Jordgubbarna är ju inte mycket bättre!

Idag skriver Byggvärlden om ännu ett skadalbygge - nybyggda balkonger som riskerar att rasa över oskyldiga malmöbor… Som julklapp till beställaren MKB lovar entreprenören Skanska att förstärka balkongerna. Generöst, tycker Byggblasket! Balkongförstärkning under MKB´s julgranar i år.

Igår skrev Byggblasket om framåt besiktningsmän och att en av dessa, en jordgubbe, tipsat Blasket om länkar bl a till sin egen markblogg. Den beskriver en annan del av verkligheten!

Kanske inte oväntat, men förbisett – av Byggblasket(!) – dvs de problem som markbloggen beskriver avseende anläggarnas framfart med sina schaktmaskiner. Snacka om arbetsplatsolyckor och död åt “tredje man“…

Okunskap eller nonchalans?
Här ett av anläggningsbranschens stympade offer .

Okunskap eller nonchalans?
Inte nog med det – precis som vi i byggsekten beklagar också jordgubbarna sina dåliga underlag…

Det blir inga paket under granen – för julgranarnas värsta fiende! Anläggarmaffian!
VET HUT!

Att angöra ett bygge…

Plötsligt – ett nytt inlägg – med ett nytt, plötsligt perspektiv på en gammal frågeställning:

Om byggprocessen slutar i kaos – hur började den? Och vad kostade den?

Och när f-n slutar den egentligen?
Ja, när slutar en byggprocess – på riktigt? För alla parter!?
Har byggprocess ett kvalitetsmässigt eller nöjdhetsmässigt avslut – eller bara ett juridiskt…?! När infaller själva avslutet och kan denna festhögtid firas vid olika tidpunkter och individuellt av olika parter i processen t ex vid:

• Vid kontraktsskrivning?
• Efter taklagsfesten?
• I samband med bonustilldelningen?
• Vid slutbesiktningen?
• Vid aktieutdelningen?
• Efter garantibesiktningen?
• Vid efterbesiktning nr femtielva?
• Vid sjukskrivningen eller pensionen?
• När ansvaret byter ägare…Vid nästa ombyggnad?

Medan ni funderar över detta; dvs VEM som äntligen kan fira SITT avslut NÄR – ännu ett av byggsektens 7 stora mysterier – rekommenderar jag att ni som är specifikt insnöade på just det juridiska perspektivet, och sannolikt behöver all hjälp ni kan få för att förhålla er till detta, läser Lennart Wågströms blogginlägg (särskilt de på senaste tiden) om besiktningsgången, bilagskalaset och åtgärdsåtagandet. Här det senaste Wågströms-inlägget i serien: Att avhjälpa fel.   (BB: Fel…???)

Påminner då inte avslutet av ett byggprojekt lite om filmen: “Att angöra en brygga“?

Lennart W har inte bara tagit på sig ett digert jobb att angöra hela byggbranschen – Juridiskt!
Det lustiga i sammanhanget är att Wågis också har engagerat sig i projektet: Att rädda en brygga! Detta kan inte bara vara ett simpelt sammanträffande – det måste vara ett “tecken”… Lennart är här för att reda ut begreppen och rädda oss alla! Han är frälsaren som kommer att hjälp oss knyta upp de olösliga knutar vid bundit runt våra otvättade halsar… Ett tufft jobb! … someone has to do it…

Byggblasket har bara tagit på sig att försöka angöra byggbranschen vid en sund kultur – en hållbar kultur!
En mer bekväm uppgift… Och det ena utesluter ju inte det andra, inte så länge vi gör fel(!), men NÄR slutar egentligen byggprocessen? Och för vem slutar den - när…?
När det är dags att renovera eller riva skiten? Det vill säga; när första spadtaget tas – för en NY ond spiral att påbörjas….!

NÄR, VAR och HUR slutar byggprocessen – för er andra, var och en:
PLÖTSLIGT i tingsrätten eller ALDRIG?

Nolltolerans mot besiktningsfel – ny affärsidé…

Det är hög tid att utvecklas. Nu när vi har rutin på s k “kvalitetssäkring” av byggprocessen skulle vi kunna fortsätta att utvecklas genom att kvalitetssäkra kontrollsystemen som vi lindat runt vår hals? Vi får inte stanna upp – vi måste ju utvecklas vidare inom vårt kall; minsta motståndets lag!

