Byggbranschen i ett nötskal – RESUMÉ

Välkomna tillbaka efter helgen Ni som inte åkte iväg med Sterling…

Här följer en (lång) resumé över var och i vad Byggblasket hittills hunnit lägga sin näsa i blöt.

Byggblasket föddes den 11 september 2008. En ful, skrynklig och skrikig baby – med en släng av gulsot. Allt sedan dess har Byggblasket haft en hel del besökare inklusive ett par flitiga och engagerade kommentatorer. Vilket det förhoppningsvis blir ännu fler av framöver så att Byggblasket kan fortsätta att utvecklas till en finnig tonåring som så småningom kanske också kan försörja sig på sitt engagemang kring ”Byggbranschens välmående”?

Inläggen och diskussionerna på Byggblasket bygger på egna erfarenheter och självupplevda fenomen i byggbranschen. Andra löpande inspirationskällor är media på webben, bl a Byggindustrin, Byggnadsarbetaren samt den oberoende tidningen Byggvärlden. Sist men inte minst är det Byggblaskets engagerade läsare och kommentatorer, t ex rörmok, som bidrar till att inspirera och verklighetsanknyta Byggblasket.

Byggblasket tycker att byggbranschen behöver ett djupare och bredare och framförallt mer självkritiskt perspektiv för att på ett effektivt och hållbart sätt kunna utvecklas och uppnå förbättrade resultat – såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska!

Byggblasket är definitivt ingen diplomati. Byggblaskets kall är snarare att överbrygga diplomatiska hinder!!!

RESUME:

Organisatoriskt sett vill Byggblasket göra en distinkt åtskillnad mellan projektorganisationerna och byggföretagens interna och ständiga föränderliga organisation. Byggblasket anser bland annat att en ökad förståelse för branschens kulturella skillnader och likheter är en grundförutsättning för att kunna enas kring målen i projekten och uppnå tillförlitliga resultat. Organisatoriska perspektiv är viktiga att utgå ifrån inte minst i samband med förbättringsarbete. Man måste förstå vad man har och vad man VILL ha och varför, dvs vilka konsekvenser olika alternativ har ur verklighetsperspektiv. Villkoren för fungerande kommunikation och ledarskap är förenat med den organisatoriska förutsättningarna.

Kommunikationen – tillvägagångssätt och funktion – bygger på flera organisatoriska faktorer som var och en bör förstå för att nå goda resultat. En väsentlig del i kommunikationen är att kunna LYSSNA och det gäller väl såväl den som skall ta emot information från en överordnad som för en överordnad i en funktionell och lärande organisation dör man skall lyssna på de som utför jobbet! Glöm inte att kommunikation också är en säkerhetsfråga!!!  Läs mer under kategorin Kommunikation och inlägget:

• Kommunikation är att LYSSNA
• Vikten av kommunikation… när någon står under ett fallande objekt

En fråga Byggblasket ställer är hur relevant fokus på ledarstilen i byggprojekten är om branschen inte själv har koll på övergripande synsätt, styrning och andra organisatoriska dilemman… dvs så att ”rätt” sorts ledare tas fram för styrning av projekten och verksamheten i övrigt. En väl så kvalificerad ledare skulle mycket väl kunna ”gå in i väggen” om han/hon inte ges utrymme att utöva sitt ledarskap utan istället tvingas ge upp och göra avkall på det egna engagemanget för att ”passa in” och bli en ”ja-sägare”. Om det verkligen är så illa – vad säger då detta om ledarnas ledare, dvs ledarskapet i toppen? Vilken typ av ledare är det som sitter där? Vad baseras dessa högsta chefers ledarskapskvalifikationer på? Är deras personliga mål förenliga med kärnverksamhetens mål? Framhäver de sig själva eller sitt ledarskap? Delta själv i debatten på den nya debattsidan i huvudmenyn: LEDARSKAP – FORUM
Läs mer såväl fruktlöst som paradoxalt ledarskap under kategorin Ledarskap.

Byggblasket skulle vilja ta reda på om uppgivenhet också gälla byggnadsarbete? Om någon ledare vågar lyssna på de byggnadsarbetare som har åsikter eller konstruktiva förslag. Det har talats om delaktighet – känner byggnadsarbetare överlag delaktighet i sitt arbete?

