde Skanska… Skanska lurade till och med Byggblasket, ha,ha! Berömmet från Byggblaskets sida avsåg dock främst att Skanska på ett föredömligt sätt gick ut och påtalade sitt eget ansvar för kommunikationen gentemot lekmän. Men detta s k ansvar gäller kanske ENBART då Skanska själv begår kontaktsbrott…. Dessa överslätas kanske genom att tillmötesgå den överkörda parten? LÄS Artikel och kommentarer/debatt kring kommunikation och ansvar. Byggblasket undrar varför avhoppade köpare överhuvudtaget skall betala om det nu verkligen är så att det är Skanska som brutit mot avtalet??

Skönt att höra att samtliga rävar är kvar bakom öronen – inget omvälvande har ännu rubbat byggbranschen och dess synsätt. Inga jobbiga förändringar så här nära inpå jul!