• Så länge själva navet i byggprocessen är besiktningen – inte kvaliten!
• Så länge entreprenadfel är fel – men övriga kvalitetsbrister “tolereras”!
• Så länge MÅLET med byggverksamheten är NOLL fel – INTE nöjd kund eller ens lönsamhet…
• Så länge vi fortsätter att ”styra” kvalitén först i slutänden av projekten i synnerhet under garantitiden – INTE via framförhållning, ledarskap och individuellt ansvar!
• Så länge besiktningsmannen och dennes kompetens avgör kvaliten i byggprojekten – INTE vår egen framförhållning, ledarskapet, det personliga ansvaret eller engagemanget, dvs den kompetens vi BORDE haft!
• Så läge byggbranschens “ljusare tider” endast kan ses i konjunkturen – INTE i kulturen, attityder och synsätt!
• Så länge vi ser oss som offer för märkliga fenomen som INGEN hade ansvar för…
• Så länge måste vi nog fortsätta fokusera på just felen och INTE på några andra ”rätt” än tingsrätten… om vi vill hålla näsan över vattenytan en stund till!
• Så länge kan vi nog bara förbättra oss själva genom att förbättra “någon annan“… – dvs BESIKTNINGSMANNEN!!!

Så länge får besiktningsMANNEN ta ansvaret!
Vi måset helt enkelt förbättra besiktningsprocessen, ställa krav på besiktningsmännen och framförallt KARTLÄGGA besiktningsFELEN – för att kunna uppnå ett resultat som förtjänar att kallas ”resultat”… Det är enklast! Häng besiktningsmannen! Det blir bäst så!

NOLL BESIKTNINGSFEL!!!
- bör kanske vara det uttalade målet!
Entreprenadfelen kan vi nu utföra – med förbundna ögon!

Låt oss därför nu istället fokusera på felen i besiktningen
En prioriterad affärsidé inom byggsekten (för kunderna och samhället att betala för!!!) borde i nuläget vara att besiktiga besiktningsprocessen! Här finns pengar att tjäna! Eller räcker det med ifylld egenkontrollplan avseende besiktningen?

Hög tid att börja Besiktiga Besiktningarna – så vi kommer vidare i “utvecklingen”!

Besiktningsfråga till Lennart Wågström:

Nu när Byggblasket belyser viktiga ansvarsfrågor kring besiktningsmassakern upptäcker jag till min förfäran att den RIKTIGA besiktningsbloggaren Lennart Wågström – på Byggblåååggarna (där för övrigt alla nu haft semester länge nog!) – har sin kommentarsfunktion ur funktion…

Jag brukar ju inte gräva ner Byggblasket i tekniska detaljfrågor. Jag ville därför egentligen ställa min fråga direkt till Lennarts blogg. Nu får jag ställa den här istället (tills blåååggarna vaknat ur sin sommardvala) och sen hoppas att Lennart – eller nå´n annan rådig besiktnings- och juridikkunnig person  ”upptäcker”  frågan så småningom – och svarar…

En bekant till mig som köpt en nybyggd bostadsrätt berättade att parkettgolvet är lagt så att det avslutas FRAMFÖR köksinredningen, dvs vid inredningens sockel. Parketten löper alltså INTE under inredningen och sluter alltså inte an mot väggen. Alles verstanden?

Min bekant är “lite” f-rbannad över detta och påpekade det för den ansvarige på byggfirman som också uttryckte något i stil med att det var ju ett “j-vla utförande”. Byggblasket lovade sin bekant att – inför garantibesiktningen – fråga Lennart W vad som gäller! Vad som står i bygghandlingarna vet vi inte, ej heller vilken eventuell norm eller standrad som bör gälla för utförandet?!

Byggblaskets fråga till Lennart är:

• “Är det, eller kan det vara, ett entreprenadfel att inte lägga golvbeklädnanden i hela köket – även under inredningen – när det gäller nybyggnad?”

Om detta kan anses vara ett entreprenadfel undrar Byggblasket vidare:

• “Vad är besiktningsmannens ansvar för att inte ha dokumenterat entreprenadfelet vid slutbesiktningen?”