Byggblasket påstår dock inte att byggnadsarbetare är några offer – ingen är offer för fenomenen inom byggbranschen – alla som verkar i denna bransch är med och påverkar utvecklingen som bland annat kan innebär att förstärka även icke-önskvärda fenomen och företeelser. De flesta spelar helt enkelt med och accepterar det som sker. Andra slutar och är därför inte med och påverkar alls. För att påverka på ett hållbart och långsiktigt effektivt sätt krävs en ökad distans till byggbranschen som system samt ett större personligt ansvarstagande!
Läs mer under Organisation och synsätt, bl a i inlägget:

• Delaktig eller dåraktig

Aktörerna i byggbranschen är förutom entreprenadföretagen med personal, konsulterna, projektörerna och underentreprenörerna. Byggblasket ifrågasatte bland annat arkitekternas roll i byggprojekten och fick en hel del respons där blanda annat en arkitekt själv belyste Arkitekternas situation, roll och kompetens (eller brist på kompetens?). Läs HÄR. Precis som denna engagerade arkitekt påpekade så finns flera “läger” och säkert synpunkter från såväl K-håll, VS-håll och E-håll, m fl håll… men dessa perspektiv har vi ännu inte fått ta del men hoppas att via SVR kunna få bättre kontakt med dessa civila ingenjörer som bygger broar och lägger vägar under vatten… Andra branschaktörer som engagerat sig och visat intresse hittills är bl a Byggnads, Byggcheferna, Sveriges Arkitekter, Betongföreningen, Galaxen och Byggsektorns Etiska Regler. Byggblasket tackar ödmjukast för visat intresse!
Läs också om olika aktörer och roller under kategori Konsulthärvan och på sidan ”Sagor för Byggare” (för de som förstår sig på ironi) bl a i inläggen:

• Vart tog byggarna vägen?
• Besiktningsmannen är inte en kvinna!
• Var blev A av?

Hoppas få inspiration till fler kåserier så småningom!

Kvalitetsfrågorna har tagits upp – det är ju just kvaliteten (och kvalitetsbristerna?) i byggandet som är ett mått på hur väl byggbranschen lyckas uppnå sina mål och kundvärden. Hur väl byggbranschens organisatoriska förutsättningar överensstämmer med verkliga förutsättningar – humana, materiella, ekonomiska och praktiska. Läs vidare under kategori Kvalitet samt Besiktningsmassakern, bl a i inläggen:

• Frukosten i halsen: Är kvalitetsbrister en MEDVETEN satsning??
• Är det rimligt att byggprodukter utgörs av rena förbrukningsartiklar?
• Byggfel från 270 miljoner till 1,3 miljarder, eller mer?

Byggblasket har upplevt att en relevant och kanske avgörande fråga beträffande kvalitet och byggfel är definitionerna på byggfel, entreprenadfel och kvalitetsbrister generellt!!! Läs mer här.
En kommentar från en byggchef angående byggarnas ansvar för kvalitén skadar inte att lyftas upp i ljuset igen: Läs här.

Stress sägs vara en orsak till byggfel. Byggblasket frågar då: Vad eller vem är orsak till stress? Läs mer här.
Byggblasket ifrågasätter vidare om kundvärde korresponderar med företagens finansiella framgångar och ägarnas mål med verksamheten? Läs mer här.

Kvalitet avser inte bara standarden på nya hus och bostäder utan också på trivsel, arbetsmiljö och säkerhet. Detta är frågor som debatterats och omskrivits flitigt på senaste tiden. Jämte arkitekternas förväntade förstärkta position(?) i byggbranschen tror Byggblasket att dessa frågor kan komma att utvecklas ”inom ramen” för stundande(?) lågkonjunktur. Byggblasket är gärna med på det tåget!

Byggblasket handlar alltså mycket om kritiska analyser och teoretiska resonemang – baserade på verkliga händelser och tolkningar av dessa. Via kommentatorer från byggchefer, rörmokare och arkitekter har verkligheten också gjort sig gällande – vilket Byggblasket uppskattar!

Det är ju trots allt verkligheten Byggbranschen handlar om -
Verkliga människor, verkliga händelser och verkliga resultat !!!