-
Åter på tal – kommunikationen
Posted on October 13th, 2009 2 commentsSync skriver om hissfirman som mätte och mätte – på plats. Som långt om länge dök upp – på plats – för att montera måttbeställda grejer – efter arkitektens ursprungliga gissningar! Det känns som en repris på nå´t sätt…
Det fick mig också att tänka på den tyska byggfirman som med utgångspunkt från sin tyska byggtradition försökte bygga efter svenska s k “bygghandlingar”: Det var Bellman, en tysk och en arkitekt…
(också Based on a True Story!)Vad är då vårt problem – i byggbranschen?
Vem skall skriva VAD i handlingarna och varför? Varför skriver arkitekten “antagna mått” eller “fiktiva” ljudkrav i en bygghandling(?) ? Varför tar inte den som skriver måtten ansvar för dessa? Mäter upp dem – i verkligheten?En svårbotad neurologisk dysfunktion! KBT är nog det enda som kan hjälpa?
Det handlar så klart om diagnosen: feghet inför ansvar… Jag förstår detta! Så varför skriva ut måtten ö.h.t.? Eller ljudkraven? Om man i egenskap av t ex arkitekt eller konstruktör ändå inte bemödat sig att ta reda på vilka dessa krav/mått är… Varför skriva in dem i handlingarna???? Är inte detta ÖVERKOMMUNIKATION med risk för DUBBELKOMMUNIKATION – och MISSTAG!Varför dessa dubbelkommandon kring något så absolut som ett mått? Varför inte överlåta det som skall överlåtas – helt och hållet? Hade måtten aldrig stått i handlingen hade den som skulle utföra och beställa varor varit tvungen att säkerställa måttet själv – SAMT inte riskerat att blanda ihop det som är uppmätt i verkligheten med det som är – en skrivbordsprodukt!
Skala och effektivisera kommunikationen! Utelämna det som INGEN kan eller vill stå för!
Utelämna ALLT….
…åtminstone allt som i ett senare skede kan identifieras och härledas av en besiktningsman….2 responses to “Åter på tal – kommunikationen”
-
Ibland tex när det gäller ombyggnader så kan man inte ta reda på måtten i förväg. Man vill kanske inte börja riva i allt på en gång, vilket
skulle behövas för att kunna få reda på exakt hur det ser ut.
Ritningar på befintliga byggnader finns ju numera inte att tillgå för det mesta, bevarandet av sådana försvann ju med avvecklingen av byggnadsnämndens kontroller. Men man vill ofta ha projekteringen gjord
så långt det går i alla fall, så det får gissas lite. Måtten på ritningen talar då om ungefär hur långt det kan vara om detaljlösningar, balkhöjder och annat skall stämma. Det finns ju olika sorters ritningar som är tänkta att användas på olika sätt.Sen kan man ju låta blir att göra en så detaljerad och fin ritning i de fall då underlaget för den inte så exakt. Utan göra något enklare och grövre, som på något sätt speglar att den inte är så exakt. Då underviker man att det tas för en absolut sanning. Som konstruktör kan man i alla fall göra så, men man har ju heller inte i första hand betalt för att rita. Som arkitekt är det nog annorlunda.
Men det är ju ofta också beställarstyrt, ibland finns det utrymme för mycket inmätningar och kontroller, ibland inte. Och ibland vill beställaren har en fin ritning som verkar exakt och som gör det möjligt att handla upp en entreprenör billigare än om det av ritningen framgår att allt är osäkert.
Leave a reply
-
SPONSORER:
Anders Lagerås October 13th, 2009 at 21:35