Och slutligen:

• “Hur bör min bekant, byggfirman respektive besiktningsmannen agera nu, eller vid 2-årsbesiktningen?”

O.S.A här eller på Byggblååågggarna, hallåååååååååååå………….

PS. “Riktiga” bloggare tar inte nå´n fjantig byggsemester…. Vi tar BLÅGGSEMESTER – med prefab-inlägg! När som helst!!! Hur som helst! Och…. Helst utan att nå´n märker det!
Nuförtiden tar väl förresten inte ens “riktiga” byggare byggsemester?

Eftersatt brandskydd – i GODKÄND entreprenad…

Jag tror jag nämnt det tidigare – om entreprenader som blir godkända av besiktningsmannen trots brister i t ex brandskydd och/eller elsäkerhet. Jag har sett bostadsentreprenader som tagits i bruk månader innan byggnaderna uppfyller säkerhetskraven – men de är godkända av en besiktningsman! Om det sedan tagit ytterligare månader – eller år? - att åtgärda vet jag inte, men jag har också sett efterbesiktningsprotokoll där allvarliga säkerhetsaspekter ännu ej åtgärdats – trots att entreprenaden alltså sedan länge överlämnats och byggnaden är i bruk – sedan lika länge…

Och ingenting allvarligt har (såvitt Byggblasket känner till) hänt i dessa hus, vilket också besiktningsmannen och byggarna KALLT kalkylerat med – när de låtit brukaren flytta in sitt boende eller sin verksamhet när bygget fortfarande är halvfärdigt – men väl godkänt! Antagligen den första och enda RISK-kalkyl som – tack och lov – också oftast stämmer i byggprojektet… Tur eller skicklighet?

Teoretiskt sett är ju sannolikheten låg för t ex allvarlig personskada till följd av brister i ett nybyggt hus – så stick huvudet i sanden… Det funkar oftast!

Men VEM har ansvaret OM det skulle hända något liknande det som hände i Rinkeby häromdagen – då sex(sju) personer dog i branden i ett flerfamiljshus? Förutom den bakomliggande orsaken. Vem har ansvaret om INBYGGDA säkerhetsbrister bidrar till att försvåra evakuering och släckning? Eller kanske rent av är själva orsaken till branden… I Rinkeby spekuleras i om fastighetsägaren Familjebostäder har en del i ansvaret. Medan vi väntar på den fullständiga analysen från Rinkeby vill jag passa på att fråga:

Vem har ansvaret i ett nybyggt hus – efter en slutbesiktigad och godkänd entreprenad MED dokumenterade säkerhetsbrister? OM något skulle hända! T ex en brand?

• Räddningstjänsten?
• Fastighetsägaren? (som sett protokollet och alltså känner till bristerna, men p g a att entreprenaden är godkänd måst överta den och betala slutlikvid till entreprenören)
• Entreprenören? (som sett protokollet och alltså känner till bristerna, men överlämnat “skiten” till beställaren eftersom bygget blivit godkänd för ibrukstagande)
• Besiktningsmannen? (som sett säkerhetsbristerna, själv dokumenterat och alltså känner till bristerna…. SAMT har godkänt entreprenaden för överlämnande och inflyttning)
• Försäkringsbolagen?

Vad är kriterierna för att UNDERKÄNNA en entreprenad? Hur ofta händer det? Hur ofta händer det att undermåliga entreprenader godkänns – trots att de i själva verket BORDE ha underkänts vid slutbesiktningen???? Någon?

”Bra hus – visst, men först en bra beskrivning!”

…. Citat av Gert J. ur en text/kommentar – på Bygglo-bloggen - om bygghandlingar, beskrivningar, besiktning och olika typer av entreprenader. Läs hela kommentarstexten: HÄR  Jag tycker att det är intressanta och relevanta synpunkter och frågor som Gert tar upp och har valt att citera och återge lite här. Citaten är lösryckta så jag repeterar: Läs hela kommentaren: HÄR

Gert J. tar bl a upp en fråga som jag själv funderat på och aldrig lyckats få något bra svar på.
Besiktningsmännen säger ofta att det är solklart vilka entreprenadfelen är. Allt som inte följer handlingarna, åberopade normer eller inte håller sig inom toleranserna – är fel….    OK, det är ju enkelt… eller?

