Vilse i byggfels-djungeln!

FAVORIT I REPRIS – med anledning av artikel i Byggvärlden om hur Gar-Bo (inte Greta!) gladeligen betalar ut ersättning för att ÅTERSTÄLLA ett BYGGFEL – men INTE för att ÅTGÄRDA felet!! Man säger också att utförandefel inte täcks av försäkringen – men är inte byggfel just utförandefel???Är detta innebörden av ett försäkringsansvar??? Jag kommer att skicka inlägg till Gar-Bo och deras konkurrent för förklaring!! Det finns kanske en vettig förklaring. Jag tror att GarBo anser att genom att åtgärda utförandet så skall allt bli bra. Vet inte vad teknisk expertis säger om detta? Hoppas på en spännande fortsättning.

FAVORIT I REPRIS om definitionen på byggfel:

Det är inte lika självklart för alla vad som egentligen är ett fel i byggsammanhang. Det tycks inte särskilt självklart för någon. Man talar om entreprandfel och vad är egentligen det?

Följande tycks i alla fall ganska klart:

• Ett entreprenadfel behöver in vara en kvalitetsbrist och
• En kvalitetsbrist behöver inte vara ett entreprenadfel!

Ett tvivelaktigt utförande behöver inte vara ett entreprenadfel medan en liten smutsfläck som enkelt kan tvättas bort alltid är ett entreprenadfel!

Ett entreprenadfel skulle kunna definieras med stöd av HusAMA om inte beställarna väljer att låta besiktningsmannen anpassa sin besiktning till kassan och till vad man tror brukarna accepterar.

Definitionen på ett byggfel är – liksom dfefinitionen på ett entreprenadfel – GODTYCKLIG! V.S.B

Och nu till åtgärder av byggfel/entreprenadfel:

Skall byggfel återställas till samma fel?

I en artikel i SDS står att läsa ett exempel där byggfelsförsäkringen kan täcka husägarnas kostnader för att ÅTERSTÄLLA FELET!!!  Men inte för att undvika att felet uppstår igen!

Är det så man skall göra när fel upptäckts och följdfel uppstått? Räcker det ur entreprenadjuridiskt perspektiv at enbart reparera följdfelet?

Att ÅTGÄRDA det fel som orsakat mögelskador på ett sätt så att problemet undviks i framtiden täcks, som jag förstått artiklen, inte av försäkringen. 

• ÄR det förresten ett byggfel att utforma fasader av putsad frigolit? Detta bör väl ha stått i bygghandlingarna om sådana fanns? I så fall är det ju inget ”byggfel” – ut entreprenadjuridiskt perspektiv!

Man kan också fundera över kriterierna för godkännande av entreprenaden – vid slutbesiktningen!

• Vilka kriterier går besiktningsmannen efter när han skall godkänna en entreprenad för överlämnande och ibrukstagande? Antal entreprenadfel? Åtgärdernas omfattning eller kostnad? Ansvarstvisternas längd?

• Tar besiktningsmannen någonsin hänsyn till om husägaren får ett fullvärdigt boende eller ett kontor etc där denne kan arbeta utan störningar? Var går i så fall gränsen? Vad anses vara det fullvärdiga brukande som beställaren betalt för?

• Är det OK att godkänna en entreprenad där man redan vid slutbesiktningen upptäcker fel och brister som kan orsaka väsentliga ingrepp och störningar ur brukarens perspektiv? Eller som begränsar användandet?Golv som måste läggas om? Balkongräcken saknas? Elledningar sticker fram och kontakter hänger lösa? Badrummen har fel fall och måste göras om? Skall entreprenader behäftade med liknande fel godkännas vid slutbesiktningen?

• Vad kostar det att åtgärda entreprenadfel i byggnader efter det att de tagits i bruk i förhållande till att åtgärda först och flytta in efteråt?
• SIST MEN INTE MINST: Har besiktningmannen något ansvar????

I besiktningsprotokollen riskerar allvarliga fel drunkna i mängden mindre allvarliga respketive ”kortsiktiga” fel. När det gäller slutbesiktningsanmärkningar.

Skulle man inte kunna tydligare särskilja mellan:

• Fel som kan åtgärdas av en städerska!
• Fel som lika väl kunnat uppstå under bruksskedet, till följd av ”normalt” slitage, och som inte har med byggandens vitala funktioner och livslängd att göra. Dvs. fel som ägaren så småningom kommer att renovera i samband med underhåll.
• Allvarliga funktionsbrister och fel som äventyrar byggandens livslängd eller vitala funktioner.

Kan ovanstående indelning underlätta kriterierna för godkännande av en entreprenad?

En tydlighet borde kunna underlätta prioriteringar och kanske överenskommelser och ekonomiska uppgörelser mellan byggare och beställare. Detta kräver dock att byggarna är raka och tydliga beträffande faktiska allvarliga brister och tar dessa på allvar! Där har många nog en bit att vandra…