Men om det inte finns några handlingar då?
Gert J skriver bl a: ”För besiktningen gäller att man skall se om arbetet följer handlingarna.
Om handlingarna är tokiga, hur mycket B-anmärkningar skall man ta upp?”.
Detta undrar även Byggblasket, som gått vilse i byggfelsdjungeln!

“Många vet inte vad man har köpt – ännu mindre vad man har fått”
Gert J belyser också följande problem och frågeställning (utdrag/citat):

• Många byggfel skapas vid skrivbord.
• Hur ofta är parterna klara över vem som skall stå för projbiten?
• Det finns branscher som inte arbetar efter beskrivning och ritningar (= handlingar). I TE är det oklart och snålt -> görs inte. I GE eller delad E görs det av konsulter, men det saknas mycket och det som finns passar inte det aktuella jobbet.
• Sedan skall inte beskrivningen (rätt utförd!) ligga kvar på kontoret efter anbudsräkningen – den skall “gubbarna” ha med sig i verktygslådan!

“Som för mycket annat elände i byggbranschen ligger grunden i att vi har så svaga och okunniga beställare. Många vet inte vad man har köpt – ännu mindre vad man har fått…” skriver Gert.
(Byggblasket håller endast DELVIS med om just detta sista…  Jag undrar t ex hur starka och kompetenta vi själva är – när inte ens kan sälja in något som beställaren förstår????)

”Om handlingarna är tokiga, hur mycket B-anmärkningar skall man ta upp?”
Själv undrar jag hur det kommer sig att det överhuvudtaget kan förekomma så många entreprenadfel – när det så sällan tycks finnas några handlingar (som juridiskt kan styrka att bristerna ÄR entreprenadfel)…???Är bisterna (per definition) inte entreprenadfel – så är det ju heller inte fel som någon behöver ansvara för- eller hur? Logiskt – och listigt uträknat (av TE?)!

Inga bygghandlingar = inga entreprenadfel? Eller hur?

Jag skulle bli glad om jag fick höra/läsa fler åsikter ventileras om just besiktningen, entreprenadfelen och hur “solklart” detta egentligen är – för de besiktningsmän som skall säkerställa kvalitén i byggprojekten… Ett lämpligt forum för denna diskussion är – förutom Byggblasket förståss – Lennart Wågströms (även kallad Göran…) besiktnings-blogg hos Byggbloggarna: HÄR

Mer om bygghandlingar och beskrivningar – Läs också:

• Syncs blog “Kommunikation ur kurs” som handlar om HusAMA mm: HÄR
• Rörmok/VVS´aren om beskrivningar som BORDE utformas för att fånga den tilltänkta läsaren bättre… HÄR
• Byggblaskets sanningsbaserade historia om bygghandlingar och hur det gick för tysken som anlitade en svensk arkitekt: HÄR

Egenkontroll eller invigningskontroll

Vid invigning idag av Malmös nya “flaggskepp”, Entre - ett jätte-shoppingcenter vid infarten till Malmö centrum – skadades en av besökarna av en - från tredje våningen(!) – nedfallande plexiglasskiva. Tro det eller ej -  mannen överlevde (åtminstone inledningsvis) och blev eskorterad från byggnaden i ambulans.

Egenkontroll???? Slutbesiktning??? Godkänd entreprenad???
Eller utnyttjas allmänheten som testpiloter vid invigningen? Rulltrappan där mannen färdades när plexiglaset ramlade ned – den höll i alla fall!!! Detta faktum bör kanske föras in i besiktningsprotokollet: Rulltrappa OK – resten omonterat! Enreprenaden godkänd!

Anlita kvinnliga besiktningsmän – eller låt brukare bli testpiloter
Kanske lika bra att avskaffa hela kontrollappararaten och förbilliga byggprocessen! Låt brukarna vara testpiloter istället. Spara pengar på inställda kontroller (som ändå inte utförs!) och lägg istället pengarna på ett rejält kaotiskt invigningskalas. Håller bygget för en sådan fullskalekontroll så – godkänn entreprenaden! Om det inte håller – godkänn ändå!

Det var enligt Sydsvenskan (sedvanligt) byggkaos även dagen före invigningen – knappast någon nyhet som berör luttrade byggare men ändå – SDS filmade även det kaoset: HÄR

“Synd det inte var i USA, då hade man kunnat begära ett stort skadestånd!“
Så sa den den skadade mannen själv – innan han lämnade festen i ambulans. Positive Thinking! Hjärnan klarade sig uppenbarligen – precis som rulltrappan!.

Byggblasket är “tredje man” – vem ansvarar när byggfusket ramlar ner i mitt huvud?
Hade det varit en byggnadsarbetare eller byggchef som dagen före fått plexiglaset i skallen hade väl arbetsmiljölagarna tillsett att den skyldige hade identiferats och straffats med lagens mildaste straff – men vad gäller tredje man? Ja, detta har nog Malmö Högskola NU upptäckt i brådrasket. En glasskiva hade ramlat ned från nya högskolans fasad redan i morse – jag såg det själv!!! – och man har NU sedan tusentals personer hunnit passera förbi, däribland Byggblasket! – kommit på att det kanske är bäst att spärra av kring byggnaden… Via SDS uppmanas folk att inte gå nära ytterväggarna! Fastighetsägarens ansvar uppdagas om inte förr - så senare!!! Undrar när det skall spärras av kring Turning Torso? HSB?

Men å andra sidan – inget kalas utan kras!!!

Shit happens - Lite svinn får man kanske räkna med?

Förbluffande effektivt besiktningsförfarande – LEAN???

Älvsbyhusanställda byter kostym flera gånger om dagen!!!
Häpnadsväckande reportage finns att beskåda på Byggmarknad.se/nyhetsblogg. Älvsbyhus anställda byter tydligen kostym några gånger per dag, t ex först hantverkskostym medan han bygger huset. Sen inför besiktning transportkostymen, besiktningskostymen och sist hantverkskostymen igen (nytvättad?).

Hos Älvsbyhus kanske kompetensen sitter i kläderna?
Frågan är hur det står till med Älvsbyhus personaltäthet samt med kompetensen, på djupet(!), om en och samma man utför alla jobb åt företaget. Om Älvsbyhus nu varslar den enda anställda de har så har de varken hantverkare eller egna besiktningsmän längre…

Trögt att förändra gamla vanor…
Älvsbyhus har enligt reportaget tydligen redan blivit stämd i domstol för partiskhet då de nyttjande egna anställda som “opartiska” besiktningsmän istället för en extern och s k “oberoende” besiktning. De väljer ändå att fortsätta på samma linje – but different… Skillnaden i reportaget är att kunden gått med på att låta Älvsbyhus anlita egen besiktningsman – vilket inte uteslutit att en regelrätt besiktning skulle ske! Enligt gängse normer.

LEAN Besiktning!
Se filmerna själva  HÄR - med kundens och kundens ombuds beskrivning samt Älvsbyhus VD´s uttalanden och ursäkter – En VD´n som både “förverkligar husdrömmar” med mottot “Det är sån´t som händer“. En VD som dessutom måste basa över multipla personligheter?!!! Ett företag med NYTÄNK!!!

Kommentarer om besiktningsprocessen och besiktningskompetensen – välkomna!!!

Allmänt upprop – Besiktningsmän!!!!

Hoppas alla besiktningsmän förstår vilket ansvar de har mot byggbranschen och deras kunder – dvs oavsett vem som är uppdragsgivaren. Ansvaret att både upptäcka och att dokumentera entrepreandfelen – VÄL. I dagsläget kan kunderna/byggherrarna inte längre förlita sig på ens på de större byggföretagens GOODWILL. Nej, i finanskrisens spår där konkurserna duggar allt tätare finns snart inget utrymme för goodwill. Hur god vilja många byggare – faktiskt – än skulle vilja visa!

Nej, besiktningarna kan inte längre utföras och dokumenteras “hipps-som-happs” – beroende av kompetens, beställarens/byggföretagets vilja eller ren nonchalans(?). För att åstadkomma bästa kundnytta krävs en petimeter-noggrannhet.

Finanskrisen kommer att gallra i hela byggbranschen – även bland besiktningsmän (än om de tydligen är få till mängden redan idag). Besiktningsmän som tar på sig uppdrag måste också ha förutsättningarna att utföra dessa på ett proffessionellt sett. Kvalitet är viktigare än kvantitet! Färre men väl utförda besiktningsuppdrag garderar mot ansvarstvister – mot besiktningmännen ellere deras kunder. Stress är ingen ursäkt – det är ett val! Ju fler uppdrag desto sämre förutsättningar till ett bra utfört arbete!

När ett byggföretag eller en underentreprenör går i konkurs är det bl a besiktningsmannen dokumentation som ligger till grund för eventuella anspråk från byggfelsförsäkringen. Försäkringsbolagen kommer att göra allt för att slingra sig – även deras “guldålder” är förbi…

Enligt en artikel i papperstidningen Bygg&Teknik (förra numret 5/08) redogör advokat Anita Axelsson Shalit, Adv.firma Åberg & Salmi, för besiktningsmannens ansvar. Artikeln utgår ifrån överlåtelsebesiktningar, men artikelförfattaren påtalar just det juridiska ansvar som gäller alla rådgivande konsulter, inkl advokater…

Ett grundäggande krav på besiktningsförrättaren är då han skall vara en “normalskicklig fackman inom sitt yrkesområde”. Vilket i sin tur kanske kan förklara bristen på skickliga besiktningmän! Va f-n är “normalskicklig”??? Finns det något prejudikat som förtydligare begreppet??

Följande påtalas också i artikeln:

• Besiktningsuppdraget skall utföras på ett “fackmannamässigt” sätt. (Finns prejudikat för “fackmannamässigt”???)
• Besiktningsmannen skall vara lojal mot sin uppdragsgivare, tillvarata dennes intressen och verka för att samråda och undanröja oklarheter ang uppdragets omfattning (Solklart, men vem är egentligen uppdragsgivare när beställaren är en annan än byggherren och beställaren förbehållit sig rättane att utse besiktningsman, t ex när byggföretag säljer nyproducerade bostäder på entreprenadkontrakt direkt till konsument?)
• Besiktningsmannane har en pedagogisk uppgift och skall t ex beskriva resultatet av besiktningen så att även en lekman kan förstå.
• Besiktningsmannen skall redogöra inte enbart för iakttagbara fel i byggnaden utan också för kända risker för framtida fel och följdskador!!!
• Skadeståndsanspråk på en besiktningsförrättare brukar jämställas med reparationskostnaderna (vid överlåteslebesiktning – finns det även rättsfall avseende entreprenadbesiktning?)

Oavsett den rättsliga ansvarsaspekten är jag övertygad om att – när det gäller entreprenadbesiktningar:

• En besiktningsman som genom sin kompetens tidigt kan upptäcka fel – kan också bidra till att undvika långdragna processer och onödiga kostnader för såväl byggföretagen och kunder som för försäkringsbolag!!
• Allt verkar faktiskt hänga på besiktningsmannen. Fram till slutbesiktningen gäller: minsta motståndets lag. Efter SB gäller: minsta motståndets lag. Besiktningsförrättaren är den som sätter ambitionsnivån i många projekt! Innan han sagt sitt är kvalitetsbegreppen inte förankade i projekten.

När finanskrisen gallrar är det bara de SKARPA som överlever – övriga hade kanske aldrig där att göra? Dessa kanske hade platsat bättre som skadereglerare där den med störst skygglappar vinner?!?!

Vilse i byggfels-djungeln!

FAVORIT I REPRIS – med anledning av artikel i Byggvärlden om hur Gar-Bo (inte Greta!) gladeligen betalar ut ersättning för att ÅTERSTÄLLA ett BYGGFEL – men INTE för att ÅTGÄRDA felet!! Man säger också att utförandefel inte täcks av försäkringen – men är inte byggfel just utförandefel???Är detta innebörden av ett försäkringsansvar??? Jag kommer att skicka inlägg till Gar-Bo och deras konkurrent för förklaring!! Det finns kanske en vettig förklaring. Jag tror att GarBo anser att genom att åtgärda utförandet så skall allt bli bra. Vet inte vad teknisk expertis säger om detta? Hoppas på en spännande fortsättning.

FAVORIT I REPRIS om definitionen på byggfel:

Det är inte lika självklart för alla vad som egentligen är ett fel i byggsammanhang. Det tycks inte särskilt självklart för någon. Man talar om entreprandfel och vad är egentligen det?

Följande tycks i alla fall ganska klart:

• Ett entreprenadfel behöver in vara en kvalitetsbrist och
• En kvalitetsbrist behöver inte vara ett entreprenadfel!

Ett tvivelaktigt utförande behöver inte vara ett entreprenadfel medan en liten smutsfläck som enkelt kan tvättas bort alltid är ett entreprenadfel!

Ett entreprenadfel skulle kunna definieras med stöd av HusAMA om inte beställarna väljer att låta besiktningsmannen anpassa sin besiktning till kassan och till vad man tror brukarna accepterar.

Definitionen på ett byggfel är – liksom dfefinitionen på ett entreprenadfel – GODTYCKLIG! V.S.B

Och nu till åtgärder av byggfel/entreprenadfel:

Skall byggfel återställas till samma fel?

I en artikel i SDS står att läsa ett exempel där byggfelsförsäkringen kan täcka husägarnas kostnader för att ÅTERSTÄLLA FELET!!!  Men inte för att undvika att felet uppstår igen!

Är det så man skall göra när fel upptäckts och följdfel uppstått? Räcker det ur entreprenadjuridiskt perspektiv at enbart reparera följdfelet?

Att ÅTGÄRDA det fel som orsakat mögelskador på ett sätt så att problemet undviks i framtiden täcks, som jag förstått artiklen, inte av försäkringen. 

• ÄR det förresten ett byggfel att utforma fasader av putsad frigolit? Detta bör väl ha stått i bygghandlingarna om sådana fanns? I så fall är det ju inget ”byggfel” – ut entreprenadjuridiskt perspektiv!

Man kan också fundera över kriterierna för godkännande av entreprenaden – vid slutbesiktningen!

• Vilka kriterier går besiktningsmannen efter när han skall godkänna en entreprenad för överlämnande och ibrukstagande? Antal entreprenadfel? Åtgärdernas omfattning eller kostnad? Ansvarstvisternas längd?

• Tar besiktningsmannen någonsin hänsyn till om husägaren får ett fullvärdigt boende eller ett kontor etc där denne kan arbeta utan störningar? Var går i så fall gränsen? Vad anses vara det fullvärdiga brukande som beställaren betalt för?

• Är det OK att godkänna en entreprenad där man redan vid slutbesiktningen upptäcker fel och brister som kan orsaka väsentliga ingrepp och störningar ur brukarens perspektiv? Eller som begränsar användandet?Golv som måste läggas om? Balkongräcken saknas? Elledningar sticker fram och kontakter hänger lösa? Badrummen har fel fall och måste göras om? Skall entreprenader behäftade med liknande fel godkännas vid slutbesiktningen?

• Vad kostar det att åtgärda entreprenadfel i byggnader efter det att de tagits i bruk i förhållande till att åtgärda först och flytta in efteråt?
• SIST MEN INTE MINST: Har besiktningmannen något ansvar????

I besiktningsprotokollen riskerar allvarliga fel drunkna i mängden mindre allvarliga respketive ”kortsiktiga” fel. När det gäller slutbesiktningsanmärkningar.

Skulle man inte kunna tydligare särskilja mellan:

• Fel som kan åtgärdas av en städerska!
• Fel som lika väl kunnat uppstå under bruksskedet, till följd av ”normalt” slitage, och som inte har med byggandens vitala funktioner och livslängd att göra. Dvs. fel som ägaren så småningom kommer att renovera i samband med underhåll.
• Allvarliga funktionsbrister och fel som äventyrar byggandens livslängd eller vitala funktioner.

Kan ovanstående indelning underlätta kriterierna för godkännande av en entreprenad?

En tydlighet borde kunna underlätta prioriteringar och kanske överenskommelser och ekonomiska uppgörelser mellan byggare och beställare. Detta kräver dock att byggarna är raka och tydliga beträffande faktiska allvarliga brister och tar dessa på allvar! Där har många nog en bit att vandra…